Viktor Orbán Podcasts
-
Ungern går på tvären inom EU och Bryssel håller inne med utlovade pengar. Miljardbråket skapar en spricka som blir ett problem när Europa vill hålla enad linje mot Putin. Vilken sida står Ungern på?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán är urstark efter valsegern tidigare i år. I 16 år sammanlagt har han styrt landet och inte ens när hela oppositionen gick ihop i en allians kunde han besegras. Med den här förnyade kraften tar han sig nu an EU som hans parti Fidesz inte är särskilt förtjust i. Bryssels bästa motvapen är att hålla inne med pengar som Ungern blivit lovade.
Ungern fortsätter köpa rysk gasStriden mellan Bryssel och Budapest är extra problematisk just när EU behöver visa enad front mot Ryssland och Putin. Och gång på gång obstruerar Ungern i frågor som rör EU:s linje mot Ryssland. Ungern har varit emot sanktioner och samtidigt fortsatt köpa rysk gas. Vidare har Ungern hotat med att blockera EU:s beslut om budgetstöd till Ukraina för nästa år. Viktor Orbán själv framhåller att han alltjämt agerar för Ungerns bästa. Men andra håller inte med. Ungerns oklara hållning inför kriget har inte minst irriterat Polen och mellan de tidigare vännerna syns nu en splittring.
Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Sara Svensson, Ungernkännare och statsvetare vid Högskolan i Halmstad. Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker Svenska Dagbladet.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Andreas Ericsson -
Ronie Berggren om CPAC 2022 i Texas där Ungerns premiärminister Viktor Orban talade och Donald Trump vann CPAC:s straw poll om bästa presidentkandidat.
---------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Få fenomen har blivit så omdiskuterade de senaste åren som liberalismens kris. I den här essän funderar författaren Per Wirtén på om utvägen ur krisen kanske ligger dold i liberalismens historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
De senaste trettio åren har varit liberalismens epok. Den har vunnit på alla fronter. Men om man ska vara mer korrekt, och det är viktigt i sammanhanget, så är det en specifik riktning inom den annars vittförgrenade liberalismen som dominerat, den så kallade nyliberalismen. Huvuddragen är vid det här laget välbekanta: privatiseringar, fria självreglerande marknader, individuell valfrihet i alla lägen och en krympande statsmakt.
Men sedan några år har allt fler noterat att det liberala projektet drabbats av osäkerhet och förvirring. Liberalismens kris har blivit ett etablerat begrepp. Det som för trettio år sedan verkade så nytt och lovande uppfattas nu av många som slitet och tilltufsat. Först kom finanskraschen 2008 och sedan eurokrisen. Men det är så mycket mer som bidragit till diskussionerna om en liberalismens kris: envist hög arbetslöshet, växande inkomstskillnader och en utbredd känsla av att det gemensamma – själva samhällsprojektet – upplösts till förmån för ett race där de enskilda vinnarna tar allt.
I början av 1900-talet stod liberalismen inför en lika djup kris som nu. Den ansågs uttjänt och omodern, svarslös inför dåtidens uppflammande klasskonflikter. Det utlöste en omtolkning av det liberala uppdraget på båda sidor om Atlanten.
I USA skedde det genom den så kallade progressiva rörelsen där intellektuella och politiker gemensamt drog slutsatsen att i det storindustriella samhället behövde de liberala frihetsidealen garanteras och försvaras av en stark stat, ett nytt slags fördelningspolitik med progressiva skatter och en arbetslagstiftning som garanterade arbetarna viktiga rättigheter. Liberalerna lämnade helt enkelt sina tidigare dominerande doktriner om en minimal stat, fria marknader och begränsad rösträtt.
Kanske kommer de som i framtiden ser tillbaka på vår tids samhällsomvandlingar ta fasta på de lika stora förändringar som skakade världen vid det förra sekelskiftet. Kanske kommer de att leta samband och undersöka skillnader mellan de utmaningar liberalismens idéer stod inför i början av 1900-talet och den hårda kritik den möter i dag. Då kom utmaningen från socialismen och arbetarrörelsen. Nu kommer den från ett helt annat håll: från den hårda konservatismens återkomst, från nationalismen och från auktoritära politiker.
En del liberaler vill inte se några som helst problem i den förda politiken. De vill möta utmaningen med ännu fler avregleringar och skattesänkningar. Andra anpassar sig efter den nya konservativa nationalismens vindriktningar. Men inget av de båda vägvalen verkar kunna häva den liberala krisen.
Möjligen är det något helt annat som behövs: en kritisk omorientering inifrån det liberala idéarvet, i likhet med den som skedde för drygt hundra år sedan. Det finns en pågående internationell debatt i den riktningen. För några år sedan drog till exempel den amerikanska journalisten James Traub en besk slutsats i boken "What was Liberalism?" om att det är liberalismen, så som den utformats under de här trettio åren, som berett vägen för den illiberala revolten. Som passionerad liberal menade Traub att räddningen ligger gömd i de liberala idéernas mångfacetterade historia.
Liberalismen är ju som ett stort hus med många rum. Där har det alltid funnits konflikter och strider om hur den ska tolkas. Om de individuella friheterna är viktigare än demokratins majoritetsstyre. Om principen om fria marknader ska vara starkare än politikens försök att tämja dem.
Nyliberalerna har i trettio år haft tolkningsmonopol på vad liberalism egentligen är. Men för att komma ur sin kris behöver liberaler antagligen gå tillbaka in i sitt eget hus, för att identifiera andra röster, andra texter och historiska erfarenheter.
Ett viktigt bidrag finns i historikern Helena Rosenblatts uppmärksammade "The Lost History of Liberalism" där hon vänder sig till 1800-talets franska och tyska liberaler för en sådan omorientering. Hon framhåller till exempel de liberala pionjärerna Benjamin Constant och Madame de Staël. Hon visar hur de förkastade det individuella egenintresset – som de kallade egoism – till förmån för allmänintresset och det gemensamma ansvaret.
Titeln på Rosenblatts bok är en riktningsgivare för nyorienteringen: Liberalismens förlorade historia. Något har tappats bort, eller i själva verket målmedvetet trängts undan, som nu behöver återfinnas. Det gäller framtiden.
En liknande utgrävning gör holländska Annelien De Dijn i sin otroligt rika idéhistoria "Freedom" om det liberala frihetsbegreppet. Hon följer liberalernas långa brottning med idén om ett demokratiskt folkstyre, som de länge hade förvånansvärt svårt att acceptera. Hon ställer många frågor om vad begreppet liberal demokrati kan vara, men inte alltid varit.
Så vad finns det då för liberala värderingar som kan omvärderas, men på fortsatt liberal grund? Poängen är inte att liberalismen ska förkastas utan återigen omtolkas i ny riktning – ungefär som skedde i början av 1900-talet.
Den första punkten är det meritokratiska idealet om att ge alla samma start i livet, för att sedan acceptera uppkomna ojämlikheter. Detta i motsats till socialdemokratin som kontinuerligt vill rätta till ojämlikheter under livscykeln. Men utan effektiva arvsskatter och enhetlig skola har ju den meritokratiska modellen tömts på reellt innehåll. I stället framträder nu en ny aristokrati som vilar på ärvda förmögenheter.
Den andra punkten är den liberala antropologin, eller människosynen, där människor ses som helt självständiga individer på en valfrihetsmarknad utan några ömsesidiga beroenden. Det leder till just det samhälleliga sönderfall som den liberala pionjären Benjamin Constant befarade för över 200 år sedan. 1800-talets franska liberaler utvecklade därför en idé om mänsklig individualitet i stället för den antropologiska individualismen som de uppfattade som ren egoism. Liberaler behöver helt enkelt återskapa den ofta bortglömda liberala tanken om det gemsamma ansvaret för ett samhällsbygge, för det allmänna.
Den tredje punkten är en uppgörelse med föreställningen om fria och självreglerande marknader. Där finns ju en lång och rik liberal tradition om en politiskt och socialt inbäddad kapitalism, med till exempel Karl Polanyi, Franklin D Roosevelt och John Maynard Keynes som framträdande representanter.
Det är några exempel på hur vägen ut ur liberalismens kris kan ligga i en inventering och utvärdering av dess historia. Nycklarna till en möjlig ny liberal guldålder ligger i sådant fall gömda bland gamla historiska erfarenheter.
En sådan kritisk omorientering behöver göras av just liberaler med sikte på att förändra den liberala politiken. Vi andra kan inskärpa betydelsen av en sådan, till exempel genom att peka på den liberala idéhistoriens rika möjligheter, men inte göra själva jobbet. Liberalismens kris angår alla, men den kan nog bara lösas av liberalerna själva.
Per Wirtén, författare
Litteratur
Helena Rosenblatt: The Lost History of Liberalism: From Ancient Rome to the Twenty-First Century. Princeton University Press, 2018.
Annelien de Dijn: Freedom: An Unruly History. Harvard University Press, 2020.
James Traub: What Was Liberalism? The Past, Present, and Promise of a Noble Idea. Basic Books, 2019.
Bilden
Sex förgrundsfigurer ur liberalismens historia:
James Madison: https://en.wikipedia.org/wiki/File:James_Madison(cropped)(c).jpg
Madame de Staël: https://en.wikipedia.org/wiki/File:Marie_El%C3%A9onore_Godefroid_-_Portrait_of_Mme_de_Sta%C3%ABl.jpg
Adam Smith: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Adam_Smith_The_Muir_portrait.jpg
John Stuart Mill: https://en.wikipedia.org/wiki/File:Stuart_Mill_G_F_Watts.jpg
John Locke: https://en.wikipedia.org/wiki/File:John_Locke.jpg
Mary Wollstonecraft: https://en.wikipedia.org/wiki/File:Mary_Wollstonecraft_by_John_Opie_(c._1797).jpg
-
Ungerns populära och totalitära ledare Viktor Orbán vill helst inte välja mellan Ryssland och EU. Bådas ekonomiska stöd duger och hittills har Ungern balanserat skickligt mellan öst och väst.
Men nu faller ryska bomber över Ukraina och Viktor Orbán kan tvingas välja sida.
– Det kommer att bli mycket svårt för honom, säger utrikesreporter Thomas Silén i Nyhetspodden. Med Jonna Nupponen.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producent: Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
Ungerns premiärminister Viktor Orban har gjort en tvärvändning och blivit fredsduva. Orban har tidigare varit Putins närmsta allierade i EU, men nu är gäller det att vinna valet på söndag. Programledare Claes Aronsson, medverkande Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator och Sara Svensson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Producent Lena Bejerot
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ungern går till val och premiärminister Viktor Orbáns vänskap med Putin ser ut att ligga honom och regeringspartiet Fidesz i fatet. Orbán har fått väldigt mycket kritik för deras relation, säger Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent.
Söndag 3 april går Ungern till val.
Orbáns relation till PutinEU-landet Ungern har medverkat till fördömanden och sanktioner mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Därom har han sagt nej till att sluta importera rysk olja och gas.
”Dilemmat för Orbán har varit att hans relation till Putin varit alltför god. Det har han fått väldigt mycket kritik för”, säger Milan Djelevic.
Om Viktor OrbánViktor Orbán är född 1963 som den äldsta av tre bröder.
Orbán var med och grundade Fidesz, partiet som har haft regeringsmakten i Ungern sedan 2010. När Fidesz grundades var partiet en vänsterliberal studentrörelse som var i opposition mot den kommunistiska regimen.
“Genom åren har Orbán gått mot ett konservativt tänkande. Han har utvecklat partiet till ett mer nationalistiskt, konservativt och flyktingfientligt parti”, säger Ekots Östeuropakorrespondent Milan Djelevic.
Partiet Fidesz och Viktor Orbán har anklagats för att montera ned demokratin i Ungern, genom att undergräva rättsväsendets oberoende och begränsa pressfriheten.
Hbtq-personers rättigheter har begränsats i UngernUngerska Haya, 29, kom ut som transkvinna under en period där hbtq-personers rättigheter i Ungern diskuteras på högsta politiska nivå. 2020 blev det förbjudet för transpersoner att juridiskt korrigera sitt kön i Ungern.
”Jag behöver komma ut varje gång jag visar legitimation”, säger Haya till Sveriges Radio.
Medverkande: Ungerska Haya, 29.
Reporter: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent. Caroline Kernen, P3-korrespondent, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent.
Ljud från AFP.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Dennis Jörnmark
-
Viktor Orbán har länge setts som Putins bästa vän, nu spekuleras det i om det är just det som kan bli hans fall efter tolv år på tronen. Programledare: Thomas Nordegren. Sidekick: Louise Epstein.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur påverkar Rysslands krig det Ungerska valet?På söndag är det val i Ungern. Opposition har enat sig bakom en motkandidat till sittande premiärminister Viktor Orbán – åt vilket håll blåser opinionsvindarna? Sara Svensson, Ungernexpert och statsvetare på Högskolan i Halmstad, och Daniela Marquart, Östeuropakorrespondent på Sveriges Radio, uppdaterar oss på läget.
Vilka ska Sverige heja på nu i Fotbolls-VM?Sverige fick stryk igår i Fotbolls-VM igår och förlorade mot Polen. Så vilka ska vi heja på nu? Det andra blågula laget är Ukraina, men går det att spela fotboll under brinnande krig? Olof Lundh, krönikör på Fotbollskanalen visar vägen i fotbollsdjungeln.
Hur fungerar de svenska pansarskotten?Dessutom vill vi veta hur de 10.000 pansarskotten som Sverige skickade till Ukraina fungerar. Är det de som har stoppat den ryska konvojen? Det frågar vi David Carlqvist, utrikesreporter på Sveriges Radio.
Programledare: Thomas Nordegren
Sidekick: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman
-
EU har enats på många sätt sedan Ryssland invaderade Ukraina. Men hur länge kommer enigheten att bestå? Eva Sjögren, EU-chef vid Statsrådsberedningen, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast och ger sin syn på hur EU-systemet har fungerat under krisen. I avsnittet diskuteras även det kommande ungerska valet med Sara Svensson, docent i statsvetenskap och bosatt i Budapest.Rysslands invasion av Ukraina påverkar naturligtvis först och främst de som drabbas direkt av kriget, men har också förändrat EU:s dagordning och enat medlemsländerna om sanktionspaket och andra åtgärder. Eva Sjögren beskriver i detta avsnitt av Sieps Podcast hur frågor som gemensam upphandling av gas, klimatförändringar och livsmedelsförsörjning fått ny aktualitet på agendan. Invasionen har accelererat frågor som resiliens och självförsörjning, där Sveriges inställning ofta varit att hellre betona handel och samarbete. Avsnittet tar även upp det nära förestående ungerska valet. Sara Svensson, docent i statsvetenskap och aktiv vid Central European Universiy, är på plats i Ungern och berättar om det polariserade läget i landet. Rysslands invasion av Ukraina påverkar även här, särskilt som Viktor Orbán är en av de europeiska ledare som haft tätast kontakt med Vladimir Putin.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ronie Berggren samtalar med svensk-ungraren Tord Finyak om Ungern i förhållande till kriget i Ukraina, efter en artikel av Marcus Oscarsson som framställer Ungerns premiärminister Viktor Orban som mjuk mot Putin.
---------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Ronie Berggren samtalar med svensk-ungraren Tord Finyak om den västeuropeiska svartmålningen av Ungerns premiärminister Viktor Orbán.
-------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Vad är det egentligen som händer i Ungern? För knappt trettio år sedan tog landet de första stegen mot demokrati efter kommuniststyret. Men de senaste åren har utvecklingen under Viktor Orbán gått gått motsatt håll. Journalisten Joakim Medin som tillbringat mycket tid i Ungern berättar om läget.
Programledare: Fritte Fritzson
Producent: Ida Wahlström
Klippning: Gustav Wulff
Signaturmelodi: Vacaciones - komponerad av Svantana
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
