Wimbledon Podcasts
-
Ett avsnitt av vår systerpodd, Aftonbladet Daily.
Man kan minst sagt säga att det har varit ett omtumlande år för tennisstjärnan Boris Becker. I april 2022 så dömdes han till fängelse efter att ha dolt sina tillgångar efter en personlig konkurs. Boris Becker blev historisk när han 1985 som sjuttonåring vann Wimbledon, som turneringens yngste vinnare genom tiderna. I december släpptes han efter åtta månader i två av Storbritanniens tuffaste fängelser.
Hur hamnade Boris Becker i fängelse? Vad säger det här om hela tennisvärlden och vilket liv lever han i dag?
Gäst: Andreas Käck, reporter på Sportbladet.
Programledare: Jenny Ågren.
Kontakt: [email protected]
-
Nyheterna Radio 17.00
-
Anders fascineras av Arsenal och letar efter gemensamma nämnare i klubbar där allt flyter. Johan intresserar sig för klubbars oro över att deras spelare inte är tillräckligt bra människor.
Dessutom: Star Wars-krigaren i Wimbledon, Manuel Lindberg, Samuel Gustafson, Svenska Fans, mättat fotbollsflöde, snälla intervjuer, dynastier, nya numret, sexiga föredettingar och ett ”medges ej” på årets fattigaste dag. -
Han var 80-talets underbarn och flerfaldig miljonär redan som tonåring. Men livet efter tenniskarriären blev ingen enkel match för Boris Becker. Det här är historien om hur den tidigare Wimbledonvinnaren försattes i personlig konkurs och hamnade i fängelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett program av Cecilia Paulsson, 2022.
Slutmix: Jakob Lalér.Medverkande:
Stefan Edberg, före detta världsetta i tennis och dubbel vinnare av Wimbledon.
Björn Hellberg, tennisorakel.
Christian Stichler, journalist på tyska ARD.Arkivljud: Sveriges Radio, AFP, SWR Sport, Wimbledon, Skavlan, Oxford Union, AP, Australien Open, BBC och Piers Morgan Uncensored.
-
Det blev en sen nedsnackning av avgörandet i Wimbledon samt en genomgång av sommarens grusturneringar när Petter och Henric möttes över varsin mikrofon för att prata tennis igen.
Ett samtal om tennis är Sveriges mest långlivade tennispodcast och görs av Petter Pettersson och Henric Larsson.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
”Borde finnas en stoppfunktion!” Lasse Granqvist och Tommy Åström om det uppvarvade supporterklimatet på sociala medier och meningslösa ”kvartssamtal” med tränare direkt efter match. Apropå ogenomtänkt humörhets, så lät Nick Kyrgios galna Wimbledon! Jens Fjellström om Norges kollaps i EM-fotbollen och frågetecknen för Sveriges och Caroline Segers inledning. Och så kärleksbombas ”The Golden Bear”, Jack Nicklaus, tidernas främste golfare i de största turneringarna!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Petter och Henric tar sig an en annorlunda och händelserik första vecka fylld med skrällar och kontroverser. Det här är Ett samtal om tennis halvtidsgenomgång av Wimbledon.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Marcel da Cruz har arbetat som performance coach och fystränare med landslagsutövare i fotboll, friidrott, handboll, ishockey, snowboard med mera. I tennis hjälpte han förut Ulrikke Eikkeri och har varit ansvarig för Casper Ruuds fysträning i tio år, en spelare han idag arbetar heltid med.
I det här avsnittet som vi spelade in under tisdagen, dagen efter Caspers vinst i första omgången i Wimbledon, pratar vi bland annat om:
- hur en mellandag under en Grand Slam ser ut för Casper
- hur mycket fysträning man kör under en tävling
- vilka idrotter som är bra för juniorer att hålla på med i yngre åldrar för tennisens skull
- ifall en golfrunda för Casper Ruud räknas som "vila"
- vem i teamet som avgör vilka fysiska egenskaper som ska prioriteras att arbetas med
- hur fysträningen skiljer sig beroende på vilket underlag spelaren föredrar -
Petter och Henric går igenom lottningen inför Wimbledon och kollar in ett strålande Båstad-startfält.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tommy Åström och Miro Zalar var radiopratarna som år 2009 direktsände tidernas snabbaste 100-meterslopp av Usain Bolt. Hör här deras kärleksförklaring till planetens snabbaste människor! Dessutom möter vi stjärnskottet Carl Bengtström, häcklöparen som blev sensationell VM-medaljör i vintras men INTE är välkommen hem till världsrekordinnehavaren Karsten Warholm! Lasse Granqvist om Wimbledons omstridda beslut att porta tennisspelare från Ryssland och Belarus, trots att turneringen då förlorar alla rankingpoäng. Och så uppmärksammar vi en stor liten vinnare, Mullsjö IF.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Björn Hellberg är själv en stor del av svensk tennishistoria. Född 1944 i Borås men uppväxt i Laholm där han levt hela sitt liv. Själv en aktiv tävlingsspelare för Laholms TK med 312 A-lagsmatcher för klubben han idag är hedersmedlem i.
Björn började tidigt sin journalistiska yrkesbana och har bevakat sporten för en mängd olika medier vilket givit honom epitetet "tennisorakel". Turneringen han främst bevakat är Wimbledon där han ända tills coronan kom inte missat en enda speldag på plats sedan sin premiär 1967.
Björn har dessutom med bravur både deltagit och programlett På Spåret och skrivit en hel rad med deckarböcker. -
Vad händer med med litteraturen om vi tillåter oss att se bortom kategorier som sant och falskt och istället låter oss fångas i fiktionen och dess logik? Det frågar sig Lars Hermansson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Det vi betraktar med vämjelse när det uppträder i verkligheten gläder vi oss åt att betrakta på bild", skriver Aristoteles i sin Poetik. Något jag tror de flesta skriver under på. Vem vill läsa om rimliga och allmänt trevliga personer i en skönlitterär text, när man kan få läsa om orimliga och allmänt jobbiga. Men ibland tycks det som Aristoteles devis inte gäller. Efter att poeten Katarina Frostenson 2019 tvingats bort från Svenska Akademien i samband med att hennes make dömts för våldtäkt, skrev hon de skönlitterära böckerna K och F som har sin utgångspunkt i händelserna. Det är två rasande och samtidigt hudlösa skildringar av Frostensons tid efter det stora fallet. Hon har förlorat varje gnutta av den prestige hon en gång hade i en sådant överflöd. Hon gestaltar detta trauma litterärt, och allt en så gott som samstämd svensk kritikerkår ropar, är : det är inte sant. Det vill säga att hennes make, Jean Claude Arnault, skulle vara oskyldig och allting en konspiration orkestrerad av feministerna på Dagens Nyheter – ett av de viktigaste forumen för debatten om vad som inträffat i Svenska Akademien. Nej, det är förstås inte sant. Men hur känns det att uppleva det som sant? Hur hanterar en människa ett tronfall som det Frostenson råkade ut för.
När jag läste hennes böcker kände jag, mer än något annat tror jag, genans. Eftersom jag identifierade mig med berättaren som med vilken romanfigur som helst kände jag mig illa berörd, snarare än arg, när hon vägrar inse att maken nog måste ha begått åtminstone några av de övergrepp och våldtäkter som så många kvinnor vittnat om. Och när hon liknar sitt och makens öde med paret Dreyfus och andra hjältar i kulturhistorien känner jag skammens rodnad spridas över kinderna. Samtidigt blir jag rörd över det grandiosa i berättarens kärlek till den numera brutne maken som i F hasar omkring i fångkläder på en anstalt i västsverige. Hennes okuvlighet i förhållande till den offentlighet som dömt henne är imponerande. Hon är storslagen och pinsam på samma gång, en tragisk hjältinna. Boken skulle inte ha varit hälften så intressant om Frostenson pudlat och bett om att få komma tillbaka in i värmen.
En annan författare som råkat ut för förminskande läsningar med sanningen som tillhygge är J T LeRoy. Fast i fallet LeRoy var det inte verklighetsbeskrivningen som befanns falsk, utan författarens identitet. LeRoy hyllades internationellt av såväl kritiker som läsare, för romanen Sarah och berättelsesamlingen Hjärtat är bedrägligast av allt i början 2000-talet. Bägge böckerna kan kallas autofiktiva, de bygger enligt författaren och marknadsföringsapparaten på självbiografiskt stoff, bearbetat till fiktion. Det handlar om sexuella övergrepp i barndomen, prostitution, droger, fosterhem, misshandel, en helvetisk uppväxt helt enkelt, som LeRoy lyckas göra angelägen litteratur av.
Frågan är om vi skulle ha läst böckerna med samma inlevelse och empati om de varudeklarerats som ren fiktion, och författaren beskrivits som vit medelålders medelklass och hetero. Antagligen inte, för när det kommer fram att den förtjusande och fortfarande tonårige J T LeRoy som frotterar sig med kändisar som Madonna, Tom Waits och Courtney Love, inte har skrivit böckerna, utan att det är hans manager och allt i allo, Laura Albert, som är den verkliga författaren, ja då blir det förstås skandal. Det hjälper inte att Laura Albert bedyrar, och även lyckas bevisa, att det är hon, som alltså har skrivit böckerna, som har haft den där hemska barndomen. Varudeklarationen var falsk och såväl läsare som kritiker vänder sig bort från det gryende författarskapet som aldrig tog fart igen efter avslöjandet.
Litteraturvetaren Kenneth Lindegren menar i sin bok "Litterära fabrikationer" att den sortens reaktioner är rimliga och ofrånkomliga, det går inte att bortse från den så kallade paratexten, och med den avser han inte bara förlagsformalia som baksidestext, genrebeteckning, kolofon etcetera, utan även författarintervjuer, pressutskick, marknadsföring, allt det där som ramar in boken och föreslår möjliga, oftast mer eller mindre biografiska, läsningar.
Ju mer paratext desto mindre litteratur, skulle man kunna säga; ju mer boken som säljbar produkt lyfts fram, vid boksigneringar och i tevesoffor där pikanta detaljer från författarens liv ska skänka autenticitet åt texten, desto mindre utrymme för läsarens egna tolkningar och erfarenheter. Men om man mixtrar med den omkringliggande paratexten i annat syfte än att sälja fler böcker, ja då kan det ruckas lite på den där hierarkin mellan verklighet och text som är så förhärskande i vår tids litterära offentlighet.
En som ägnat sig åt det är den danske författaren och performancekonstnären Claus Beck Nielsen, eller Madame Nielsen som hon numera kallar sig, som ofta uppträtt under olika alias och utmanat det faktiskas gränser genom att iscensätta händelseförlopp ute i verkligheten som hon sedan dokumenterat och återgestaltat på olika sätt, bland annat i romanform. Här är det återgestaltningen – romanen, pjäsen, scenframträdandet – som i bästa fall framstår som sann, i kraft av sin form, sin inre trovärdighet, inte den bakomliggande verkligheten, för den har ju upphovspersonen varit inne och mixtrat med.
Fast mixtrar vi inte hela tiden? Förställer oss, ljuger, iscensätter, sopar undan spår. Föreställningen om en solid verklighet och en sann eller falsk återgivning av den, bygger på en idé om verkligheten som i grunden vetbar och oberoende av våra föreställningar om och mixtranden med den. Men så är det ju inte. Det råder en ständig trafik mellan våra föreställningar om och beskrivningar av verkligheten, och verkligheten själv. Det som har hänt har hänt, visst, men vad var det som hände? När började det hända, när slutade det? Vad är en händelse? Det är nog få som vid närmare eftertanke tror att något sådant som en korrekt verklighetsbeskrivning existerar, annat än när det gäller triviala fakta av typen "Det regnade i Malmö igår" eller "Björn Borg var en svensk tennisspelare som vann Wimbledon fem gånger".
Konst och litteratur måste få befinna sig i det stora ovetbara fältet mellan mät– och vägbara fakta och medvetna lögner i syfte att föra människor bakom ljuset. Det är i den potentialiteten, snarare än fakticiteten, vi kan experimentera med ideologier, identiteter, guds– och verklighetsuppfattningar. Det är i det svävande tillståndet mellan förhastade slutsatser om gott och ont, sant och falskt, vackert och fult, som vi är fria att vara, inte bara de vill vara, utan också de vi inte vill vara, för att prova hur det känns. Ett samhälle utan en sådan frizon kommer i längden bara att bestå av antingen-eller människor, åsiktsmaskiner och normlydig valboskap.
Lars Hermansson, författare
-
Veckans avsnitt återberättar ett lika sorgligt som mörkt fotbollsöde. Wimbledon. Men Wombles återkomst till eliten inger också hopp. Hopp om supportrarnas kraft.
Dramatiken i kampen om playoff-platserna är otrolig, där till och med Bournemouth kan tvingas se sig omsprungna i toppen. Vi ger er formen och förutsättningarna.
Därtill vinkar vi adjö till Posh, Tykes och Poya. Samt lyssnar på arga tränare och Oldhams protester.
Med Oskar Kiisk och Leonard Jägerskiöld Velander.
Klippt av Keven Bader.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Uppror i tennisvärlden efter att världstvåan Medvedev inte får vara med i anrika Wimbledon. Stor oro hos sjukhusen inför sommaren. I Sundsvall lockas sjukvårdspersonal med 100 000 kronor för att flytta semestern. Komikern Henrik Dorsin är dagens gäst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Sofia Söderholm
-
Frederik Nielsen won the doubles title in Wimbledon 2012! He reached 17 in the world in doubles, 190 in singles and won a total of 14 singles titles and 63 doubles titles at the professional level - 3 of those in doubles came in ATP-tournaments. A few days ago he announced his retirement and will now work as a coach at the Danish Federation mainly with their elite players during their step from juniors to seniors. Nielsen is also Davis Cup-captain for Denmark.
In this episode I asked Nielsen:
- if he's satisfied with what he's career turned out to be
- what he have done well and what he might had done differently with the knowledge he have today
- about he's new position as a coach for the Danish Federations elite section
- if private initiatives is the way to become professional in Scandinavia
- in what way he helped Mikael Ymer during a few years
- motivation, short- and longterm goals and process- and result oriented mindsets
Please vist www.linuspabaslinjen.com for more interviews!
Also a big thanks to my sponsors!
www.euroelite.info
www.houseofbontin.se
www.tennisfashion.se
www.tennisshopen.se - Laat meer zien
