York Podcasts
-
Historien var ämnad som voice over till ett filmklipp i York, men fanns inte tillräckligt med material för att klippa ihop något - så det blev en luckis!
Oknytts egna uppesittarkväll där Marcus och Christoffer försöker rimma på er lyssnares julklappar!
Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt
Följ Oknytt på sociala medier!
Insta: @oknyttpod
Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod
Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp?Maila den till: [email protected]
-
Berättelsen om natten då en av de största gotiska katedralerna i Europa - York Minster - brann är en väldigt oknyttig historia...
Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt
Följ Oknytt på sociala medier!
Insta: @oknyttpod
Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod
Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp?Maila den till: [email protected]
-
I september år 1066 avreste den normandiske hertigen och vikingaättlingen Vilhelm Bastarden, eller som han senare kom att kallas Vilhelm ”erövraren”, från den normandiska nordkusten i närheten av Calais. Hans fälttåg mot England skulle bli en av de mest mytomspunna historiska händelserna i Europas historia. Vilhelms trupper landsteg ett par kilometer väster om Hastings i sydöstra England, som också kom att bli platsen för det stora slaget.
Kungen av England hade nyligen dött och lämnat efter sig en komplicerad arvstvist. Vilhelm Bastarden sökte den engelska kronan, som han tyckte sig blivit lovad. Problemet var bara att på andra sidan kanalen fanns jarlen Harald Godwinsson, även han vikingaättling, och enligt honom själv också lovad den engelska kronan. Och inte nog med det, så var Harald Hårdråde, kung av Norge, också påväg mot England för att besätta tronen.
I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i Historia Martin Hårdstedt om de mytomspunna slagen vid Stamford bridge och vid Hastings.
Slaget vid Hastings år 1066 eller bara ”ten-sixtysix” som det ofta heter är antagligen ett av Europas mest kända militärhistoriska händelser. Även om själva slaget i sig är dramatiskt nog för att ha föranlett mängder av historiska studier och böcker, så är slagets kontext lika intressant.
Slaget sker mitt i ett skede i Europas historia där den kristna kyrkan har konsoliderat sin makt, och där kungadömen kämpar för att centralisera och kontrollera allt större områden. Ur ett nordeuropeiskt perspektiv är slaget på många sätt slutpunkten för vikingarnas herravälde över vattnet och i krigföringen, i och med att kavalleriet och bågskyttarna nu får allt större roll i kriget. Men det handlar också om vilket inflytande kungen ska ha över ett land, och hur de ska förhålla sig till sina jarlar och hertigar, men även till påven i Rom.
Harald Godwinssons förlust mot Vilhelm Bastarden måste också ses i kontext mot de tidigare konflikter som han hade att hantera. Redan innan Harald valdes till kung i England hade han genom intriger och regelrätta inbördeskrig kämpat för att kontrollera kronan genom den sittande kung Edward. Haralds främsta motståndare var hans egen bror Tostig som Harald avsatt som jarl av Northumbria. Tostig gick i exil och sökte stöd hos både den danske kungen Sweig och den norske kungen Harald Hårdråde för att störta sin bror från makten i England, samtidigt som Vilhelm Bastard förberedde sin invasion. Tostig fick med sig den norske kungen och bara någon vecka innan Harald Godwinsson skulle möta Vilhelm vid Hastings, hade han att hantera sin bror och norges krigarkonung Hårdråde som samlat sig strax norr om York, vid Stamford Bridge.
Ur den striden gick Harald segerviss, men vilka konsekvenser fick kampen mot Hårdråde för Godwinssons fortsatta konflikt med Vilhelm Bastarden? Mycket har spekulerats om Godwinssons tillstånd under dessa avgörande veckor i Englands historia. Gjorde han rätt, hur stor armé hade han med sig, och varför beslutade han att anfalla som han gjorde vid Hastings. Diskussionen om Godwinssons död vid Hastings säger också mycket om situationen i efterhand. Dog han verkligen av en pil i ögat som legenden säger, eller finns något annat bakom denna ofta återkommande berättelse?
Bild: Bayeux gobelängen - Scen 57: Kung Harolds död i slaget vid Hastings. Latin: HIC HAROLD REX INTERFECTUS EST (Här dödas kung Harold), Wikipedia, Public Domain.
Lyssna också på Vikingarnas invasion av England
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I dagens gudstjänst tas Martin Modéus emot som Sveriges nya ärkebiskop.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”I Jesus möter vi en andlighet som gör det lättare att andas. Den skapar inte andnöd av instängdhet utan ger andningshjälp när tillvaron har blivit för trång. Man nästan kan se hur människor sträcker på sig.
Men det är skärpa i detta: äkthet är ingen småsak.
Befrielse är en oerhörd utmaning både att ge och att ta emot. Nåd är förlåtelse av det oförlåtliga. Glädje är inte glättighet. Detta är på riktigt”
(ur Martin Modéus predikan)Martin Modéus tas emot som ny ärkebiskop, samt predikar i högmässan från Uppsala Domkyrka.
Medverkande:
Gudstjänsten samsänds med SVT.Ärkebiskop Martin Modéus : predikant/ celebrant
Texter:
Biskop Åke Bonnier : liturg
Biskop Karin Johannesson : liturg
Domprost Annica Anderbrant : liturg
Biskop Eva Nordung Byström : liturg
Biskop Johan Dalman : liturg
Stefan Parkman, : textläsare
Ärkebiskop av York Stephen Cottrell : textläsare
Biskop Samuel Azariah, Evangelisk-lutherska kyrkan i Pakistan : textläsare
Ärkebiskop Tapio Luoma, Ev-luth kyrkan, Finland: förebedjare
Ärkebiskop Benyamin Atas, (syrisk-ortodoxa kyrkan): förebedjare
Birgitta Grape: förebedjare
Bo Jeppson : förebedjare
Prese EKD Anette Kurschus : förebedjare
Collegium Cantorum : dir Ulric Andersson
Uppsala Domkyrkokör : dir Milke Falck
Svenska Barockorkestern
Andrew Canning : organistJeremia 33: 14-16
Musik:
Hebréerbrevet 10:32-39 (läses på engelska)
Markus 1: 14-15 (läses på urdu)SvPs 107 Gör porten hög, gör dörren bred (A Frostenson/svensk 1695)
Amen ur Messias (G F Händel)
Osanna ur H-mollmässan (J S Bach)
SvPs 423 Kom Jesus, kom Immanuel (A Frostenson/medeltida processionshymn)
SvPs 105 Hosianna (Matteus 21:9/G J Vogler)
Light of the World (E Capel-Cure/E Elgar)
SvPs 62 Än finns det en värld (O Hartman/G Aulén)
Denn Er hat Seinen Engeln (F Mendelssohn)
O sacrum convivium (M Archer)
SvPs 108 Gå Sion din konung att möta (E Nyström/JMc Granahan)
Sing Unto Him a New Song (H Howells)Producent Katarina Josephsson
Tekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylander
[email protected] -
P4 Världen sänder från Battery Park på Manhattan och försöker få svar på frågan: Hur mår svenskarnas amerikanska favoritstad?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
New York är staden som kanske flest svenskar genom tiderna har drömt om. Men det är också en stad som gång på gång drabbats hårt av tragedier. Den senaste, covidutbrottet i början av pandemin, skördade tiotusentals New York-bor på bara några månader 2020. Och den här gången har staden haft svårare att resa sig än väntat.
Kriminaliteten ökarNew York bor beskriver det som att man befinner sig i någon typ av posttraumatisk stress efter pandemin där kriminaliteten och fattigdomen ökar. Samtidigt vidhåller många att New York alltid kommer att förbli möjligheternas stad.
P4 Världen som spelas in i Battery Park på södra Manhattan gästas av bartenderdrottningen Elsa Rapp som beskriver hur utelivet har påverkats, fotografen Pontus Höök som bott på Manhattan i över 25 år och idag saknar den forna energin. Vi möter chefen för svensk-amerikanska handelskammaren Anna Throne Holst som följer svenska företags kamp för att komma in på marknaden i New York - och som också sett amerikansk politik från insidan. Dessutom berättar USA-kommentator Ginna Lindberg och New Yorks betydelse för hela USA.
Och så får vi höra om både gästernas och vanliga New York-bors favoritplatser i drömmarnas stad.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Joar Jonsson
-
Podden på plats i USA där ex-presidenten trappar upp smutskastningen och ryktet säger att han snart tillkännager sin kandidatur för 2024.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
USA:s tidigare president Donald Trump beskriver demokrater som onda människor som är ute efter att förstöra USA och nuvarande presidenten Joe Biden varnar för en demokratisk kollaps.
USApodden är på plats i USA för mellanårsvalet 2022 och vi inleder vår resa i New York och med att bland annat diskutera tonläget i den amerikanska politiska debatten.
New York är intressant igenNew Yorks guvernör Kathy Hochul trodde nog att valet 2022 skulle bli en promenadseger men plötsligt verkar den republikanske utmanaren Lee Zeldin ha en liten chans att komma ikapp.
Detta utmanar bilden av New York som ett demokratiskt fäste. Hur blev det så? Och säger det något om en politisk karta i förändring?
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Kajsa Boglind, programledare P4 Världen och Martin Gelin, New York-korrespondent för Dagens Nyheter.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Heinz Wennin
-
Direkt från New new new (etc) York anländer Doktorn och Martha till 1930-talets gamla New York där det är depression, cabaret och fattiga människor som tvingas bygga världens då högsta byggnad Empire State Building. Vad historien glömt att berätta är det var Daleks som låg bakom bygget Empire State Building för att använda den som en elektrisk ledare och väcka liv i en ny ras av Daleks i människoform. Vi ställer oss frågan varför Doktorn vill hjälpa detta horribla experiment att lyckas och varför Daleks vill göra om människor till grisslavar och varför Andrew Garfield är med men särskilt varför Dalek Sec i sin hybridform är designad som en hemsk sexdocka ur ett av internets mörkaste hörn. Inte alla frågor får ett svar. Men lyssna gärna ändå!
-
Så snart spökmunkar kommit på tal har vi nästan alltid sjungit på "Ameno" av ERA. Var väl dags för en cover!Klicka gärna in på Youtube och kika på musikvideon som utgörs av en trailer för vår resa till Edinburgh & York.
-
Veckans avsnitt pratar Christoffer och Marcus om de mystiska händelserna som utspelade sig i Pontefract strax utanför York under mitten av 60-talet. Det blir en hel del humoristiska händelser som en mamma som brottas med en ormtapet och en kvinna vid namn Maud som får ett paket mjölk dumpad över huvudet. Men även en del obehagliga händelser och ibland nästan skräckinjagande. Huvudsaklig information kommer från boken Poltergeist - A Study In Destructive Haunting av Colin Wilson. Ett extra tack till Darren W. Ritson för konsultation i ämnet.
Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt
Följ Oknytt på sociala medier!
Insta: @oknyttpod
Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod
Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp?Maila den till: [email protected]
-
Hur gör man för att undvika ett samhälle styrs av blind tro på lagtextens bokstav? Frilansskribenten Vincent Flink Amble-Naess berättar om juryräddningens viktiga roll i USA:s historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Hudsonflodens utlopp i Atlanten såg under 1700-talets första hälft inte mycket ut för världen. Ursprungsbefolkningen hade kallat platsen för manahahtán, platsen där bågarna spänns, men nu var de fördrivna. På ett skär i bukten skulle man 150 år senare låta resa en staty i ärggrön kopparplåt – the Statue of Liberty – men än så länge var sikten klar. Den som närmade sig platsen från havet kunde vid horisonten skönja konturerna av en mindre handelsstad, med tullhus, bodar och magasin. Namnet New York hade staden fått efter sin förste beskyddare, hertigen av York. I vår tid betraktas den inte sällan som världens mittpunkt, men än så länge var platsen inte mer än en obetydlig kolonialprovins i det brittiska imperiets utkant.
När Högsta domstolens ledamöter sammanträdde i New Yorks stadshus den 4 augusti år 1735 var det därför knappast en internationell angelägenhet. Men bland lokalinvånarna rådde det stor uppståndelse. Fallet gällde tidningsmannen och typografen John Peter Zenger. I åratal hade han spridit rykten om att provinsens kungliga guvernör, William Cosby, hade missbrukat sitt ämbete och gjort sig skyldig till nepotism. Zenger hade retat gallfeber på myndigheterna, och nu stod han åtalad för uppvigling.
I väntan på rättegång hade han fått tillbringa 8 månader i fängelse, men nu skulle han få upprättelse. I rättssalen argumenterade försvarsadvokaten i timmar. Slutledningarna var vattentäta, tycktes det, och bevisen var övertygande. Visst hade Zenger låtit trycka texterna, men guvernör Cosby var skyldig och rättvisan krävde hans avgång.
När domaren tog till orda vände han emellertid på saken, och förklarade att advokatens resonemang var irrelevanta. Även om Cosby var skyldig hade Zenger ingen rätt att skriva om det. Också sanna anklagelser kunde nämligen klassas som uppvigling. Zengers granskningar hade undergrävt förtroendet för myndigheterna, och därigenom äventyrat den samhälleliga stabiliteten. Juryn mer eller mindre instruerades att finna den tilltalade skyldig. Advokaten var chockad. Av misstag hade han alltså råkat erkänna sin klients brott. Ett brott som kunde ge hans klient en livstid i fängelse, det vill säga: om myndigheterna inte valde att hänga honom.
Åklagarsidan klappade händerna när domaren hade hållit sin utläggning. De oregerliga amerikanarna var satta på plats, och kolonisatörerna kunde pusta ut. Allting var avgjort, tycktes det. Men efter att juryns förman hade rest sig upp och meddelat sin samlade bedömning blev det knäpptyst i salen. Zenger befanns vara oskyldig till brottet, trots att hans ombud hade erkänt å hans vägnar.
Jurymedlemmarna förstod naturligtvis att Zenger i lagens mening var skyldig. Ändå valde de att fria honom, eftersom han i moraliskt hänseende hade uppträtt oklanderligt, ja till och med berömvärt. Och de lyckades i sina föresatser. När Zenger dagen därpå lämnade fängelset genom huvudentrén var han en fri man. Segern firades med biffstek och bayerskt öl på the Black Horse Tavern. Kanonerna sköt salut till hans ära.
Denna triumf för rättvisan hade varit otänkbar om det inte vore för det amerikanska jurysystemet, som har levt vidare in i våra dagar. Ur ett svenskt perspektiv kan det te sig underligt att en samling slumpmässigt utvalda individer utan juridisk utbildning tillåts avgöra utfallet i en rättegång, men för amerikanerna är processen en självklar del av demokratin. Så här går det till:
Efter förhandlingen i rättssalen drar sig jurymedlemmarna tillbaka till ett separat konferensrum. De överläggningar som sedan påbörjas är belagda med sträng sekretess. Tidigt i processen utses därför en förman, som sköter kommunikationen utåt. I normalfallet kommuniceras endast huruvida den tilltalade har befunnits vara skyldig eller oskyldig till brottet. Varken domaren, åklagaren eller försvarsadvokaten har rätt att få reda på jurymedlemmarnas bevekelsegrunder. Ett fällande juryutslag kan i specialfall tillbakavisas av domaren, men ett friande kräver en formell överklagan, vilket inte alltid beviljas.
Detta faktum gör det möjligt för juryn att låta en i lagens mening skyldig person gå fri från straff. Fenomenet kallas på engelska för jury nullification, eller juryräddning. Zengers fall är ett av de tidigaste kända exemplen.
Insikten om att det ibland är vår plikt att frångå lagens bokstav är urgammal. Ett välkänt exempel är Jesus uppmaning i Lukasevangeliet, om att ta åsnan ur brunnen på sabbaten. Orden var inte menade att avskaffa vilodagen, vilket är viktigt att hålla i minnet. Tvärt om var undantaget tänkt att bekräfta regeln. Eller som det heter i Matteusevangeliet: Jag har inte kommit för att upphäva lagen, men för att fullborda den.
Fariséerna och de skriftlärda hade naturligtvis sina invändningar, men faktum kvarstod: Tog man inte djuret ur brunnen, så drunknade det. Och inte nog med att bonden då förlorade sin åsna, kadavret skulle dessutom förorena vattnet – vilket i den judeiska hettan kunde innebära en dödsdom. Sådana konsekvenser var oacceptabla. Sabbaten fick vänta.
Alla tycks emellertid inte ha lärt sig sin läxa. Också våra dagars skriftlärda har nämligen sina invändningar. I modern tid fördöms juryräddningar av i stort sett samtliga av USA:s domare. Åtgärden innebär en form av självsvåld, menar man. Men på senare tid har tillvägagångssättet också lyfts fram som något positivt, inte minst av röster inom akademin.
Forskarnas ställningstaganden motiveras inte sällan av antirasistiska resonemang. Enligt somliga är landets lagstiftning nämligen oproportionerligt sträng mot afroamerikaner och andra minoriteter. Dessutom har forskarna historien på sin sida. Det är tydligt att de som stiftade den amerikanska grundlagen avsåg att jurymedlemmarna skulle pröva saken inte enbart i juridiskt hänseende utan även i moraliskt.
Under månaderna innan grundlagen ratificerades publicerades en skriftsamling – the Federalist Papers – där den föreslagna lagtexten avhandlades i detalj. Samlingen författades av politikerna – och sedermera grundlagsfäderna – Hamilton, Madison och Jay. I dessa texter beskrivs jurysystemet inte enbart som ett försvar mot tyranniska arvsmonarker utan även mot domare och folkvalda. John Adams, som var landets första vicepresident, skriver utförligt om saken i sin dagbok. Det är jurymannens plikt, skriver han, att fälla sitt omdöme i enlighet med sitt samvete – också då detta står i strid med lagen.
I förstone kan det tyckas underligt att juryn ska tillerkännas sådan makt. En lag är trots allt resultatet av en demokratisk process, och därför ett uttryck för folkviljan. Varför skulle en liten samling slumpmässigt utvalda ha mera rätt än hela befolkningen? En del av svaret står att finna i faktumet att lagstiftarna sällan kan förutse varje potentiell tillämpning. I särskilda fall riskerar denna omständighet att ge upphov till orättvisa domar. När en människa ställs inför det individuella fallet är det däremot lättare att göra en rättvis bedömning. Kanske fattar man sympati för den åtalade, som vid närmare påseende framstår som blott ett offer för omständigheter. Jurysystemet är alltså inte enbart ett skydd mot maktens illvilja, som i Zengers fall, utan även mot dess dumhet och brist på förutseende.
Än idag kvarstår möjligheten till juryräddning i det amerikanska rättssystemet. Ibland händer det också att den tillgrips. Det är när bevisen är överväldigande och lagen är hopplöst tydlig; när saken tycks vara avgjord på förhand, och det enda som fattas är en ren formalitet. Då reser sig juryns förman från bänken, harklar sig och talar. Och i domstolens marmorsal hörs ekot av hans stämma, som en påminnelse om att folket har makten och inte tjänstemännen. Och det ekar i kongressbyggnaden, i försvarshögkvarteret och i presidentens vita hus. Och orden får väggarna att skälva:
Vi finner den tilltalade oskyldig.
Vincent Flink Amble-Naess
-
Vikingarna har blivit kända för sitt kompromisslösa sätt att gå i strid. Med tunga bredyxor, svärd, spjut och sköldar formade de ett tungt infanteri som kunde motstå vilken motståndare som helst.
Till sin hjälp hade de sina lätta båtar vilka gjorde dem snabba och mobila längs med kusterna. Genom snabba strandhugg kunde de dyka upp där fienden minst anade och ställa till med besvär. Räderna gick längs med England, Frankrike och Tyskland. Till en början var det tal om rent sjöröveri, men snart övergick även de nordiska folken till att genomföra regelrätta erövringståg.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden benar Peter Bennesved och Martin Hårdstedt i Vikingens märkliga historia.
Vikingarna fortsätter att fascinera. Trots att det som vi idag kallar för vikingatiden inte sträcker sig längre än knappa 300 år (ca 750-1050) har deras historia fångat människors intresse sedan 1600-talet. Och det är kanske lite av problemet med vikingatiden. Hur man än gör så blir bilden av vikingen hela tiden färgad av den samtid som gör anspråk på att veta sanningen.
Under 1800-talets blev vikingen till symbolen för skandinavisk maskulinitet, idag är bilden av vikingen betydligt mer heterogen. Var de mer handelsresande, tidiga demokrater och kosmopoliter? Vad är rätt?
Det finns också goda skäl till att vara källkritisk. Vikingatiden sägs ofta starta med räden mot Lindisfarne år 793. Det var ett av Englands absolut viktigaste kristna centrum, och räden fick en av medeltidens viktigaste intellektuella Alkuin av York att reagera starkt. I ett Europa där kristendomen fortfarande kämpade mot urgamla och lokala religiösa kulter blev de hedniska nordmännens invasion av de brittiska öarna extra känsligt. Det blev viktigt att framhäva vikingens oborstade brutalitet för att på så sätt vinna fördelar för den expanderande kristendomen. Vår bild av vikingen är fortfarande idag färgad av detta förhållande.
Militärhistoriskt kan man dock säga att deras ställning och religiösa uppfattning spelade mindre roll. Oavsett vad de trodde på, eller hur brutala och ociviliserade de än må vara så har de blivit kända för sitt kompromisslösa sätt att gå i strid. Med tunga bredyxor, svärd, spjut och sköldar formade de ett tungt infanteri som kunde motstå vilken motståndare som helst. Till sin hjälp hade de också sina lätta båtar vilka gjorde de snabba och mobila längs med kusterna.
Genom snabba strandhugg kunde de dyka upp där fienden minst anade och ställa till med besvär. Räderna gick längs med England, Frankrike och Tyskland. Till en början var det tal om rent sjöröveri, men snart övergick även de nordiska folken till att genomföra regelrätta erövringståg. Man kan fråga sig, vad krävdes egentligen för att vikingarnas erövringslust skulle kväsas mot slutet av vikingatiden?
Bild omslag: Rook, Lewis schackman. The National Museum of Scotland, Some Rights Reserved, Wikipedia.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA:Flygplatsen i Phoenix kryllar av migranter från Haiti; HD-domare Sonya Sotmayor i trubbel efter prat om hundratusentals Covid-sjuka barn; Joe Bidens State of the Union blir den 1 mars; Röster höjs mot Biden om att börja behandla Corona-pandemin mer som republikanerna gör; BLM-man verkar ha försökt sätta dit vita som rasister; Postväsendet vill inte ha vaccinmandat; Krav på att banna ordet ”negro”; Brutal polisskjutning i Chicago; Iran vill att Trump straffas för Soleimanis död; Trump har högre popularitet idag än när han lämnade Vita huset; Biden har kapitulerat gränspolitiken; Chefsåklagaren i NYC vill se mellan fingrarna på småbrott; Ahmaud Arberys mördare dömda till livstids fängelse; Kamala Harris gör bort sig om snöstorm i Virginia; Självmordsbombaren som dödade amerikanska marinsoldater i Kabul hade släppts ut ur amerikanskt förvar; Mexikanska karteller skjuter på amerikanska gränsvakter på andra sidan gränsen; New Yorks guvernör Kathy Hochul anser att rasism är en hälsokris; A.O.C Corona-hycklar; Nancy Pelosis make inblandad i politiska affärskonflikter; Gränsvakter räddar livet på immigranter; Demokraternas stöd mycket lågt.
-----
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Under Oknytts resa till Edinburgh och York passade även Christoffer på att åka till South Shields och träffa utredaren och författaren till The South Shields Poltergeist. Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt
Följ Oknytt på sociala medier!
Insta: @oknyttpod
Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod
Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp?Maila den till: [email protected]
-
Inspelat både i York och i Edinburgh.
Christoffer och Marcus igenom vad som hände de svenska tvillingarna, Ursula och Sabina Eriksson, när de fick en delat psykos, en så kallad "Folié au Deux", på en motorväg i England.
Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt
Följ Oknytt på sociala medier!
Insta: @oknyttpod
Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod
Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp?Maila den till: [email protected]
-
Attacken mot det rika klostret Lindisfarne i Northumbria den 8 juni år 793 räknas som starten för vikingarnas kolonisering av England. Med tiden kom nordborna att kontrollera nästa hela norra och östra England – något som dagens ortsnamn avslöjar.
Den första kända raiden skedde redan år 787 när vikingar från Norge landade vid ön Portland utanför Wessexs södra kust.
I det nymixade 37 avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Bland annat boken Englands historia i två band, samt Vikingarnas historia, som ingår i serien Världens dramatiska historia.
Många européer ägnade sig åt att plundra grannfolk, men vikingarnas attacker skiljde sig i fråga om intensitet och omfattning. Den lärde Alcuin, från Northumbria som var verksam i Karl den stores hov skrev:
“Never before has such terror appeared in Britain as we have now suffered from a pagan race … The heathens poured out the blood of saints around the altar, and trampled on the bodies of saints in the temple of God, like dung in the streets.”Det fanns flera orsaker till att nordborna sökte sig bortom Norden. Befolkningstillväxt i Norden och de tekniskt överlägsna vikingaskeppen fick nordborna att söka sig till den brittiska ön i jakt på rikedomar, handel och land. De mötte ett land splittrat mellan otal små kungadömen som hade svårt att försvara sig mot de hänsynslösa hedningarna.
Det första vittnesbördet från England finns i Anglosaxiska krönikan från 876, då ”Halvdan delade ut northumbrernas land och man började plöja och försörja sig”. Vikingarna erövrade och bosatte sig i norra och mellersta England. York blev vikingastaden framför andra.
År 878 besegrade Alfred den store av Wessex vikingarna, men nästa erövringsvåg kom runt år 980 och år 1013 erövrade den danske kungen Sven Tveskägg England. Hans son Knut styrde sedan över England, Danmark och slutligen även Norge. Men efter Knuts död år 1035 föll riket samman, men Knuts söner fortsatte att styra England till 1042.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
