kommunistpartiet Podcasts
-
Efter en väldans massa sång och dans, så verkar nu teatern börja gå mot sitt slut.
Frågan som egentligen borde ställas nu är:
Vem är det egentligen som har riggat vad, och varför?
Efter Önnerfors skrivit MSB:s konspirationsrapport:
"Att en svensk myndighet, genom beskyllningar om konspirationsteorier, vill
tysta sakliga diskussioner och ifrågasättande, som nu flera underrättelsetjänster
rapporterat om, rimmar väldigt illa med demokrati och yttrandefrihet och
skadar förtroendet för myndigheten. Likaså är det illa att en svensk myndighet
verkar i enlighet med det narrativ som Kina och kommunistpartiet vill
upprätthålla.
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av MSB:s rapport, och om inte, varför?
Björn Söder (SD)
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Är det omöjligt att kombinera dikt och politik? Med författarparet George och Mary Oppen som exempel reflekterar David Zimmerman över relationen mellan liv och konst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den 11 juni 1950 passerar det amerikanska författarparet Mary och George Oppen gränsen mot Mexiko. De är oroliga. Sonoraöknen är så här års otroligt het, omkring 50 grader. Inte bara deras dobermann och papegoja ser vissna ut inne i bilen, mest ängslas de för sin tioåriga dotter Linda. De frågar varandra: vad ska ske med oss nu? Hur länge ska vi bo i Mexiko? Kommer FBI att lämna oss ifred?
Väl i Mexiko blir Linda och Mary matförgiftade och familjen tvingas dela på sig. En vecka senare ses de igen i ett hotellrum i Mexico City. Alla somnar omedelbart, Mary och Linda i sängen, George i badkaret. De klarade sig, den här gången.
George och Mary Oppen var beredda att offra ovanligt mycket för sina konstnärliga och politiska övertygelser. Denna typ av heroism har jag själv aldrig varit i närheten av, vilket nog gäller många av oss som grunnar på hur man egentligen bör leva ett liv med skapardrömmar. Av någon anledning hamnar nämligen idén om att ”leva gott eller rättfärdigt” ofta i konflikt med ”att skapa konst”. Så var det också för makarna Oppen, innan de mot slutet av sitt liv faktiskt verkade hitta en lösning. Kanske kan deras historia därför lära oss något om relationen mellan liv och konst.
Under sin exil tänker nog varken George eller Mary Oppen på att skapa. De är 42 år, har övergett konsten för politiken och förklarats vara nationens fiender. Det har gått sexton år sedan George publicerade en kort diktsamling och det ska dröja innan han blir en storfavorit både hos avantgardepoeter och mer traditionella lyriker som Louise Glück. Det dröjer också innan Mary återupptar sitt måleri och skriver den rafflande självbiografin Meaning a Life, som kommer att göra berättelsen om parets liv till en amerikansk legend.
Det är en berättelse som börjar romantiskt. De träffas på college och bestämmer sig som artonåringar för att bryta upp tillsammans. De liftar genom USA och gifter sig hux flux på vägen, för att slippa polisens misstänksamma frågor.
I Michigan skaffar de sig en segelbåt och seglar mot Manhattan. Så fort de hoppat i land rusar de oanmälda in i en spirande litterär sammanslutning kring poeterna Charles Reznikoff och Louis Zukofsky. Gruppen kallar sig för ”objektivister” och upprättar stränga krav på poesins saklighet. De vill att dikten i någon mån ska vara sann mot poetens konkreta erfarenhet av världen. I en källare trycker de böcker, bland annat Georges debutbok Diskret serie. George Oppen förklarar sin strävan på följande sätt: ”Om ingen utmanade mig, skulle jag kalla poesin ett prov på sanning. Om någon ändå gjorde det, skulle jag säga: ett prov på uppriktighet”.
Det är kanske denna empiriska poetik som tvingar makarna Oppen att omvärdera sina liv radikalt i början på 30-talet, när världen hastigt förändras och den konstnärsbubbla som de lever i spricker. Bestörta bevittnar de hur människor omkring dem plötsligt saknar bostad och arbete, och hur fascismen vinner mark. Att ställa konsten i politikens tjänst strider mot deras stränga estetiska krav. De förstår att de skulle behöva ta till retoriska knep och förenklingar för att bli hörda på ett politiskt möte. Är det möjligt att i detta skede i stället ägna sig åt en apolitisk konst? Nej. De lägger ned sina pennor och går med i kommunistpartiet. Nu inleds ett mångårigt socialt arbete, och när kriget kommer tar George värvning och reser till Frankrike. Som jude och kommunist ser han det som sin plikt att slåss mot fascisterna.
Många av oss hade tänkt och gjort annorlunda. Är det verkligen omöjligt att kombinera poesi och politik? Nej, vill jag protestera. Inte minst med tanke på att den poesi George Oppen senare skrev i mångt och mycket kan kallas politisk. Parets drastiska beslut kastar ändå ljus över en fråga som jag i vanliga fall försöker förtränga – är inte konsten ibland blott en undanflykt?
Kort före krigsslutet letar sig en tysk granat in i det rävgryt där George Oppen gömmer sig tillsammans med två kamrater. Han är den enda som klarar sig och återvänder hem, skadad och traumatiserad. Där har den så kallade McCarthy-eran börjat, vilket innebar att FBI vänder på varje sten i jakt på misstänkta kommunistsympatisörer. De knackar på hos makarna Oppen. Ställer frågor. Söker upp grannar och släktingar. Var familjen än går följer agenterna efter, alltmer påträngande, hotfulla. När kamrater fängslas ser familjen ingen annan utväg än att fly landet.
De bor i Mexiko i åtta år, umgås med andra radikaler i exil och brödjobbar. George arbetar exempelvis med att bygga hus. Men snart börjar det krypa i dem, det är något som saknas. En psykiatriker får dem att inse: de behöver konsten! Nu genast. Raskt flyttar de till Brooklyn och George publicerar den ena diktsamlingen efter den andra. Mary målar och tar upp skrivandet. De håller fast vid sitt ideal att konsten ska vara grundad i egna erfarenheter. Och nu har de fått ett rikt register av upplevelser att ösa ur. George Oppens bok Of Being Numerous får Pulitzerpriset 1969. Denna exceptionellt märkliga och känsliga anti-krigsdikt inleds just med orden:
Det finns saker
som omger våra liv, och ”att se dem
är att känna oss själva”.
Förtrogenheten med det praktiska livet är en av styrkorna i såväl Georges poesi som Marys memoar. Sakerna och människorna omkring dem var avgörande byggstenar i konstverken. I en central passage skriver Mary Oppen att ”vi sökte efter en estetik enligt vilken vi kunde leva”. Att leva, oavsett om det är ett konstnärligt eller politiskt liv, är alltså en estetisk fråga.
Kanske kommer sig min egen skuldkänsla av en fixering vid det färdiga konstverket. Jag tänker mig att en konstnär i första hand ska producera något. Men vad som framgår när jag läser makarna Oppens texter är att den konstnärliga slutprodukten aldrig varit deras huvudsakliga mål. Det är det livslånga skapandet av mening som är poängen med ett estetiskt liv. Dessutom har människan ”valt meningen / i att vara talrika”, som George skriver i Of Being Numerous. Det innebär att vi måste förhålla oss till det gemensammas bästa.
Till sist tycks makarna Oppen landa i att liv, politik och konst inte är åtskilda, trots allt. Estetik handlade för dem inte bara om att iaktta världen noggrant, utan också om att våga dra slutsatser av vad de såg. Insikter som flera gånger krävde obekväma uppoffringar. På så vis blir estetiken en fråga som innefattar alla livets aspekter, inte bara dem som utspelar sig vid skrivbordet. Jag tvivlar på att de själva skulle rekommendera alla att leva på exakt samma sätt, men finner ändå något djupt uppfordrande i Oppens livsestetik. Lev genom konsten, inte för den.
David Zimmerman, poet och redaktör för tidskriften Lyrikvännen
-
När väst lämnat Afghanistan har Kina stannat kvar. Hör om det aktuella oljeavtalet med talibanerna, hotet från terrorister och om de kinesiska entreprenörerna som reser till Kabul med affärsdrömmar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
December 2022. Mörkgrå rök stiger upp mot himmelen och skottlossning hörs från ett hotell i Kabul. Terrorsekten IS tar på sig dådet och bland de skadade finns fem kineser. För Kina blir attacken en tydlig påminnelse om säkerhetsrisken det innebär att engagera sig i regionen. Men i Afghanistan ser såväl kommunistpartiet som enskilda kinesiska entreprenörer en spelplan som lämnats öppen och riskerna till trots har Kina stannat kvar.
Naturtillgångarna som Kina vill åtHäromveckan stod det klart att talibanregimens första avtal om råvaruutvinning med en utländsk aktör efter maktövertagandet har tecknats med ett kinesiskt bolag. Kina ska enligt avtalet investera hundratals miljoner dollar årligen i 25 år och får borra efter olja i den del av Amu Daryafloddeltat som tillhör Afghanistan. Men stannar Kinas intressen i landet vid oljan? Vad vill Kina på längre sikt? Hör även om Kinas plötsliga erkännande av att tiotusentals dött i covid sedan december.
Medverkande: Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
Kina och Sverige har historiskt sett haft goda relationer. Men de senaste åren har något hänt. Dessutom arbetar kommunistpartiet på flera sätt för att påverka det svenska samhället. Men varför bryr sig det mäktiga Kina om lilla Sverige? Och hur går det här till?
Medverkande:
Erika Staffas Edström, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina, även kallat NKK.
Gustav Sundqvist, även han analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.
Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Pandemin härjar fritt och många dör på grund av viruset. Men Xi Jinping vill få Kinas covidpolitik att gå till historien som en framgångssaga. Hör även om Kinas vänskap med Ryssland som består.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kina har öppnat sina gränser, avskaffat de flesta av sina restriktioner och smittspridningen är följaktligen omfattande i landet. Kommunistpartiet ligger samtidigt i för att kontrollera den offentliga bilden av covid. Budskapet är att covidläget är allvarligt, men att partiet segrar över utmaningarna och Xi Jinping har på sistone själv klivit fram i statsmedier för att ta på sig äran. Hur hanterar folk i Kina att ständigt matas med en bild som ligger så långt ifrån det som var och en ser och upplever? Björn Djurberg har återigen kunnat resa med tåg och prata med folk på olika håll i landet.
Kina fortsätter hålla Ryssland om ryggenMedan EU försöker bli kvitt behovet av rysk gas har Kina ökat importen av rysk energi sedan invasionen av Ukraina. I julas dök också Rysslands tidigare premiärminister Dmitrij Medvedev upp i Peking. I den officiella kommunikationen från mötet beskrev Kina Ryssland som en ”progressiv kraft” och betonade den goda relationen. På statlig nivå håller länderna fast vid ingångna samarbetsavtal, bland annat på medieområdet.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Monica Bergmark -
Enligt kommunistpartiets officiella siffror har inte ens tio personer dött på grund av covid i Kina de senaste veckorna. Men till krematorier i Peking är det kö och feberkliniker är tungt belastade.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör korrespondent Björn Djurberg berätta om hur han blev punktmarkerad när han åkte till ett krematorium i Peking i veckan. Det gick inte att göra några intervjuer där, men trycket på krematoriet var uppenbart med ett tjugotal bilar i kö utanför. Samtidigt strömmar många människor till stadens så kallade feberkliniker och på apotek har hyllor gapat tomma.
Covid-statistiken häcklas i sociala medierI sociala medier i Kina syns en tydlig polarisering i fråga om smittspridningen med ganska hetsiga forumdebatter om hur viruset borde hanteras. Men knappast någon i Kina tror på den officiella statistiken över dödsfall. Hör om hur folk i Kina skämtar öppet om de officiella siffrorna och om hur kommunistpartiet ändå fortsätter att använda statistiken som politiskt verktyg.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin -
Efter tre år med en covidpolitik som blivit internationellt ökänd öppnar Kina nu upp. Hör om kommunistpartiets snabba vändning och om svårigheterna som väntar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vaccinationstäckningen är låg bland äldre och immuniteten likaså. Men nu svänger kommunistpartiet och skrotar världens hårdaste covidrestriktioner. Över 260 miljoner människor är över 60 år i Kina och frågan är hur partiet kommer att hantera en situation där dödligheten i covid ökar. Och vilken beredskap finns inom sjukvården?
Statsmedier tonar ner virusets riskerFrån statsmedierna har retoriken förändrats och virusets farlighet tonas plötsligt ner. Kommunistpartiet måste nu jobba hårt för att fortsätta äga berättelsen om covidpolitiken. Restriktionerna har utan tvekan inneburit ett stort lidande och begränsat livet för Kinas invånare, men de berättelserna censureras i hög grad. Hör även om de selektiva hyllningarna och landssorgen efter ex-ledaren Jiang Zemins död, som vid sidan om lättade covidregler präglat Kina den gångna veckan.
Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin -
Konflikt möter de unga kineserna som vågar stå upp mot regimen och trotsa censuren. Hur stort hot är de egentligen för kommunistpartiets auktoritära styre?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bilden av Kinas nollcovidpolitik krackelerar
Sedan coronavirusets utbrott har kommunistpartiet förmedlat bilden av nollcovidpolitiken som en framgångssaga i förhållande till hur övriga världen hanterade smittspridningen. Men parallellt med att den smittsamma Omikron-varianten började spridas i början av året så började bilden av Kinas strategi krackelera. När Omikron nådde Kinas största stad och ekonomiska centrum, Shanghai, infördes en extremt hård och lång lockdown, och la grunden för ett växande missnöje med nollcovidpolitiken.Protesterna tar fart efter tragedi i Ürümqi
Efter en brand i ett bostadshus i Ürümqi i Xinjiang, där vittnen talar om att dörrar låsts med hänglås och blockerats i covidpolitikens spår, uutbröt protester på flera håll i Kina. En av de mest högljudda protesterna hölls i Shanghai, Konflikt får unika röster inifrån protesten, där en av de mest högljudda demonstranterna greps av polis.Regimkritiker och tidigare protestledare i exil känner hopp
"Det känns som en revolution" säger Zhou Fengsuo, som var med och ledde protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Nathan Law, som hade en framträdande i demokratiprotesterna i Hongkong, pekar på vikten att demonstranterna är teknikkunniga för att kunna undgå censuren och hålla liv i motståndet mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Men han vet också att det kostar att stå upp mot regimen, det är hans egen berättelse ett bevis på.Uigurer i Sverige hoppas på att uigurernas förtryck inte glöms bort
Konflikt träffar Ahmed Tursun i Sverige vars syster bodde i det bostadshus som började brinna i Ürümqi och som blev den tändande gnistan till protesterna. Uigurer i Sverige hoppas att uigurerna inte glöms bort när kineser i andra regioner kräver mer frihet.I Peking vågar få prata om protesterna
När radions korrespondent försöker prata med Pekingbor om protesterna är de flesta väldigt försiktiga. Det finns ett visst missnöje med nollcovidpolitiken, men också förståelse.Medverkande: Zhou Fengsuo, en av ledarna i protesterna vid Himmelska Fridens torg, Nathan Law, regimkritiker från Hongkong i exil, Björn Cappelin, Utrikespolitiska Institutet, "Thomas", demonstrant som greps i Shanghai, Ahmed Tursun, uigur vars syster bodde i bostadshuset som började brinna i Ürümqi, Nijat Turcun, ordförande för uiguriska utbildningsföreningen, "Amina", uigur i Sverige, Pekingbor mfl
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Fernando Arias, Lotten Collin, Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, Simon Leplâtre
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
Ändringen i Tryckfrihetsförordningen om "utlandsspioneri" som vi räknar med går igenom den 17 november är en lag för att skydda globalistiska organ från svenska visselblåsare. Som i stort sett alla grundlagsändringar innebär den mer makt åt staten och mindre åt den enskilde. Enbart kommunistpartiet är emot. Vi reder ut begreppen.
Sveriges finanspolitiska ramverk har ett "skuldankare" som säger att statsskulden ska vara 35 procent av BNP. Det blir ett byråkratiskt problem när statsskulden i och med höstbudgeten blir 29,5 procent och statsministern kan avkrävas en "förklaring". En "för låg" statsskuld kan tolkas som att det "investeras" för lite i landet. Det är givetvis ekonomiskt nonsens. Vi argumenterar för att statsskulden ska vara noll och att det bästa och mest moraliska sättet att komma dit är att avskriva hela skulden. Talar om de två huvudsakliga problemen med offentlig skuldsättning.
Ytterligare nationalekonomiska resonemang om sparande, skatter, "det som syns och inte syns", fria marknader respektive centralplanering av svenskt och sovjetiskt snitt. Och en god nyhet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kina jobbar systematiskt för att påverka och öka sitt inflytande i bland annat Sverige. Hör om spioner, påverkansoperationer och strategiska företagsinvesteringar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Aktiviteter så som påverkansoperationer och spionage från Kinas sida har uppmärksammats allt oftare på senare år. Och på partikongressen nyligen betonade Xi Jinping "nationell säkerhet" mer än tidigare. En strategi för att skaffa sig inflytande i väst är företagsinvesteringar och investeringar i infrastruktur. Kinesiska Geelys köp av Volvo Cars är ett omdiskuterat exempel här i Sverige och inom EU diskuteras just nu kinesiska investeringar i hamnen i Hamburg.
Därför blir minoriteter måltavla för spionageEn organisation inom det kinesiska kommunistpartiet som jobbar med dolda operationer är den så kallade ”Enhetsfronten”. Hör om konkreta exempel på spionage som upptäckts i Sverige och om varför minoriteter utgör en måltavla. En målsättning med övervakningen syns vara att samla information som i senare led kan användas som en hållhake. En hållhake som vidare kan användas för att värva eller tysta personer som lever i exil.
Medverkande: Tobias Andersson Åkerblom, journalist Göteborgs-Posten och författare till boken ”Draken. När Kinas pengar och spioner kom till Sverige”. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tor Sigvardson -
Xi Jinping vägrar ge upp makten. Istället väntas han stärka sin egen position under den pågående partikongressen i Kina. Hör om Xi:s maktambitioner och hur de kan kopplas till hans person.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Xi Jinping väntas bryta normen och sitta kvar vid makten efter tio år, kanske rentav på livstid. Men hur kan vi förstå Xi Jinpings maktambitioner? Xi:s familj förföljdes av kommunistpartiet under Mao och paradoxalt tycks detta banat väg för hans strävan idag, att upprätta full kontroll och stabilitet via partiet.
”Historiskt viktig” – så ser Xi på sig självI avsnittet berättar Lars Fredén, tidigare ambassadör i Kina, om de tillfällen då han själv träffat Xi Jinping. Xi beskrivs som en ledare med stor pondus och med en bild av sig själv som en historiskt viktig person. Nationalismen är viktig och det kinesiska kommunistpartiet verktyget med vilket Xi vill åstadkomma ett osårbart Kina. Hör om Xi:s självförtroende och om vilken omvärldskunskap han egentligen kan ha. Bryr sig Xi Jinping om att attityderna mot Kina i omvärlden försämrats under hans tid vid makten?
Medverkande: Lars Fredén, fd ambassadör i Kina. Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Hanna Melander -
Peking spärras av när Kina rustar för sin tjugonde partikongress. Alla blickar riktas mot Xi Jinping som väntas befästa en roll som envåldshärskare. Hör om hur det påverkar Kina och världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har blivit dags att offentliggöra vilka som ska styra Kina de kommande fem åren och peka ut den riktning som landet ska ta, i en partikongress som på alla sätt ser ut att bli historisk. Hör om hur korrespondent Björn Djurberg blev stoppad när han ville cykla förbi Himmelska fridens torg, i en avspärrad huvudstad som laddar för den tjugonde partikongressen i ordningen.
Xi Jinping väntas sitta kvar och sneglar mot MaoXi Jinping väntas under kongressen utses till president och generalsekreterare för kommunistpartiet för en tredje mandatperiod, i strid med tidigare praxis. Därmed kommer han ha suttit vid rodret i över ett decennium. Hör om Xi:s maktambitioner och den pånyttfödda personkulten som för tankarna till Mao. Hör också i avsnittet om misslyckandet med att få till en FN-debatt om Kinas övergrepp mot minoriteter i Xianjang-regionen och vad Indiens nedlagda röst i frågan säger om relationen mellan de två asiatiska stormakterna.
Medverkande:
Björn Djurberg, Ekots Kinakorrespondent
Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator
Naila Saleem, Ekots Sydasienkorrespondent
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
I sista sekund kom den FN:s rapport om övergrepp mot uigurer i Xinjiang. Men kommer FN-rapporten att kunna förändra något? Kina gick till omedelbar motattack och avfärdar alltihop som lögn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
FN:s rapport om övergrepp och människorättsbrott mot minoriteter i Xinjiang har föregåtts av ett omfattande spel. Kina har försökt stoppa rapporten och trycket på FN:s avgående högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, har varit enormt. Så hur skarpa formuleringar blev det i slutändan? Och vilken tyngd kan rapporten få? Kinapoddens gäster har läst och analyserar.
Kina kontrar med motrapport och samlar allieradeFN tar upp tvångsarbete, tvångssteriliseringar, interneringsläger och övervakning i Xinjiang. Kina kan ha begått brott mot mänskligheten, enligt rapporten. Det kinesiska kommunistpartiet kallar FN-rapporten för "desinformation" och "lögn" och kontrar med en egen omfattande motrapport. Och i FN samlar Kina sina allierade för att få stöd. Kommer Kina att lyckas sopa undan den graverande kritiken? Vilka formella vägar finns för att nu agera mot Kina? Hör också om hur stadens Kashgar och levnadsvillkoren för uigurer i Xinjiang förändrats över tid.
Medverkande:
Axel Kronholm, programledare
Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator
Fredrik Fällman, sinolog vid Göteborgs universitet
Maja Åberg, sakkunnig på internationella organisationer på Amnesty
-
Fabriker, hamnar och hela städer har fått stängas i Kina på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridningen av covid-19. Men policyn om nolltolerans mot smittan fungerar dåligt för att hindra den nya omikronvarianten. Och både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats. Så hur länge kan Kommunistpartiet hålla fast vid restriktionerna utan att göra oåterkallelig skada? Och hur påverkar detta folkets förtroende för makten i Peking?
Medverkande:
Fredrik Sjöholm, vd och professor vid Institutet för näringslivsforskning
Björna Cappelin, analytiker vid UI:s Nationellt kunskapscentrum om Kina
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Emanuel Örtengren, tillförordnad chef för Frivärld, intervjuar demokratiaktivisten från Hong Kong Finn Lau.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
