nya testamentets Podcasts
-
Även om det finns alternativa tolkningar också inom akademin är mainstreamuppfattningen bland Nya testamentet-forskare idag att Jesus faktiskt hade fel i en central fråga i sin undervisning om Guds rike. Hur hjälper en sådan insikt oss i kyrkan idag? Cecilia Wassén är docent i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet. Våren 2022 medverkande hon i ett seminarium som Svenska kyrkan anordnade under Vetenskapsfestivalen och i samband med det besöket spelades också detta, det femtonde avsnittet, av podden in.
-
Många av oss känner igen citatet "Predika alltid, om nödvändigt använd ord". I dagens avsnitt funderar vi på hur väl det stämmer mot Nya testamentets praxis.
-
I några avsnitt har vi sett närmare på Nya Testamentets eskatologi. Men vad hände i generationerna som följde, t.ex. hos de vi kallar för kyrkofäderna? Vilka saker blev viktiga under dessa första århundraden av kristendomen? Katarina Pålsson, kyrkohistoriker vid Lunds universitet, delar med sig av sin forskning på ämnet.
-
I det här avsnittet tar vi oss an ett kärt ämne, nämligen tro och föreställningar om Djävulen. Vi möter denna figur i religiösa föreställningar och i folktron, från forntiden till modern tid. Vad för berättelser om Djävulen finns i religiösa texter och i den folkliga föreställningsvärlden? Vilka namn och benämningar på Djävulen finns? Har han beskrivits som ett slags väsen i folktron och skiljer sig den bilden från kyrkans läror? I vilka sammanhang har man berättat om Djävulen och vad har berättats?
Vår första gäst är Per Faxneld, docent i religionshistoria, lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och författare. Faxneld har gjort sig ett namn som en av världens främsta kännare av satanism och esoterism och kommer lära oss om djävulen i modern tid och satanismen. Vi får även besök av doktoranderna Petter Spjut och Natalie Lantz. Natalie och Petter kommer att ge oss en klarare bild av Hin Håle i de gamla abrahamitiska texterna. Vilket är utmärkt då Natalie och Petter är doktorander inom Gamla resp. Nya testamentets exegetik vid Teologiska institutionen vid Uppsala Universitet. De har även arbetat fram den spännande kursen ”En satans idéhistoria” vid universitetet, vilket kan vara värt att kolla in!
Som vanligt kan ni hitta källmaterial och lästips på vår hemsida: www.oknytt.com/podcastNu har vi även en Patreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete!www.patreon.com/narmantalaromtrollenIntromusiken är producerad av Marc Jungermann. -
Hur kommer det sig att vi får olika intryck och information från olika författare i bibeln? Idag pratar vi om författares urval i nya testamentets evangelier.
Apologia live 2 februari 19.00: Vinnande taktik.Anmäl dig här: bit.ly/apol-taktik
Apologias distanskurser startar 7 februari 19.00. Haka på nyheten "Kollisionskurs" eller någon av de fyra andra kurserna som erbjuds! Läs mer och anmäl dig här: apologia.se/#distanskurs
-
Gud och Corona
JOHAN ERICSON
Chefredaktör och ansvarig utgivare
2020-04-20
»Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom.« säger Johannesevangeliets tredje kapitel, vers 17 – fortsättningen på Johannes 3:16, som jag gissar att de allra flesta av oss kan utantill. Jag tror att den versen är extra viktig att ha i tankarna just nu när coronapandemin rasar.
Varför? För att den säger mycket om den gudsbild som Jesus förmedlar till oss. Han som är ett med Fadern och vars människoblivande, död och uppståndelse är det goda budskapet: evangelium. Något som hela Gamla testamentet pekar fram mot och får sin fullbordan i.
Men just nu upplever jag att många kristna syskon läser Gamla testamentet utan Nya testamentets nycklar för att hitta förklaringsmodeller till det som sker i vår värld. Och risken är då att man fastnar i ord om Guds domar, riktade mot enskilda eller mot hela nationer. Det finns så klart i Gamla testamentet både sanningar och bilder i Guds handlande som är relevanta och fullt giltiga även i dag. Men jag vill lyfta fram att vi inte i första hand ska se på coronaviruset som Guds dom utan som ett resultat av skapelsens brustenhet och människans oaktsamhet. Jag tänker särskilt på Johannesevangeliet 9:1–5, som återger hur Jesus och lärjungarna möter en blindfödd man och lärjungarna, som ju är fostrade i traditionellt religiöst orsak–verkans-tänkande, ställer den för dem självklara frågan:
»Rabbi, vem har syndat så att han föddes blind? Han själv eller hans föräldrar?«
Och Jesus svarar: »Det är varken han eller hans föräldrar som har syndat, utan det har hänt för att Guds verk skulle uppenbaras på honom. Så länge dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig…«
Här ger Jesus ett helt annat perspektiv: det onda som händer tillåts av Gud så att Hans godhet kan få möjlighet att uppenbaras. Och så tillägger Jesus att vi ska göra Faderns gärningar. Jag tror att detta vi som Jesus använder när han säger »Så länge dagen varar måste vi …« självklart omfattar även oss i dag, att vi som är Kristi kropp på jorden också gör Hans gärningar. Den pågående krisen är ett tillfälle då vi ännu ivrigare får sträcka oss ut till våra medmänniskor och dela evangeliet i både ord och handling.
Till Kristi ära!
-
K-G Larsson predikar under Israelhelgen 27-29/5 om profetians nådegåva från både gamla och nya testamentets perspektiv.
