Afleveringen
-
Kanske Àr liten blÄklocka en av vÄra mest omtyckta blommor? Den röstades i alla fall fram till Sveriges nationalblomma 2021. Den Àr vanlig i vÀgrenar och pÄ hÀvd mark. Den trÄdsmala kroppen Àr spÀd men tuff och stÄr emot det hÄrdaste regn. De bulliga blÄ klockorna Àr inte bara vackra utan ocksÄ sovplats och regnskydd för smÄ bin. Förr trodde folk att Àlvor bodde i blÄklockorna och undvek dÀrför att plocka dem. De var Àven förknippade med hÀxor. Botanisterna Stina och à sa lÀr dig ocksÄ skilja pÄ liten och stor blÄklocka.
-
Ăr du ocksĂ„ sugen pĂ„ att skaffa en liten Ă€ng i din trĂ€dgĂ„rd? LĂ„ta grĂ€set vĂ€xa upp, slĂ„ det, utarma jorden och förhoppningsvis fĂ„ in nĂ„gra spĂ€da Ă€ngsblommor? Kanske en gullviva, om du har rĂ€tt förutsĂ€ttningar. Gullvivan vĂ€xer gĂ€rna i kalkrika Ă€ngsmarker. Förr i tiden var den ganska vanlig, folk plockade buketter och sĂ„lde pĂ„ marknaden, för gullvivan luktade ju sĂ„ gott! I dag Ă€r den betydligt mer sĂ€llsynt och dessutom fridlyst. Vad sĂ€ger det om vĂ„rt kulturlandskap? Stina samtalar med trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Sebastian LĂžken som gillar slĂ„tter och som besökt de stora Ă€ngarna i RumĂ€nien, dĂ€r hĂ€vd fortfarande Ă€r en viktigt del av jordbruket.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
à rets majblomma fyller hundra Är och avbildar en gul smörblomma. Kanske Àr det den mest ritade blomman? Men visste du att det finns mÄnga olika smörblommor? Vanlig smörblomma, revsmörblomma och sÄ majsmörblommor som blommar tidigast av alla. à sa beskriver Ranunculaceae som "en stökig familj", med stÄndare och pistiller i mÀngder och blomblad Ät alla hÄll. I löktrÀgÄrden pÄ kullen trÀffar de trÀdgÄrdsmÀstaren Johan Nilson. HÀr stÄr lökvÀxterna i full blom, men det syns ocksÄ en och annan smörblomma.
-
Med tussilagons ankomst Àr vÄren officiellt hÀr. För mÄnga kÀnns det nog sÄ. Men vad Àr det för en liten vÀxt, med tidiga gula blommor, fjÀllig stjÀlk och blad som vÀxer sig gigantiska under sommaren? Den har anvÀnts mot hosta och allehanda sjukdomar trots att den faktiskt Àr giftig. Och sÄ Àr den ett envist ogrÀs med sina underjordiska rhizomer. à sa och Stina gÄr pÄ tussilagojakt.
-
Den Àr först pÄ plats. Skuggar och skyddar tills kÀnsligare vÀxter kommer ikapp. DÄ drar den sig tillbaka. Björkens liv Àr förhÄllandevis kort. Om du jÀmför med ekens. Vi har Àlskat björken men ocksÄ ogillat den. En hel generation björk har rensats ut frÄn vÄra skogar. Men vi gillar dess ljushet och lÀtthet, de vita stammarna eller varför inte de rÀkröda? à sa och Stina berÀttar björkens historia. Botanisten och trÀdexperten Henrik Sjöman beskriver björkens variationer, möjligheter och omöjligheter som trÀdgÄrds- och stadstrÀd.
-
Floden Magpie river i Kanada har tillskrivits egna juridiska rĂ€ttigheter, till exempel rĂ€tten att fĂ„ flöda fritt. Det finns olika modeller som försöker mĂ€ta och prissĂ€tta trĂ€dens tjĂ€nster pĂ„ en specifik plats. Ăr det hĂ€r smarta sĂ€tt att skydda den biologiska mĂ„ngfalden pĂ„? Stina och Ă sa trĂ€ffar forskarna Jenny Klingberg pĂ„ Göteborgs universitet och Viktor Elliot vid Handelshögskolan, för att pratar om hur den biologiska mĂ„ngfalden och nĂ€ringslivet kan mötas i en marknadsekonomi.
-
Det Àr inte för sent att sÀtta nÀsta Ärs vitlök. à sa brukar göra det under julledigheten för att sedan skörda den vid sommarsemestern, vilket har varit en Ärlig succé! Fina och goda flÀtor har det blivit. Stina rÄkade i Är odla "hardnecks", vilka var omöjliga att flÀta. Det blir ett samtal om vitlökens kulturhistoria, vÄr relation till denna lök, klasstillhörigheter och sÄ fÄr du Àntligen veta varför den hÄller vampyrer, varulvar, troll och hÀxor borta! GÀst: trÀdgÄrdsmÀstare Emelie Bodemyr som berÀttar hur du odlar vitlök med bÀsta resultat.
-
160 sorters Àpplen och 40 sorters pÀron. Den hÀr hösten var det Äterigen dags för Àpple- och pÀronutstÀllningen i stolpboden. Besökarna kunde ocksÄ komma med trÀdgÄrdsfrukter för att fÄ dem sortbestÀmda. à sa besökte fruktutstÀllningen och pomologen Elin Andersson, en av dem som byggt upp Ärets utstÀllning. Vilka Àpplen har folk i sina trÀdgÄrdar? Hur luskar hon ut en sort? Och hur spaljerar man ett ÀppletrÀd?
-
Efter svampplockningen Àr det dags att ta hand om svampen. Elin Andersson berÀttar vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man rensar och förvarar matsvamp. Svamptorken Àr en bra kompis! Elin brukar ocksÄ plocka annan svamp, spindlingar, som hon fÀrgar garn med. Till dagens avsnitt har hon med en hel sÀck med garn som hon visar à sa. Nyanserna gÄr i gult, grönt, lila, rosa och blÄtt.
-
LÀnge trodde man att svampar och vÀxter tillhörde samma rike, men i dag vet vi att de Àr olika organismer. DÀremot finns 95% kvar att upptÀcka av svampvÀrlden, menar forskare. à sa ger sig ut i skogen för att upptÀcka en liten del, matsvamparna, tillsammans med Elin Andersson som Àr trÀdgÄrdsmÀstare och svampexpert pÄ Botaniska. à sa fÄr lÀra sig om svampars olika karaktÀrer, vilket Àr viktigt nÀr man ska artbestÀmma svamp. De hittar trattkantareller, kremlor, flugsvampar, taggsvampar och en vacker och god blodsopp. Och sÄ blir det nÄgra boktips!
-
Vad har fÄglarna för roll i trÀdgÄrden? En hel del tyder pÄ att de, liksom insekterna, Àr viktiga pollinatörer, kanske viktigare Àn man tidigare trott. à sa följer med pÄ en av fÄgelvandringarna i Botaniska en tidig morgon. Den leds av Naturhistoriskas intendent Magnus Gelang som ocksÄ Àr gÀst i podden. Han tycker att fÄgelkunskapen hos allmÀnheten har sjunkit och tipsar om vilka fÄglar som kan vara bra att börja lÀra kÀnna. Och sÄ finns det en del att göra för den som vill fÄ fler fÄglar i sin trÀdgÄrd.
-
à sa och Stina dyker ner i potatisens vÀrld. Den omges av spÀnnande historier, propaganda, lidande men ocksÄ rÀddning. Ursprunget Àr Anderna dÀr den lÀnge varit en stapelvara, vilket mÀrks i sprÄket. BÄde beskrivningar av tid och yta har kopplingar till just potatis. Hur lÄng tid tar det att koka en kastrull potatis? Ja, svaret pÄ det Àr ett slags tidsbegrepp. Podden besöker ocksÄ Botaniskas potatisland med mÄnga moderna och gamla kultursorter. TrÀdgÄrdsmÀstaren och potatisansvariga Anna-Carin Ek tipsar: gödsla inte för mycket, det gillar inte potatisen!
-
Har du koll pÄ vilka vÀxter du passerar pÄ promenaden? Kan du sÀtta namn pÄ dem? Mycket tyder pÄ att artkunskapen hos befolkningen dalar. Det var lÀnge sedan skoleleverna pressade vÀxter till skolans herbarium pÄ sommarlovet. Och kurserna i artkunskap Àr inte lÀngre obligatoriska om man lÀser till biolog. à sa och Stina Àr oroade. I dag Àr mÄnga vÀxtmiljöer och arter hotade. För att vi ska kunna stoppa utvecklingen krÀvs det att vi kÀnner igen det som vÀxter runt oss. Som gÀst har de bjudit in en av Botaniskas pedagoger, Karen Otto. I maj anordnar Botaniska en bioblitz dÀr alla som vill kan inventera arter i Slottskogen.
-
PĂ„skliljor, krokus och en massa andra lökar lyser nu vackert i rabatter och grĂ€smattor. Botaniskas trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Birgitta Hagelin gĂ€star podden och berĂ€ttar hur du planterar lökar och skyddar dem pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Hennes drömrabatt bestĂ„r av blandade lökvĂ€xter som hon kan göra vackra buketter av, men hittills har ett lökĂ€lskande djur satt stopp för det. Ă sa och Stina berĂ€ttar om narcissernas fĂ€rd till vĂ„ra trĂ€dgĂ„rdar â en resa som för ovanlighetens skulle utspelar sig i Europa och som innehĂ„ller allt frĂ„n spĂ€nnande upptĂ€ckter till plundring och en massa hybrider.
-
FÀltarbetet i den atlantiska regnskogen i Brasilien fortsÀtter. Hur ser en insamlingsresa ut? à sa och Stina inventerar vÀxter och studerar hur ormbunkar och lummervÀxter lever för att kunna skapa fina och trovÀrdiga miljöer i Botaniskas nya vÀxthus. De trÀffar ocksÄ pÄ en hel del larver, skogshöns, ett bÀltdjur och en kobra.
-
Inför julen gör Stina och à sa ett besök i Botaniskas bibliotek. Det tog nÄgra Är innan det kom pÄ plats och det var mycket efterlÀngtat av Botaniskas grundare Carl Skottsberg. Och det ser ut idag som det gjorde dÄ. Det blir ocksÄ en massa boktips frÄn trÀdgÄrdens medarbetare! God jul!
-
30 meter. SÄ högt upp hissas à sa och Stina nÀr de hÀlsar pÄ hos ett fikustrÀd vid en forskningsstation i den atlantiska regnskogen i Brasilien. Den hÀr typen av skog Àr en av vÀrldens mest artrika platser och nu vill forskare kartlÀgga allt som lever i trÀdet! Stina och à sa vill lÀra sig mer om hur bland annat mossor och orkidéer vÀxer dÀr. Förhoppningsvis kan de skapa liknande habitat i miniformat i de nya vÀxthusen i Botaniska. GÀster: Thomas Berg, General manager pÄ Araca project och Olivia Fitzpatrick, trÀdklÀttrare och forskningsassistent pÄ Kew Gardens.
-
Tidigt i höstas var Stina i Abisko tillsammans med forskare frĂ„n Storbritannien. De skulle samla in vilda fröer till vĂ€rldens största fröbank för vilda vĂ€xter âMillenium seed bankâ som ligger utanför London. I detta fröprojekt fokuserar forskarna pĂ„ att samla in fröer frĂ„n arktiska miljöer â Abisko, Svalbard och Grönland. Stina berĂ€ttar hur det gĂ„r till pĂ„ detaljnivĂ„ att samla in fröer som ska bevaras för framtiden och hon intervjuar fröexperterna som Ă€r med pĂ„ resan. Visste du att en bilmatta i gummi kan vara perfekt att rensa frön pĂ„? NĂ„gra av fröerna kommer ocksĂ„ att hamna i Botaniskas egen fröbank för framtida bevarandearbete!
-
Nu kommer mörkret och kylan. KrukvÀxterna som bott pÄ balkongen under sommaren mÄste flytta tillbaka in. Hur ger man dem kÀrlek pÄ bÀsta sÀtt under vinterhalvÄret? à sa och Stina har lÀst in sig pÄ Àldre krukvÀxtlitteratur och konsulterar trÀdgÄrdsmÀstare Lisa Rieback. Hennes favoritkrukvÀxt Àr novemberkaktusen, som snart gÄr i blom! Ett av hennes bÀsta vintertips Àr "vÀxtspa".
-
Vad Ă€r det som stinker sĂ„? undrade folk som passerade Brunnsparken i vĂ„ras. Jo, dĂ€r hade det planterats ett antal kejsarkronor, vackra och stĂ„tliga men med en doft som störde besökarna (Ă€ven rĂ„djur och sorkar). Ămnet uppmĂ€rksammades bland annat av Radio Göteborg. Kejsarkronor hör till slĂ€ktet Fritillaria, klockliljor. Hit hör ocksĂ„ Upplands landskapsblomma kungsĂ€ngslilja. Dessa rĂ„kar ocksĂ„ vara Ă sa och Stinas favoriter, sĂ„ gissa om de har nördat ner sig. GĂ€st: trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Johan Nilsson, som ocksĂ„ Ă€lskar Fritillaria!
- Laat meer zien
