Afleveringen
-
- Jag har en magisk siffra och det Àr nummer fyra. SÄ i hjÀrnan gör jag saker fyra gÄnger. Inte synligt utan för mig sjÀlv. Skrapar jag pÄ en lott till exempel, dÄ skrapar jag fyra gÄnger. RÄkade det bli tre eller fem kÀndes det helt fel. Det kÀndes som att det saknades nÄgonting och jag blev jÀtteorolig, och jag fick oftast utföra en tvÄngshandling".
Det sÀger Beatrice, som Àr gÀst i nya avsnittet av HjÀrnspöken. Hon tillhör de cirka tvÄ procent av befolkningen som har diagnosen OCD, obsessive-compulsive disorder, eller tvÄngssyndrom.
De flesta har nÄgon gÄng haft jobbiga tankar och upplevt ett tvÄng att göra vissa saker. Det kan vara att dubbelkolla om dörren verkligen Àr lÄst eller spisen Àr avstÀngd. Vid tvÄngssyndrom tar tankarna mycket av ens tid och man har ofta ocksÄ Ängest, men den som vill ha hjÀlp kan fÄ bra behandling. I det hÀr avsnittet berÀttar Beatrice om hur det Àr att leva med tvÄngstankar och tvÄngshandlingar, och hur hon har fÄtt hjÀlp att hantera dem i vardagen.Medverkar gör Àven Georgios Karamanis, specialistlÀkare i psykiatri vid Akademiska sjukhuset.
-
â Det var nĂ„got jag gled in i utan att egentligen reflektera över det. Jag hade mediciner som var ordinerade och jag tĂ€nkte inte pĂ„ att de ledde till ett beroende. NĂ€r jag började kĂ€nna att âdet hĂ€r kĂ€nns fel, jag mĂ„ste ha det hĂ€r för att fungeraâ insĂ„g jag att det hĂ€r inte var normalt eller bra. Men det skylde jag över, det var en lĂ„ng förnekelse för mig.
Ylva vande sig vid att döva sin Ängest med tabletter och alkohol. Konsumtionen gled över i ett sÄ kallat substansbrukssyndrom, som Àr det ord som anvÀnds inom psykiatrin för det som mÄnga i dagligt tal kallar beroende och/eller missbruk. Det tog lÄng tid för Ylva att erkÀnna för sig sjÀlv vad det egentligen handlade om, vilket var nödvÀndigt för att hon skulle kunna fÄ rÀtt sorts vÄrd. I det hÀr avsnittet av HjÀrnspöken berÀttar hon om sin sjukdom och hur hon har fÄtt hjÀlp att mÄ bÀttre.
Medverkar gör Àven Santiago Bongiovanni, specialistlÀkare i psykiatri vid Akademiska sjukhuset. Programledare Àr Minja Christovski.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
- Det var sista Ă„ret pĂ„ gymnasiet, och de sa att âvad frisk du ser utâ, âvad pigg och frĂ€schâ, och âvad smal du Ă€râ fick jag ocksĂ„ höra helt plötsligt. Och dĂ„ blev det som en underliggande tankestĂ€llare att âoj, Ă€r jag fin nu, Ă€r jag bra helt plötsligt?â Och det var det som triggade igĂ„ng att jag medvetet började Ă€ta restriktivt.Det sĂ€ger 23-Ă„riga Johanna, som har levt med bulimi sedan tonĂ„ren. Bulimi Ă€r en Ă€tstörning som innebĂ€r att man hetsĂ€ter och sedan försöker göra sig av med maten, till exempel genom att krĂ€kas eller anvĂ€nda laxermedel. Bulimi kan orsaka psykisk ohĂ€lsa och allvarliga kroppsliga skador, men de flesta som fĂ„r behandling blir friska. I det hĂ€r avsnittet av HjĂ€rnspöken berĂ€ttar Johanna om sina erfarenheter av att leva med bulimi.
Medverkar gör Àven Jan Kask, ST-lÀkare i psykiatri vid Akademiska sjukhuset.
-
â För mig Ă€r nog Ă„ngest den vĂ€rsta kĂ€nslan som finns. Det kĂ€nns i hela kroppen och det bryter ner en mentalt. Jag tycker det Ă€r som att man blir kidnappad, och att man försöker göra allt för att komma undan. För nĂ€r man kĂ€nner Ă„ngest kan man verkligen försöka göra allt för att bli av med den.
Det sÀger Amanda Ferngren, som Àr gÀst i det nya avsnittet av HjÀrnspöken. Hennes Ängestrelaterade besvÀr startade redan pÄ högstadiet, dÄ hon drabbades av yrsel, illamÄende och huvudvÀrk. Till en början gjorde hon ingen koppling till Ängest, utan trodde att det fanns fysiska orsaker till att hon mÄdde dÄligt. Men besvÀren förvÀrrades och det blev snart uppenbart att Amanda behövde psykiatrisk hjÀlp. Till slut fick hon tvÄ olika diagnoser: panikÄngest och generaliserat Ängestsyndrom. I det hÀr avsnittet av HjÀrnspöken berÀttar hon om sina diagnoser och hur hon har fÄtt hjÀlp att mÄ bÀttre.
Medverkar gör Àven Niklas Hörberg, specialistlÀkare i psykiatri pÄ Akademiska sjukhuset.
-
â Först och frĂ€mst, ge inte upp. Det blir bĂ€ttre. Om du Ă€r mitt i skiten sĂ„ Ă€r jag helt sĂ€ker pĂ„ att du kommer att ta dig upp ur leran och blomma igen. VĂ„ga berĂ€tta för nĂ„gon hur du mĂ„r, och tveka inte om att söka hjĂ€lp för dina besvĂ€r och var Ă€rlig om ditt mĂ„ende. Du Ă€r inte ensam. Om du har tankar om att du inte vill leva eller om du Ă€r orolig för nĂ„gon som du tror tĂ€nker sĂ„, var inte rĂ€dd för att berĂ€tta det. Det Ă€r inte farligt att prata om sjĂ€lvmordstankar.
Det sÀger Malin Einarsson Karlsson, som var 23 Är nÀr drabbades hon av en svÄr depression. Fem Är senare mÄr hon betydligt bÀttre och ser idag mer positivt pÄ framtiden. Hör hennes berÀttelse i nya avsnittet av HjÀrnspöken.
Medverkar gör Àven Isak Sundberg, specialistlÀkare i psykiatri vid Akademiska sjukhuset, som berÀttar vad en depression egentligen Àr, och vilken hjÀlp som finns att fÄ för den som drabbas.
-
âOm jag ska sitta stilla mĂ„ste jag hĂ„lla pĂ„ med saker för koncentrationens skull. Jag sitter och tecknar av folk till exempel. Det Ă€r inte alltid folk gillar det, men jag gör det i alla fall. Eller sĂ„ löser jag sudokus samtidigt om jag Ă€r pĂ„ en konferens eller sĂ„. Det ser vĂ€ldigt nonchalant ut, men jag uppfattar det mycket bĂ€ttre dĂ„. Jag kan inte höra vad folk sĂ€ger om jag inte gör nĂ„got samtidigt.â Det sĂ€ger Cecilia, som fick diagnosen ADHD nĂ€r hon var i 40-Ă„rsĂ„ldern. ADHD Ă€r en funktionsnedsĂ€ttning som pĂ„verkar förmĂ„gan att koncentrera sig och att styra och kontrollera sitt beteende. Det kan ocksĂ„ pĂ„verka hur aktiv och intensiv man Ă€r som person. Men alla med ADHD Ă€r olika och ADHD mĂ€rks pĂ„ olika sĂ€tt hos olika personer. I det hĂ€r avsnittet av HjĂ€rnspöken berĂ€ttar Cecilia om sin diagnos och hur hon har lĂ€rt sig att hantera den. Medverkar gör Ă€ven Dan Edvinsson, specialistlĂ€kare i psykiatri vid Akademiska sjukhuset, som nyligen har skrivit en avhandling om ADHD hos vuxna.
-
"Jag var som mest sjuk nÀr det hade tagit slut med en kille som jag trodde var min stora kÀrlek. Jag var djupt deprimerad och hade tankar pÄ att jag inte ville leva lÀngre. Men sedan nÀr jag var uppe i den hÀr manin, det var som att gÄ i ett paradis. Stenarna gnistrade och fÀrgerna var starkare. Det var helt fantastiskt, allt var underbart".
Det sÀger Pia, som var 18 Är nÀr hon fick diagnosen bipolÀr sjukdom. Sjukdomen innebÀr oftast att man Àr manisk eller deprimerad i olika perioder. Det Àr viktigt att fÄ behandling, eftersom bÄde manier och depressioner kan leda till svÄra följder bÄde för en sjÀlv och för andra. I det hÀr avsnittet av HjÀrnspöken berÀttar Pia om hur sjukdomen har pÄverkat henne och hur hon har fÄtt hjÀlp att mÄ bÀttre. Medverkar gör Àven Georgios Makris, som Àr specialistlÀkare i psykiatri pÄ Akademiska sjukhuset.
-
"Jag var som mest sjuk nÀr det hade tagit slut med en kille som jag trodde var min stora kÀrlek. Jag var djupt deprimerad och hade tankar pÄ att jag inte ville leva lÀngre. Men sedan nÀr jag var uppe i den hÀr manin, det var som att gÄ i ett paradis. Stenarna gnistrade och fÀrgerna var starkare. Det var helt fantastiskt, allt var underbart".
Det sÀger Pia, som var 18 Är nÀr hon fick diagnosen bipolÀr sjukdom. Sjukdomen innebÀr oftast att man Àr manisk eller deprimerad i olika perioder. Det Àr viktigt att fÄ behandling, eftersom bÄde manier och depressioner kan leda till svÄra följder bÄde för en sjÀlv och för andra. I det hÀr avsnittet av HjÀrnspöken berÀttar Pia om hur sjukdomen har pÄverkat henne och hur hon har fÄtt hjÀlp att mÄ bÀttre. Medverkar gör Àven Georgios Makris, som Àr specialistlÀkare i psykiatri pÄ Akademiska sjukhuset.
