Afleveringen
-
Lyssna pĂ„ Rikspolischefens podd som denna gĂ„ng handlar om trafik. Att hĂ„lla hastigheten kan vara skillnaden pĂ„ liv och död. Ăven smĂ„ hastighetsskillnader spelar stor roll.
-
â Jag vet att det förekommer tystnadskultur och krĂ€nkningar i polisen. Det fĂ„r inte förekomma och vi i ledningen mĂ„ste vara vĂ€ldigt tydliga och föregĂ„ med gott exempel och vi mĂ„ste prata om allas lika vĂ€rde, sĂ€ger Anders Thornberg.
GÀster i podden Àr polisens tvÄ nationella huvudskyddsombud Lena AmorÞe och Patrik Danielsson.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Det Àr en av frÄgorna som diskuteras i Rikspolischefens podd, dÀr Anders Thornberg Àven kommenterar uppmÀrksamheten i media kring krÀnkningar och sexuella trakasserier i polisen. Medverkande: Anders Thornberg, rikspolischef, Mattias Dejke, nationell samordnare för polisens tillvÀxt. Samtalet leds av Katarina Friskman, pressekreterare vid polisen.
-
Brott mot kvinnor, barn och andra sÀrskilt utsatta brottsoffer mÄste fÄ en ökad status bÄde inom polisen och i andra delar av samhÀllet, sÀger Anders Thornberg i rikspolischefens podd.
Medverkande: Anders Thornberg, rikspolischef, Carolina Paasikivi, ansvarig för polisregion Stockholms initiativ Gryning för sÀrskilt utsatta brottsoffer. Samtalet leds av Katarina Friskman, pressekreterare vid polisen.
-
Poliserna Niklas och Benjamin, i region Mitt, tar med oss ut pÄ en hastighetskontroll och berÀttar mer om hur poliser i yttre tjÀnst arbetar med trafiksÀkerhet. Dessutom ger regionkanslichef Lena Tysk oss bakgrunden till Nollvisionen och beskriver polisens trafikstrategi.
-
I Rikspolischefens podd berÀttar Anders Thornberg om polisens arbete mot det grova vÄldet. Han berÀttar ocksÄ detaljer om polisens lokala underrÀttelsearbete och hur man i vissa stÀder lyckats förhindra grova vÄldsbrott. Samtalet leds av Katarina Friskman, pressekreterare polisen.
-
Gustav Sjöstrand var överkonstapel och den första anstÀllda polisfotografen i Sverige. I början av 1900-talet var polisens kamerautrustning mycket begrÀnsad och skisser anvÀndes för rekonstruktioner av brottsplatser. Sjöstrand var den som utvecklade brottsplatsfotografiet och 1922 anvÀndes för första gÄngen hans fotografier som bevis i en mordrÀttegÄng. Att kunna se vinklar av hugg och blodstÀnk visade sig vara mycket vÀrdefull bevisföring. I detta avsnitt fÄr du veta mer om Gustav Sjöstrands liv och arbete.
Manus och inlÀsning: Ann-Sofie Kylin
-
Polismuseets fotoutstÀllning Avtryckaren berÀttar om hur kameran kunde bli ett av polisens viktigaste redskap för att lösa brott, men handlar lika mycket om nÄgra av alla de mÀnniskor som blivit fotograferade av polisen de senaste 150 Ären. I denna serie fÄr vi lÀra kÀnna personerna framför och bakom polisens kamera. Migranter i det tidiga 1900-talet, kvinnor som brutit mot lösdriverilagen och tvingats till tvÄngsarbete men ocksÄ personer och hÀndelser som förÀndrat och moderniserat polisens arbetssÀtt med hjÀlp av kameran. Vad hÀnde och vilka var de egentligen?
I detta avsnitt möter vi den vĂ€rldsberömde fotografen och kriminalisten Alphonse Bertillon som 1888 standardiserade förbrytarportrĂ€ttet, den internationellt erkĂ€nda metoden vi idag kĂ€nner igen som âthe mug shotâ. Bertillon skapade Ă€ven ett kompletterade system, antropometrik, som mĂ€tte kroppsdelar. Hans system var det första vetenskapliga systemet som anvĂ€ndes av polisen för en heltĂ€ckande identifiering av brottslingar. Ăven Sverige tog intryck av den franske kriminalistens arbete och öppnade sitt första signalementskontor i Stockholm 1906. Ta del av Alphonse Bertillons liv och arbete hĂ€r.
Manus och inlÀsning: Ann-Sofie Kylin
-
Polismuseets fotoutstÀllning Avtryckaren berÀttar om hur kameran kunde bli ett av polisens viktigaste redskap för att lösa brott, men handlar lika mycket om nÄgra av alla de mÀnniskor som blivit fotograferade av polisen de senaste 150 Ären. I denna serie fÄr vi lÀra kÀnna personerna framför och bakom polisens kamera. Migranter i det tidiga 1900-talet, kvinnor som brutit mot lösdriverilagen och tvingats till tvÄngsarbete men ocksÄ personer och hÀndelser som förÀndrat och moderniserat polisens arbetssÀtt med hjÀlp av kameran. Vad hÀnde och vilka var de egentligen?
I detta avsnitt fÄr vi följa den ryska familjen Gordon och deras flykt frÄn staden Grodno i dÄvarande Ryssland till deras nya liv i fattigkvarteren pÄ Södermalm i Stockholm. Familjen hörde till nÄgra av de hundratusentals judar som tvingades fly de vÄldsamma judeförföljelserna i Ryssland under 1880-talet. Genom polisens fotografier kan vi följa familjens nya liv i Sverige i början av 1900-talet. Yngste sonen Herman Gordon var 11 Är nÀr han greps för lösdriveri, ta del av hans och resten av familjen Gordons livsöden hÀr:
Manus och inlÀsning: Ann-Sofie Kylin
-
Polismuseets fotoutstÀllning Avtryckaren berÀttar om hur kameran kunde bli ett av polisens viktigaste redskap för att lösa brott, men handlar lika mycket om nÄgra av alla de mÀnniskor som blivit fotograferade av polisen de senaste 150 Ären. I denna serie fÄr vi lÀra kÀnna personerna framför och bakom polisens kamera. Migranter i det tidiga 1900-talet, kvinnor som brutit mot lösdriverilagen och tvingats till tvÄngsarbete men ocksÄ personer och hÀndelser som förÀndrat och moderniserat polisens arbetssÀtt med hjÀlp av kameran. Vad hÀnde och vilka var de egentligen?
I detta avsnitt möter vi Edit Sofia Ăstberg, en av alla kvinnor som dömdes till tvĂ„ngsarbete för osedligt leverne enligt lösdriverilagen i början av 1900-talet. Edit Sofia var fattig och sĂ„g ingen annan utvĂ€g Ă€n att prostituera sig, ta del av hennes berĂ€ttelse hĂ€r.
Manus och inlÀsning: Ann-Sofie Kylin
-
Id-kapningar Àr det brott som just nu ökar mest i Sverige. Hela 34% fler anmÀlningar har gjorts hittills i Är jÀmfört med 2017. Hur gÄr det till? Vad kan du göra för att skydda dig och minska risken för att bli utsatt? TÀnk sÀkert Àr en brottsförebyggande satsning som genomförs av MSB, polisen och verksamt.se. Hör Jan Olsson och Lotta Mauritzon pÄ polisens nationella bedrÀgericenter samtala med Varg Gyllander om id-kapningar.
LÀs mer pÄ www.dinsakerhet.se/tank-sakert
-
Elsa var över 80 Är nÀr hon blev lurad av en av alla organiserade ligor som ger sig pÄ Àldre och funktionshindrade. Bedragaren lÄtsades vara hennes barnbarn och hon lÀmnade över pengar och sitt Bismarckarmband, morgongÄvan frÄn hennes bröllop 1951. Polisens specialenhet Circagruppen har löst över 1500 sÄdana brott. Lyssna pÄ reportaget i Svensk Polis, polisens egen prisbelönta tidning som tar dig med bakom avspÀrrningarna.
-
Malmö plĂ„gades under vĂ„ren 2017 av skjutningar frĂ„n gĂ€ng som gav samhĂ€llet lĂ„ngfingret. Tidningen Svensk Polis var pĂ„ plats nĂ€r det sköts igen. Lyssna pĂ„ reportaget ur polisens egen prisbelönta tidning som tar med dig bakom avspĂ€rrningarna. Reportaget heter âKlockan 15.53. Mordförsök i Malmöâ och handlar om kampen mot den organiserade brottsligheten â och tystnadskulturen.
-
Nu kan du lyssna pÄ de bÀsta reportagen ur tidningen Svensk Polis! Polisens egen, prisbelönta tidning som tar dig med i polisarbetet, bakom avspÀrrningarna. Det första reportaget heter "Vi ska ta honom!" och handlar om poliserna som jagade den misstÀnkte terroristen pÄ Drottninggatan i Stockholm.
-
Tillbakablick, genomförande av reformen och det allvarliga lĂ€get för polisen. Det Ă€r Ă€mnena nĂ€r Ulrika Herbst, regionpolischef i Ăst, och HR-direktör Kajsa Möller intervjuas av Varg Gyllander, presschef i region Stockholm. Musik i detta program:Titel: OutroArtist: boringXtreme http://freepd.com/ Varg Gyllander, reporter.Jimmy Gustafsson, tekniker.
-
FörĂ€ndringen av antagningen och processen till polisutbildningen har fĂ„tt stort genomslag. "Det blir inte lĂ€ttare att bli polis nu", sĂ€ger Max Lutteman, chef HR/kompetens pĂ„ Polisen. Processen och kraven kring antagningen till polisutbildningen justeras och utvecklas hela tiden. GrĂ€nsvĂ€rdena för begĂ„vningstestet Ă€ndrades redan hösten 2015 frĂ„n 4 till 3.â SjĂ€lva kraven för att bli polis har inte sĂ€nkts. Poliserna Ă€r inte och kommer inte bli "dummare" nu, sĂ€ger Max Lutteman.
De som söker in till polisutbildningen testas pÄ mÄnga omrÄden, bland annat nÀr det gÀller fysik, hÀlsa, personliga egenskaper och teoretiska kunskaper. BegÄvningstestet Àr bara en del av flera tester.
â BegĂ„vningstester i den hĂ€r utformningen, med krav pĂ„ viss nivĂ„ för att komma vidare i processen har bara funnits sedan utbildningsstarten 2015. Det Ă€r mĂ„nga lĂ€mpliga personer som har sĂ„llats bort allt för tidigt i urvalet, det vill vi komma ifrĂ„n, sĂ€ger Max Lutteman.
BegÄvningstesten slopas
Regeringen har för avsikt att göra polisutbildningen akademisk. I och med förÀndringen kommer med största sannolikhet begÄvningstesten att försvinna helt.
â Förslaget ligger hos regeringen. Vi har en ytterst vĂ€lutbildad poliskĂ„r och höga antagningskrav i en internationell jĂ€mförelse. Och vi kommer att ha det Ă€ven framöver, sĂ€ger Max Lutteman.
Filip AnnasReporter
-
Mer personal och mer tid till det brottsförebyggande arbetet. Det var några av önskemålen som lokalpoliserna Alex Jeremic och Tina Hallin framförde när de tog pulsen på rikspolischef Dan Eliasson i polisens sommarpodd. Rikspolischefen tog även upp att distansutbildningen kommer igång igen. I och med möjligheten att plugga till polis på distans är förhoppning att fler ska kunna söka sig till polisutbildningen. Musik i detta program:Titel: "Barefoot summer"Artist: Stefan NetsmanFilip AnnasReporter och producent
-
Polisen nyanstĂ€ller för att hantera migrationen och det förhöjda terrorhotet, som tidigare meddelats. Att fler anstĂ€lls Ă€r nĂ„got poliserna ute i verksamheten snart kommer att mĂ€rka av. Det menar de bĂ„da regionpolischeferna i Bergslagen och VĂ€st, Dan Persson och Klas Friberg.â Redan under senhösten och början av 2017 tror jag att poliser ute i verksamheten kommer att mĂ€rka av den avlastning som den nyanstĂ€llda civilpersonalen kan bidra med, sĂ€ger Dan Persson.Fler ska anstĂ€llas men det finns ocksĂ„ ett antal poliser som valt att sĂ€ga upp sig och lĂ€mna Polismyndigheten, vissa pĂ„ grund av missnöje. En mĂ„ngĂ„rig medarbetare vittnar om kollegor som sagt upp sig utan att ha ett nytt jobb att gĂ„ till.â Det Ă€r klart att det Ă€r allvarligt att poliser slutar pĂ„ grund av missnöje, det Ă€r mĂ„nga frĂ„gor vi behöver hantera för att komma ifrĂ„n missnöje. Sen Ă€r ju inte alla anstĂ€llda missnöjda inom polisen, sĂ€ger Klas Friberg regionpolischef region VĂ€st.Samtidigt syns en ny positiv trend. Poliser som slutat men som nu vill Ă„tervĂ€nda till myndigheten.âVi har vĂ€ldigt mĂ„nga som vill komma tillbaka. Bara i region VĂ€st har vi runt 15-20 personer som slutat som nu vill börja jobba hos oss igen, sĂ€ger Klas Friberg.Musik i detta program:Titel: OutroArtist: boringXtreme http://freepd.com/Filip AnnasReporter och producent
-
I femte poddavsnittet av "Polisen frĂ„gar" pratar Annika Stenberg, regionpolischef region syd, bland annat om att fler poliser ska fĂ„ chans att pĂ„verka i sitt jobb och om behovet av omrĂ„despoliser. â VĂ„ra omrĂ„despoliser Ă€r oerhört viktiga för att bygga relationer och förtroende med medborgarna som de möter. Som omrĂ„despolis ska du kĂ€nna till namnet pĂ„ ungdomarna för det har med nĂ€rhet och relation att göra, sĂ€ger Annika Stenberg.Musik i detta program: Titel: Outro Artist: boringXtreme http://freepd.com/Filip AnnasReporter och producent
-
NÀr kan polisen ta hjÀlp av ordningsvakter pÄ asylboenden? Och hur ska Polismyndigheten fÄ medarbetare att vilja fortsÀtta jobba treskift? Klas Johansson, regionpolischef region Nord svarar pÄ medarbetarnas frÄgor i senaste avsnittet av poddserien "Polisen frÄgar".Musik i detta program: Title: Outro Artist: boringXtreme http://freepd.com/ Filip AnnasReporter och producent.
- Laat meer zien
