Afleveringen
-
I detta avsnitt samtalar vi med Sarah Coakley, professor emerita frÄn bÄde Harvard (1995-2007) och Cambridge University (2007-2018).
Fokuset i avsnittet Àr Sarah Coakleys Gifford-förelÀsningar som hon 2012 med titeln: Sacrifice Regained: Evolution, Cooperation, and God. Dessa gÄr att se online pÄ Youtube.
GiffordförelÀsningarna har sin grund i ett Templeton-finansierat projekt om de teologiska implikationerna av samarbete i evolutionen. Coakley samarbetade i detta projekt med Martin Nowak, professor i matematisk biologi vid Harvard University och en av de ledande forskarna kring samarbetets roll i evolutionen.
För en sammanfattning av mÄnga av de diskussioner som Coakley tar upp i sin förelÀsningar kan följande förelÀsning av Coakley pÄ Faraday Institute rekommenderas:
Evolution, Cooperation, and God
De frÄgor som Coakley diskuterar i dessa förelÀsningar Àr följande:
1. Hur pÄverkas vÄr förstÄelse av evolutionens moraliska logik, av en förnyad förstÄelse av samarbetets centrala plats i evolutionen?
2. Hur pÄverkas vÄr förstÄelse av mÀnniskans evolutionÀrt grundade natur av denna förstÄelse?
3. GÄr det att formulera en ny form av argument för en slags teleologi i evolutionen - som Àven har implikationer för frÄgan om Guds existens - utifrÄn denna förstÄelse av samarbetets centrala plats i evolutionen?
For a fuller presentation of professor Sarah Coakley, se her webpage: https://www.sarahcoakley.com/intellectual-biography -
I sin bok The Agony of Eros analyserar den tysk-koreanske filosofen Byung Chul-Han det sÀtt att vara mÀnniska som han menar vi bjuds in att anamma i det senmoderna, kapitalistiska samhÀllet och som han kallar för "the narcissistic achievement subject".
Detta subjekt inbjuds att relatera till livet som ett projekt och omvÀrlden som attribut för jaget.
Detta skiljer Chul-Han frÄn ett "erotiskt" förhÄllningssÀtt, som han menar Àr grunden för ett kÀrleksfullt relaterande till sin omgivning.
Chul-Hans resonemang Àr inte alldeles enkla sammanfatta i nÄgra fÄ rader, sÄ det bÀsta Àr kanske att lyssna pÄ podden! -
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Detta avsnitt Àr ett samtal mellan Nina Björk (fil. dr. i litteraturvetenskap och författare, bland annat till boken Medan vi lever: tankar om existensen som vi diskuterade i avsnitt 89).
Samtalet följde efter ett föredrag av Nina Björk utifrÄn sin bok. BÄde föredraget och samtalet Àgde rum inom ramen för förelÀsningsserien Mötesplats för teologi, filosofi och samhÀlle.
Lovisa Bergdahl Àr lektor och docent i pedagogik vid Södertörns högskola och har ett intresse för feministisk teori, bildningsfilosofi, och skolutbildningens roll i ett pluralistiskt samhÀlle. -
I sin bok Medan vi lever: tankar om existensen presenterar NIna Björk (litteraturvetare, författare och kulturskribent) en existentiell samhÀllskritik dÀr hon bland annat diskuterar hur de stÀndigt nÀrvarande digitala distraktionerna försvÄrar för oss att leva hela och goda liv.
Med hjÀlp av tÀnkare som Susan Wolf, Harry Frankfurt, Charles Taylor och Alisdair MacIntyre analyserar hon det uppkopplade livets baksidor och hur marknadskrafter tenderar att dra oss i riktningar vi inte riktigt vill.
Samtidigt tvingar de ju oss inte, sÄ frÄgan Àr hur man hittar ett sprÄk för denna distraktion frÄn vÄra mer djupliggande vÀrderingar?
Centralt i analysen Àr distinktionen mellan första- och andra-ordningens vilja.
VÄr första-ordningens vilja Àr vÄra spontana impulser - kanske att se Ànnu en reel pÄ Instagram. VÄr andra-ordningens vilja har att göra med vÄra mer djupliggande vÀrderingar och mÄl.
Att vi har en andra-ordningens vilja leder till att vi kan stÀlla frÄgan inte bara "vad vill jag?" i betydelsen vad har jag en impuls till, utan "vad vill jag vilja?" - i betydelsen vad skulle jag vilja att jag nu ville, givet mina mer djupliggande vÀrderingar?
Att vara en fri person Àr inte att följa alla sina impulser utan att bli en person för vilken första- och andra-ordningens vilja Àr i harmoni: en person som Àr förmögen att leva i harmoni med sina mer djupliggande vÀrderingar eftersom den första-ordningens vilja har formats efter den andra-ordningens vilja. -
I detta avsnitt talar vi lite om vilka favoritavsnitt vi hade vÄren 2025 samt hur planerna för hösten ser ut. Det gÄr bra att ge oss tips pÄ: [email protected]
Avsnitt vi nÀmner Àr: Jonathan Haidt-avsnittet (avsnitt 84) Mötesplats om sjÀlen (avsnitt 83) samt avsnittet om Liv Strömqvists bok Pythian pratar (avsnitt 82).
Vi nÀmner ocksÄ Mötesplats med Nina Björk den 15 september (samma dag som detta avsnitt slÀpps) pÄ Newmaninstitutet:
"Medan vi lever: digitala distraktioner som existentiell utmaning."
Vi tipsar ocksÄ om kursen "Konsumtion och distraktion: om begÀr och uppmÀrksamhet i en uppkopplad tid." som ges vÄren 2026 pÄ Newmaninstitutet (sista ansökningsdag Àr 15 oktober). LÀnk till Antagning.se finns hÀr. -
I detta avsnitt samtalar Nick Spencer och Andreas Nordlander om Spencers bok Magisteria: The Entangled HIstories of Science and Religion som utsÄgs till en av Ärets bÀsta böcker av tidningen The Economist 2023.
Nick Spencer Àr författare, analytiker vid tankesmedjan Theos, och research fellow vid Goldsmiths, ett college vid University of London.
Andreas Nordlander Àr lektor och docent i tros- och livsÄskÄdningsvetenskap vid Göteborgs universitet, och skrev en Understreckare om Spencers bok i mars 2024.
-
I detta samtal samtalar Stefan Lindholm lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola (och kÀnd frÄn avsnitt 78 av Tro & Förnuft-podden) med professor Andrew Davison, Regius Professor of Divinity pÄ Oxford University.
UtgÄngspunkten för samtalet Àr tvÄ artiklar som Davison skrivit om Artificiell Intelligens. Den ena artikeln finns hÀr och heter "Machine Learning and Theological traditions of Analogy".
I denna artikel för Davison fram tvÄ teser:1. NÀr vi talar om AI som att den "förstÄr" eller "minns" sÄ anvÀnds orden varken i samma betydelse (univokt) som nÀr vi talar om varelser med medvetande förstÄr eller minns, men inte heller i en bemÀrkelse som helt saknar likhet med detta (ekvivokt) utan istÀllet "analogt".
2. Kanske kan vi se pÄ utvecklingen av bÄde AI och mÀnsklig intelligens som en respons pÄ vÀrldens "förstÄbarhet" ungefÀr som vi kan tÀnka att syn Àr en respons pÄ vÀrldens egenskap att vara möjlig att se? (Sebarhet.)
Detta kan vi sÀga utan att sÀga att AI förstÄr pÄ samma sÀtt som mÀnniskor förstÄr.
Den andra artikeln hette "Tools are for the workers" och i denna artikel tillÀmpar Davison Thomas av Aquinos (1225-1274) analys av verktyg och hur dessa stÄr i relation till ett ÀndamÄl som agenten har.
Detta kan vi behöva pÄminna oss om, i en tid dÄ en stor det av diskursen kring teknologi verkar bygga pÄ att det vi teknologiskt kan utveckla mÄste vi ocksÄ utveckla.
Följ gÀrna Nordic Network on Science, Theology, and Worldviews som arrangerade samtalet pÄ Facebook. Se Àven hemsidan. -
I detta avsnitt diskuterar vi kapitel 3 av Ulf Jonssons bok Med tanke pÄ tron: Jesus frÄn Nasareth.
Detta kapitel behandlar Jesu död och uppstÄndelse.
Vi diskuterar det faktum att en Messias-pretendent inte skulle dö pÄ ett kors. Detta ansÄgs av romarna som ett sÀrskilt skamligt sÀtt att dö (och det tillÀmpades dÀrför inte pÄ romerska medborgare).
Bland judarna ansÄgs det, med hÀnvisning 5 Mosebok 21:22-23 att den som dödades pÄ detta sÀtt - genom att hÀngas upp pÄ en trÀpÄle - var förbannad av Gud.
Men Messias skulle ju enligt de gÀngse förvÀntningarna etablera ett religiöst-politiskt kungarike och Jesu död uppfattades pÄ ett sÀtt som anti-tesen till dessa messianska förvÀntningar.
Ett sÀtt att intellektuellt nÀrma sig dessa frÄgor Àr att skilja pÄ "explanans" och "explanandum".
Explanandum Àr ett begrepp inom vetenskapsteori för "det som ska förklaras" - observationer av nÄgot slag.
Explanans syftar pÄ det som förklarar.
Det första som mÄste förklaras - vÄrt första "explanandum" - Àr dÀrför, i ljuset av att det var ett anti-klimax att Jesus dog pÄ ett kors: lÀrjungarnas förÀndrade instÀllning nÄgra dagar efter Jesu död frÄn en upplevelse av anti-klimax och nederlag till en förkunnelse om att Jesus verkligen var Messias, och hade besegrat döden.
Vad kan dÄ förklara den tidiga kristna rörelsens uppkomst och denna förÀndrade instÀllning?
MÄnga bibelforskare ser tvÄ aspekter som viktiga för att förklara detta:- en tom grav.
- erfarenheter efter Jesu död, som lÀrjungarna tolkade som möten med Jesus.
FrÄn minut 25 diskuterar vi berÀttelserna om mötena med den uppstÄndne, och kommer Àven in pÄ huruvida vi kan hitta nÄgra modeller eller analogier för Jesu uppstÄndelsekropp, som inte tycks ha varit en vanlig mÀnsklig kropp, samtidigt som det ocksÄ var Jesu kropp.
NÄgra saker vi nÀmner i programmet:
Intervjun om första delen av Jonssons bok "Med tanke pÄ tron: Jesus frÄn Nasaret".
Ulf Jonsson och Christer Sturmark om Guds existens i FriTanke-poddenN T Wright och hans bok Resurrection of the Son of God
Se Àven hans föredrag "Can a Scientist Believe the Resurrection?"
-
I sin bok Den Àngsliga generationen: hur överbeskyddande förÀldrar och skÀrmberoende skapar en epidemi av psykisk ohÀlsa menar Jonathan Haidt, professor i socialpsykologi vid New York University, att skÀrmberoende Àr en av de viktigaste faktorerna för att förklara den ökade psykiska ohÀlsan bland barn och unga under 2010-talet.
HĂ„llpunkter i programmet:
00.00 - 08.20: introduktion
08.20 - 18.10 Vem Àr Jonathan Haidt?
18.10 - 32:30.: Haidts centrala tes och de "fyra skadorna" av sociala medier och smarta telefoner.
32:30 - 47:30 Sociala medier och andliga praktiker - sociala medier som hinder för sjÀlvtranscendens och förundran.
Lite lÀnkar:
Haidts hemsida till boken.
Time Well Spent Sweden - en organisation startad av Tristan Harris, visselblÄsare pÄ Google, som protesterade mot tekniker för att manipulera och fÄnga mÀnniskors uppmÀrksamhet.
Tristan Harris förestÄr Center for Humane Technology och har en podcast: Your Undivided Attention -
I detta avsnitt fĂ„r vi lyssna till tre föredrag frĂ„n Mötesplats den 17 februari dĂ„ Eric SchĂŒldt, kulturjournalist (Text & Musik, Sökarna, Det sista mysteriet), Farshid Jalalvand, författare (Apan & filosofen) doktor i mikrobiologi, verksam pĂ„ LĂ€kemedelsverket och MĂ„rten Björk, lektor i filosofi och teologi vid Newmaninstitutet diskuterade sjĂ€lens natur och existens.
Bakgrunden till kvĂ€llen Ă€r den debatt som Eric SchĂŒldts artikel "Man kan bara rĂ€dda det man Ă€lskar" initierade, dĂ€r SchĂŒldt kopplar en förytligad förstĂ„else av kulturen till en förĂ€ndrad mĂ€nniskosyn, som SchĂŒldt sammanfattade i uttrycket "Vi har tappat tron pĂ„ att mĂ€nniskan har en sjĂ€l."
Detta ledde till en respons frĂ„n Farshid Jalalvand dĂ€r Jalalvand bĂ„de ifrĂ„gasatte att samhĂ€llsförĂ€ndringarna har de rötter SchĂŒldt pekar ut, men ocksĂ„ varnar för att tro pĂ„ icke-empiriska fenomen som sjĂ€len. Det hela ledde till en fortsatt diskussion bĂ„de i Filosofiska rummet och i flera artiklar.
MÄrten Björk deltog inte i den debatten, men har sjÀlv forskat om medvetandefilosofi i projektet "The Matter of the Soul" vid Campion Hall vid Oxford University. och företrÀder i denna diskussion ett aristoteliskt-thomistiskt perspektiv pÄ sjÀlen. -
Pythian pratar Àr en humoristisk, existentiell och filosofisk samhÀllskritik i serieform, skapad av Liv Strömquist.
Strömquist försöker beskriva hur det kÀnns att leva i ett sen-modernt samhÀlle, och analysera orsakerna till denna erfarenhet.
Sen-modernitetens kanske frÀmsta kÀnnetecken, enligt Strömqvist, Àr önskan att kontrollera och optimera allt mer av tillvaron, och undvika smÀrta - med hjÀlp av förnuftet. Men denna strÀvan riskerar ocksÄ att döda det liv som vi lÀngtar efter.
Som Strömqvist noterar har det blivit lite av en "plikt" att uppfylla det sen-moderna samhÀllets tvÄ frÀmsta budord: "var snygg" och "ha kul".
Det finns en paradox i att det blivit en plikt att ha kul, som Àr att glÀdjen hÀr blir ett uttryck för ett reglerande över-jag. Det Àr i slutÀndan ingen större skillnad mellan förbudet mot att slÀppa loss och plikten att slÀppa loss - i bÀgge fallen Àr det över-jaget som dikterar beteendet.
Boken Àr en vÀldigt rolig och vÀldigt trÀffande samhÀllskritik. Tolle lege! -
Uppdatering: den första filen av detta avsnitt hade ett fel runt 20 minuter dÄ det blev en dubbel inspelning av Peters röst. Det Àr ÄtgÀrdat i den nya filen. Om du redan laddat in den gamla kan du behöva ladda om avsnittet för att fÄ det nya avsnittet.
Ber om ursÀkt för detta!
Detta avsnitt skulle egentligen ha varit en intervju med Sarah Coakley om hennes förelÀsning pÄ Humanistiska teatern i höstas om evolution och naturlig teologi (som vi sÀnde som avsnitt 76 av podden). Men Coakley blev vÀldigt förkyld och kunde knappt prata den dag vi skulle ha gjort intervjun, sÄ vi fick helt enkelt skjuta upp den.
Dagens avsnitt Àr dÀrför en tillbakablick pÄ Äret och en diskussion av framförallt tvÄ avsnitt:Dels avsnitt 78 som var ett samtal mellan filosofen och transhumanisten Anders Sandberg och Stefan Lindholm som Àr lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola.
Dels avsnitt avsnitt 75 dÄ vi diskuterade Elisabeth Oldfields bok "Fully alive" som anvÀnder de sju dödssynderna i dialog med modern psykologi, som ramverk för att analysera de krafter inom och utom oss sjÀlva som hindrar oss frÄn att leva mer hela och fulla liv.
Vi berĂ€ttar ocksĂ„ om vĂ„rens avsnitt och tipsar om ett evenemang den 17 februari pĂ„ Newmaninstitutet i Uppsala med Jonna Bornemark, Eric SchĂŒldt och MĂ„rten Björk med rubriken "Vart tog sjĂ€len vĂ€gen?"
Vi nÀmner i podden Àven avsnitt 80, avsnitt 53 och avsnitt 10 som alla handlar om den "historiske Jesus". -
I detta avsnitt samtalar vi med Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, om de tvÄ första kapitlen i hans nya bok i Fundamentalteologi, som behandlar Jesus frÄn Nasaret och vad vi pÄ goda grunder kan pÄstÄ om honom.
Boken har fyra kapitel: I kapitel ett gör Jonsson en genomgÄng av den historiska Jesus-forskningen frÄn:
1. Dess födelse med Herrmann Reimarus (1694-1768) i början pÄ 1700-talet, vidare till
2. "The Second Quest" som tog sin början med Ernest KÀsemann (1906-1998) och dennes uppgörelse med Rudolf Bultmanns a-historiska Jesustolkning, vidare till
3. "The Third Quest" som började pÄ 1980-talet och som bland annat kÀnnetecknas av en större medvetenhet om Jesu judiskhet, en större öppenhet för mirakelberÀttelsernas historiska kÀrna, samt en större tilltro till evangelierna som dokument som i mÄngt och mycket gÄr tillbaka pÄ historiska hÀndelser.
I detta avsnitt diskuterar vi Àven kapitel 2, som behandlar fem framtrÀdande teman i Jesu liv och förkunnelse:
Jesus och Torah
Jesus och templet
Jesus och Guds rike
Jesus och mirakler
Jesus och hans sjÀlvförstÄelse, och relation till Gud.
Vi nÀmner i detta avsnitt Àven samtalet med Ulf Jonsson i avsnitt 21 dÄ vi diskuterar det första bandet i Jonssons fundamentalteologi, samt avsnitt 53, dÀr vi diskuterar Dick Harrisons bok Jesus (Historiska media 2021).
Vi nÀmner ocksÄ Rylands P52, ett papyrus som innehÄller ett antal rader ur Johannesevangeliet och som dateras till Är 100-175 Är e. Kr.
-
I sin nya bok, det andra bandet i fundamentalteologin Med tanke pÄ tron - En introduktion till fundamnetalteologin: Jesus frÄn Nasaret diskuterar Ulf Jonsson frÄgan om vad vi pÄ goda historiska grunder kan pÄstÄ om Jesus frÄn Nasaret.
Boken bestÄr av fyra huvudkapitel: i det första kapitlet diskuteras kÀllorna för vÄr kunskap om Jesus, den historisk-kritiska forskningens historia samt metodologiska och meta-vetenskapliga stÀllningstaganden med relevans för undersökningen.
I det andra kapitlet diskuteras fem huvudteman i Jesu undervisning och gÀrning:Jesus och Toran
Jesus och Guds rike
Jesus och miraklerna
Jesus och templet
Jesus och hans sjÀlvförstÄelse i relation till Messiastematiken och i relation till Gud.
Det tredje kapitlet diskuteras Jesu död och uppstÄndelse.
Det fjÀrde kapitlet handlar om treenighetsteologins framvÀxt och dess rötter bÄde i den judiska tankevÀrlden och i Nya testamentet.
(Notera: tyvÀrr Àr inspelningsfilen skadad vid tre-fyra tillfÀllen. Det blir dÄ tyst i nÄgra sekunder och sedan fortsÀtter föredraget. Ber om överseende med detta!) -
Den 11 november hölls ett samtal pÄ Katedralakademin i Uppsala mellan transhumanisten och filosofen Anders Sandberg (forskare vid Oxford University) och religionsfilosofen och teologen Stefan Lindholm (lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola).
Rubriken för samtalet var "Ăr frĂ€lsningen nĂ€ra: om transhumanism och AI" och det blev ett mycket trevligt och bra samtal, som vi dĂ€rför Ă€r glada att kunna sĂ€nda i podden.
-
Penny Spikins Àr Professor of the Archeology of Human Origins pÄ University of York och författare till boken How Compassion Made us Human som vi diskuterar i dagens avsnitt.
Spikins företrÀder i denna bok tanken att det som kÀnnetecknar mÀnniskans evolutionÀra framgÄng och hennes biologiska niche Àr samarbete och empati.
NÀr det gÀller mÀnniskans evolution (och för den delen inte bara mÀnniskans evolution) behöver vi vÀnda pÄ ett vanligt perspektiv: att det Àr dominans och egoism som gynnas av det naturliga urvalet och Àr "adaptivt".
För en varelse som enbart kan överleva som samarbetande, uppstÄr selektionstryck för egenskaper som pÄlitlighet och beredvillighet att dela med sig.
Spikins bygger sitt resonemang dels utifrÄn arkeologiska fynd, dels utifrÄn en allmÀn förstÄelse av hur evolutionen kan frÀmja samarbete och empati och dels med en analys av samtida jÀgar- och samlarsamhÀllen.
Varför har vi dÄ ofta tÀnkt pÄ "naturligt urval" som en process som bara gynnar den enskilde som dominerar, den starke? En orsak, föreslÄr Spikins, Àr att de egenskaper som gynnar samarbete och lÄngsiktiga ömsesidigt belönande relationer, visar sin "adaptivitet" över tid och inte i frÀmst i en enskild interaktion. Om vi tÀnker pÄ alla interaktioner som engÄngsinteraktioner sÄ kan det verka som att det adaptiva Àr att försöka roffa Ät sig mer Àn den andre. Men om interaktioner upprepas och vi upprepade gÄnger Àr beroende av varandras hjÀlp, för att lösa problem som hör till överlevand sÄ mÄste vi försöka hitta en grund för en lÄngsiktigt hÄllbar relation. Och dÄ blir egenskaper som pÄlitlighet och generositet adaptiva.
Som Spikins skriver pÄ s. 184: "No other animal has developed a deep-seated collaboration such as ours which depends on moral worth, rather than mere instinct to protect kin. The value of being seen as trustworthy, generous or sensitive would put increasingly strong selection pressures on moral emotions and ways of displaying and identifying them." -
Det hÀr avsnittet utgörs av en förelÀsning av Sarah Coakley som fram till 2018 var Norris-Hulse professor i teologi vid Cambridge University och mellan 1995 och 2007 Mallinckrodt Professor of Divinity vid Harvard University. FörelÀsningen har titeln: "Contested Meanings: Evolutionary Cooperation and the Continuing Possibility of a Natural Theology."
I förelÀsningen försöker Coakley göra tvÄ saker:
Dels presentera en ny förstÄelse av naturlig teologi inspirerad av 1800-talsteologen John Henry Newman och hans begrepp "the illative sense".
KÀrnan i detta begrepp Àr att det har att göra med förmÄgan att fÀlla vÀlgrundade omdömen Àven i frÄgor som inte tillÄter ett rent deduktivt resonemang.
Coakley menar att detta inte minst har att göra med nÀr vi försöker förstÄ helheten av nÄgot, dess karaktÀr. Ett exempel kanske kan vara nÀr vi försöker tolka en riktigt bra och intressant film.
Det finns en viss subtilitet i en bra film som gör att man inte kommer fram till sin tolkning pÄ ett rent deduktivt sÀtt, utan pÄ ett mer hermeneutiskt vis dÀr man inte kan peka exakt pÄ vad som motiverar denna tolkning Àven om tolkningen kastar ljus pÄ filmen pÄ en helhetsnivÄ.
Det andra Coakley vill göra i sin förelÀsning Àr att argumentera för att fenomenet med samarbete i evolutionen Àr signifikant för att förstÄ vÀrlden pÄ en helhetsnivÄ, ur ett teologiskt perspektiv.
Coakley menar att detta fenomen - att samarbete uppkommer genom flera olika vÀgar och pÄ flera olika sÀtt i den evolutionÀra processen - antyder en mÄlinriktning eller teleologi dÀr samarbete eller för att anvÀnda ett teologiskt begrepp: produktivt offer, kan spela en nyckelroll. -
"Guds Àra Àr den fullt levande mÀnniskan" sa kyrkofadern Irenaeus (130-202). Tanken Àr att mÀnniskan förhÀrligar Gud ju mer helt och fullt hon lever och Äterspeglar Gud.
Detta citat Àr bakgrunden till titeln pÄ Elizabeth Oldfields bok Fully Alive: Tending to the Soul in Turbulent Times dÀr Oldfield anvÀnder de sju klassiska dödssynderna - som vrede, högmod, avundsjuka - som en modell för att analysera de krafter och tendenser inom och utom oss sjÀlva som kvÀser vÄr lÀngtan och försök att leva mer hela och fulla liv.
En bÀrande tanke i Oldfields bok Àr att synd Àr "disconnection": frÄn andra mÀnniskor, frÄn Gud, frÄn oss sjÀlva och vÄra autentiska behov. Boken Àr i hög grad bÄde en samtidskritik och en teologisk sjÀlvhjÀlpsbok.
Oldfield blandar i denna bok klassiska teologiska insikter med öppenhet kring de olika dödssyndernas nÀrvaro i hennes eget liv (och ibland hur hon överkommit dem) samt modern psykologisk forskning som stödjer resonemanget att dödssynderna hindrar oss frÄn vara "fully alive".
Det hÀr Àr en bok som visar pÄ dödssyndernas relevans som ett analytiskt ramverk för att fördjupa förstÄelsen av sitt eget liv och vad som hindrar en ifrÄn gemenskap och kontakt och dÀrför frÄn att leva mer fullt.
Elizabeth Oldfield har tidigare arbetat som journalist pÄ BBC, som direktor för tankesmedjan Theos think tank och Àr nu fristÄende skribent, förelÀsare och poddare. Hennes podcast heter The Sacred och görs i samarbete med tankesmedjan Theos.Torbjörn Freijs organisation "Celebrate recovery" nÀmns i podden. En intervju med Freij finns hÀr.
-
I detta avsnitt samtalar vi med Philip Geister, rektor och lektor pÄ Newmaninstitutet och författare till boken "En Gud för de levande" som vi diskuterade i avsnitt 73.
Vi inleder med att lÄta Geister respondera lite pÄ vÄrt förra avsnitt, och gÄr sen in pÄ en av inspirationskÀllorna för Geisters bok och teologiska reflektion: den tyske teologen Karl Rahner (1904-1984) som var en av 1900-talets mest inflytelserika teologer.
Sedan diskuterar vi Rahners text "The Ignatian Mysticism of Joy in the World" dÀr Rahner talar om en hÄllning av beredskap och villighet att sÀndas in i vÀrlden - "weltfreudigkeit" som Rahner kallar det.Vi diskuterar bland annat hur Rahners i denna text, rÀtt kÀrva syn pÄ vÀrlden, relaterar till den analoga syn som Rahner uttrycker i mÄnga andra texter.
I denna text finns det formuleringar som drar Ät det "dialektiska" och frÄgan Àr hur den sene eller "mogna" Rahner skulle se pÄ de formuleringarna?
Skulle han vilja modifiera sig, eller Àr det sÄ att den hÄllning Rahner beskriver hÀr, Àr ett moment som behövs Àven i en analog syn pÄ relationen mellan Gud och skapelsen? -
Eskatologi Àr inte "kristen framtidsforskning" menar Philip Geister i sin bok En Gud för de levande - en introduktion till kristen eskatologi (Artos 2023).
Eskatologi handlar, menar Geister, snarare om ett djupseende Àn ett framtids-seende.
Detta djupseende kan vi öva oss i genom att gÄ in i den kristna "minnes- och tolkningskulturen" som Àr korsformad.
Korset avslöjar nÀmligen Guds generella sÀtt att handla: Gud lÄter oss inte slippa det negativa i skapelsen, men kan Àven lÄta det negativa transformeras i uppstÄndelsen.
Ett eskatologiskt hopp Àr dÀrför inte samma sak som optimism - tron att allt bara blir bÀttre. Hoppet innebÀr att Àven nÀr katastrofen intrÀffar Àr Gud med oss, och att Gud kan transformera Àven det negativa som drabbar oss.
Döden Àr inte den första fienden, utan den sista, sÀger Geister med en hÀnvisning till nya testamentet. Med det menar Geister att vi bör öva oss i att se hur Gud har handlat i historien - bÄde vÄr egen och andras - för att förvandla negativa situationer till nytt liv och ny mening.
Mot bakgrund av en sÄdan tolkningsnyckel kan vi sedan försöka se pÄ vÄrt eget livs och vÀrldens slut med en blick som Àr hoppfull, Àven om den inte alltid Àr optimistisk.
LÀnkar till saker vi nÀmner i podden:
Avsnitt 20: "Filosofin och sökandet efter livets mening" om Pierre Hadots tanke om att den klassiska filosofin handlade om att odla ett existentiellt förhÄllningssÀtt.
Peters blogginlÀgg om QAnon.
- Laat meer zien
