Arbetsmiljöverket Podcasts
-
Vi följer upp tidigare granskningar: om en femårig pojke som rymde från ett HVB-hem och drunknade, om bolag som kräver tillbaka lån som aldrig betalats ut och om glömda sprängkistor runtom i landet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
HVB-hemmetKalibers tidigare granskning har genom intervjuer, journaler och HVB-hemmets egen Lex Sarah-utredning gått igenom vad som hände under natten och morgonen då femåriga John Walter avvek från HVB-hemmet han bodde på och hur han senare hittades drunknad i en å.
Här tar vi avstamp i domen mot de två anställda på boendet som i början av december i år dömdes för vållande till annans död. Vi går igenom bevisfrågan men också reaktioner på domen.
KreditkrigetI granskningen ”Kreditkriget” som publicerades 2019 undersökte vi en person som genomförde en affärsidé under flera år, som gick ut på att personer bland annat krävs på betalning för snabblån som de ansökt om, men aldrig fått. Och där räntan på lånet som inte betalades ut, ändå kunde förvandla summan som krävts tillbaka till miljonbelopp.
Nu har mannen med kopplingar till bolagen som krävt folk på pengar dömts för bland annat grovt bedrägeri.
Vi berättar mer om vad som hänt efter granskningen 2019 – om rättegången, domen och hur den nu dömda mannen ser på saken.
SprängkistornaI granskningen ”De bortglömda sprängförråden” berättade Kaliber bland annat om Emil, som dog 2020 när han på uppdrag av Östersunds kommun skulle montera ned ett metallskåp som stod i skogen. Vad ingen visste var att skåpet innehöll sprängmedel. Gnistorna från skärbrännaren som Emil använde gjorde att skåpet exploderade. Emil omkom omedelbart.
Kalibers granskning visade att sådana här bortglömda sprängkistor stod kvar på flera ställen i landet. Och efter dödsolyckan i Östersund larmade också Arbetsmiljöverket och Östersunds kommun till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR om riskerna med sprängkistor som blivit kvar. Både MSB och SKR ansåg att det var viktigt att sprida den här informationen till alla landets kommuner för att också de skulle leta efter gamla och bortglömda sprängförråd.
Men den här planerade informationssatsningen sjabblades bort. Över hundra kommuner som svarat på frågor från Kaliber om de hade gjort de här inventeringarna, hade inte gjort det eftersom de inte fått vetskap om riskerna. Men när vi började ställa frågor om det här till MSB och SKR i våras, så hände något. Då började de arbeta med en informationskampanj, som gick ut till kommunerna nu under hösten.
-
Sekretesslagen hindrar myndigheter från att dela information och komma tillrätta med kriminaliteten i byggbranschen. Pia Bergman har i 35 år varit en stark röst för att bekämpa det stora problem som finns i branschen utifrån sin roll på Skatteverket. Som pensionär är hennes engagemang lika stort. Hör ett samtal om vad som krävs för att myndigheter ska kunna samarbeta, varför Arbetsmiljöverket inte är rätt instans för att driva arbetet och att det måste vara lätt att göra rätt. Anna Bellman programleder och samtalet kommenteras av Stefan Attefall, ordförande för Byggmarknadskommissionen och chefredaktör på bostadspolitik.se.
-
Om de bortglömda sprängförråden och hur svenska myndigheter sjabblade bort den viktiga frågan som skulle göra att olyckan, som den där Emil dog, inte kan hända igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Linas exsambo, Elviras bror, hette Emil. Fram till för ett och ett halvt år sedan var han verkstadsarbetare i Östersunds kommun.
Men en dag i november 2020 blir Emil tillkallad för att öppna låsen på två plåtskåp i ett stenförråd som ska rensas upp. Alla tror att skåpen är tomma. De ska bara öppnas, separeras från sitt betongfundament och köras till en återvinningsstation. Emil använder en skärbrännare för att kapa låsen. Det ena skåpet är tomt. Det andra exploderar och Emil omkommer omedelbart.
Sprängförråden användes fram till 90-taletSkåpet som Emil försökt öppna var en så kallat sprängkista eller sprängförråd, full med svartkrut och tändhattar, bortglömt från den tid när det var vanligt att kommunerna själva utförde egna sprängningar vid byggen, från 1950-talet och framåt. På 90-talet gick många över till att köpa de här tjänsterna från auktoriserade sprängföretag som specialiserat sig.
Metallskåpet som var fullt med sprängmedel, märkt ”förråd”, hade alltså stått på kommunens mark och inte använts på över 20 år.
Ytterligare 20-tal sprängförråd hittasÖstersunds kommun erkände arbetsmiljöbrott i samband med olyckan och dömdes i december 2021 till två miljoner kronor i böter.
I och med olyckan i Östersund får man upp ögonen för säkerhetsrisken med bortglömda sprängkistor. Kommunerna och polisen i Jämtlands län efterlyst tips från allmänheten och ännu fler okända sprängkistor som inte tillhör kommunerna dyker upp. Totalt minst ett 20-tal sprängförråd som använts av bland annat kommuner, företag och statliga verk. Och i ett av dem, som upptäckts nära Åre, finns hela 625 kilo sprängmedel.
Kampanjen som aldrig blev av"Det här är en inventering som behöver göras i hela landet", tänker säkerhetschefen vid Östersunds kommun. Likadant resonerar Arbetsmiljöverket och de slår larm till Sveriges kommuner och regioner, SKR och Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, om behovet av en riktad informationskampanj alla till landets kommuner.
Men i en enkät som Kaliber skickat säger 125 av de 142 kommuner som svarat att de inte har tagit reda på hur det ligger till med sprängförråd, efter explosionen i Östersund. Hälften uppger att orsaken är att de inte känt till att det kan finnas bortglömda sprängkistor.
Trots larmen om allvarliga risker och diskussioner mellan myndigheter och SKR om att det var viktigt med en riksomfattande informationskampanj blev den inte av. Varför?
-
Med ett par knapptryckningar är dina grovsopor snart på väg till tippen, och inom ett par minuter körs din gamla soffa hem till sin nya ägare. Som ett slags Uber för skräp och prylar har appen Tiptapp tagit Sverige med storm – även om den som bryter ny mark inte alltid har vinden i ryggen. I det här avsnittet av Digitala influencer-podden berättar Tiptapps vd och grundare Tim Bjelkstam om succéappen som kom ut ur garderoben 2015, om hur återbrukandet har fått en boost av alla tiptappare och om en tjänst så ny att både Stockholms stad och Arbetsmiljöverket kände sig nödgade att dra den genom domstol för att veta hur den skulle hanteras.
-
I Stockholm har det dödliga skjutvapenvåldet ökat under de senaste åren, men i Malmö har det minskat. Hur ska det tolkas? Vi reder också ut hur stillasittande man får vara innan det blir en hälsofara.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hittills i år har ungefär en person i veckan blivit mördad i gängrelaterat våld. I Malmö har däremot antalet skjutningar minskat med två tredjedelar jämfört med ett per år sedan. Samtidigt ökar skjutvapenvåldet i Stockholm. Vad beror det på? Vilken betydelse har satsningen "Sluta skjut" i Malmö haft? Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet gäster programmet.
Mariestads kommun har som enda svenska kommun fått en inbjudan till klimattoppmötet i Glasgow. Den drygt 200 mil långa resan dit ska man göra i en vätgasbil. Vad ska man göra där och hur har man förberett sig på resan? Vi ringer upp Susanné Wallner, näringslivschef på Mariestads kommun.
I förra veckan blev Arbetsmiljöverket färdig med sin inspektion av drygt 1400 svenska arbetsgivare, mer än hälften hade brister i sitt arbetsmiljöarbete. Hur lite kan man egentligen röra sig under en arbetsdag innan det blir en hälsorisk? Vad kan en arbetsgivare i dagligvaruhandeln, lokaltrafiken eller taxinäringen göra för att minska stillasittandet? Vi reder ut det med Elin Vidlund från Arbetsmiljöverket och Ing-Marie Dohrn, legitimerad sjukgymnast.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Daniel Alling
Producent: Amanda Rydman
-
Hur ska byggbranschens olycksstatistik förbättras? Snåret har samlat ett antal säkerhetsproffs som ger tips på säkra beteenden och hur var och en i byggprocessen kan bidra till att skapa en positiv säkerhetskultur.
Medverkande är Gustav Sand Kanstrup, projektledare på Arbetsmiljöverket, Caroline Wester, beteendevetare på Behavior Design Group, Jasmina Insanic, arbetsmiljöingenjör hos Ellevio, David Jansson, arbetsmiljöingenjör på NCC och Ulrika Dolietis, vd på Håll nollan. Programledare är Viktor Ginner, Svensk Byggtjänst.
Tidskoder
1.50 Statistiken bakom olyckorna
3.50 ”Hårda” insatser – regelverk
7.45 ”Mjuka” insatser – kulturen
11.40 Goda exempel – beställare
20.30 Involvera underentreprenörer
23.50 Innovationer som lösning
26.00 Slutsatser lösningar -
Ergonomi är ett fint ord. Arbetsmiljöverket säger det kanske allra bäst: "Ergonomi innebär att anpassa arbetet till människan för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Det handlar i hög grad om hur man planerar och organiserar arbetet – det krävs att man ser helheten."
Det är inte enkelt att se helheten. Visst har vi alla haft arbetsplatser där, i efterhand, uppenbara misstag gjorts och man insett att vissa skador kunde undvikits.
Är man rikitgt smart, så gör man ett bra arbete i förväg. Och då, då ringer man Tommy WIlén.
-
I det gränslösa arbetslivet kan vi jobba när som helst och var som helst. Men hur ska vi få något gjort när 45% av arbetsdagen går till mejl och möten och vi dessutom ska mäta allt hela tiden?
I teorin låter det kanske bra med ett gränslöst arbetsliv. Digitala tjänster gör att många av oss kan jobba när och var det passar bäst. Det kan underlätta livspusslet och minska onödig restid. Samtidigt har de digitala möjligheterna ökat kraven på dokumentation och mätning såpass att många har svårt att hinna göra det de faktiskt är anställda för. Har tendensen att mäta och kontrollera blivit en sjuka i vår tid?
45% av tiden går till mejl och möten Kontorsanställda lägger så mycket som 45 procent av arbetsdagen på e-post, telefonsamtal och möten. Det står att läsa i de rapporter som släpptes nyligen via Arbetsmiljöverket. Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet är en av forskarna bakom rapporterna. Han berättar att allt fler yrkesgrupper ägnar sig åt det han kallar "illegitima arbetsuppgifter".
Vi fastnar i fel uppgifter Vår möjlighet att meddela oss snabbt med varandra gör att många fastnar i uppgifter som andra hittat på, som kanske är onödiga eller som någon annan egentligen borde ha gjort. Korta ärenden som var och en för sig verkar enkla och inte så tidskrävande, men sammantaget blir alla de små bäckarna en flod som stjäl vår tid. Vi är nog många som känner igen upplevelsen att mejlprogrammets inbox styr vår agenda istället för att vi får fokusera på det som är viktigast. Resultatet blir att många går från jobbet och känner att de inte har fått så mycket gjort.
När stöd och styrning fallerar I vissa fall handlar det om it-stöd och styrning som inte fungerar. Gunnar Aronsson nämner läkare som anmälde sin it-situation till Arbetsmiljöverket som ett arbetsmiljöproblem, eftersom de fick använda fem olika system för att få fram rätt patientinformation. Ett annat nedslående exempel, också från vården, är de läkare i Uppsala som fick lägga tid på att hitta sängplatser till patienter istället för att rädda liv och hälsa som de är utbildade för.
Samla ihop småärenden Arbetsgivare kan skapa en bättre kultur genom att gynna beteenden som minskar de onödiga småärendena och hjälper oss att fokusera. Gunnar Aronsson jämför spontanmejlande med att sticka en lapp under någons dörr. Vi tänker ofta inte på om det passar mottagaren att få ett mejl utan vi skickar iväg det när vi själva har en fråga eller är klara med något. Att istället samla ihop kommunikationen och ärendena kan vara ett smart drag.
Vi kan också stänga av notifieringar och undvika att ha alla program öppna hela tiden.
Mät- och kontrollsamhället - en sjuka? När det gäller de ökande kraven på mätning, dokumentation kommer vi fram till att det börjat likna en sjuka. Det faktum att vi kan samla in data om allt möjligt idag gör att vi vill mäta och dokumentera allt. Det tränger undan viktigare arbetsuppgifter eftersom ingen riktigt tänker på att det här tar tid. Kontrollbehovet riskerar också att minska den viktiga tilliten mellan kollegor, medarbetare och chefer. Innan vi mäter något behöver vi ställa oss frågan varför, om det är nödvändigt att mäta och om vi i så fall mäter rätt saker.
Chefens ansvar Gunnar Aronsson menar att arbetsgivarens ansvar för det här landar hos varje medarbetares närmaste chef som nuförtiden inte har lika mycket tid att ses som tidigare. Chefsrollen förändras och vi måste kompensera för det informella lärandet som funnits mer naturligt tidigare. Chefen har en viktig roll i att göra det tydligt när arbetet är klart och när man ska släppa det. Det kan också vara viktigt att hjälpa dem som går upp allt för mycket i sitt jobb att få återhämtning, även om det är väldigt roligt att jobba.
Vår partner Skandia vill hylla dem som bygger företag och tillväxt och finnas där för dem, till exempel när det kommer till tjänstepensionen. Skandia har skapat olika lösningar för tjänstepension som tar hänsyn till alla tänkbara faktorer. Även den lilla småföretagaren kan hitta något. Det finns olika nivåer på pensionen och andra viktiga förmåner som kan ingå är till exempel sjukförsäkring. Här kan du läsa mer samt på skandia.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Välkommen till vår sommarspecial där vi blickar tillbaka på vår första poddsäsong. Rekommenderat för dig som är ny lyssnare - eller för dig som vill fräscha upp minnet och bestämma dig för vilket avsnitt du ska lyssna på igen.
Nu när Sverige checkar ut och tar semester gör vi detsamma. Men först en tillbakablick på vad vi har pratat om sedan vi började sända vår podd i mars. Vårt tema är som bekant hälsa på jobbet och vårt motto att hälsosatsningar är lönsamma, om de görs strategiskt och hållbart.
Hur kan vi komma åt det faktum att allt fler svenskar sjukskriver sig för utmattning, depressioner och på grund av konflikter på jobbet? Under våren har vi intervjuat en mängd intressanta och kunniga personer om det här. Vi har fått höra goda exempel av företagare som lyckats. Vi har fått råd av organisationskonsulter om de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket och hur de kan bli en utgångspunkt för positiv förändring, från arbetsgivarens synvinkel likaväl som medarbetarens.
Vi har pratat med experter och forskare om hur hjärnan vill att vi ska jobba, om hur man kan räkna på hälsa, vad man ska undvika för fällor (till exempel allt för stora arbetsgrupper på en och samma chef) och vad som är viktigt för lönsamt välmående.
Det här är vår sammanfattning av sådant som är viktigt för jobbhälsan: ... att chefer har tid att vara chefer inbokad i sina kalendrar. ... att det finns strukturer och rutiner för feedback. ... att en organisation skapar utrymme för dialog, kommunikation och vänligt bemötande. ... att vi skapar rutiner som avlastar våra hjärnor och låter oss fokusera på det viktiga och produktiva. ... att vi alla behöver svar på frågorna "varför, vad och hur" för att må bra på jobbet. ... att konflikter och värderingskrockar behöver diskuteras, inte gömmas undan. ... att det finns stora hälso- och ekonomiska vinster med att undvika stillasittande och röra på oss under arbetsdagen.
Vi poddar vidare i höst, som vanligt varannan torsdag med start 1 september. Tills dess önskar vi dig en skön och fin sommar!
/Ann-Sofie & Boel
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den psykiska ohälsan skenar. Det är ett av vår tids största samhällsproblem. Kostnaderna för sjukskrivningar med sociala och organisatoriska orsaker har ökat med 70% (!) mellan 2010 och 2014.
Därför börjar nya regler från Arbetsmiljöverket att gälla den 31 mars. De är till för att komma åt det faktum att människor dignar under för hård arbetsbelastning, psykiska påfrestningar och kränkningar på jobbet.
Nya möjligheter och stöd att förändra, menar vissa. Ökade krav på arbetsgivarna menar andra.
Vi intervjuar organisationskonsulten Helen Rosander som jobbar med de här frågorna varje dag. Hon kallar sig en ”dörröppnare” som omvandlar de nya föreskrifterna till handling. Hon säger att vi behöver gå från sjuktalsstatistik till att prata om frisknärvaro och bli medvetna om hur vi bemöter varandra på jobbet.
De nya reglerna är också ett sätt att lyfta frågan om psykisk ohälsa från individen till organisationen och låta den ta plats i ledningsrummen.
Men hur gör man för att förändra kulturen på en arbetsplats? Och hur ska Arbetsmiljöverket egentligen mäta sånt som vänlighet och omtanke?
Välkomna att lyssna och kommentera på www.healthforwealth.se
/Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Många av oss balanserar på en tunn lina i vardagen. Vi vill prestera på topp både på arbetet och på fritiden, och kanske gör det också: tills vi går i väggen med en smäll.
Hur kan vi bli hållbara medarbetare i ett arbetsklimat där ord som "driven" och "självgående" står högt på arbetsgivarens önskelistor? Och hur kan arbetsgivaren styra en medarbetare som aldrig tar sig tid för återhämtning?
I avsnitt två intervjuar vi psykologen och organisationskonsulten Fredrik Bengtsson om det här. Han säger att olikheterna behövs i arbetslivet och alla har sitt sätt att bidra: prestationsivrarna och de mer eftertänksamma, de extroverta och de introverta. Men våra olika drivkrafter gör att vi behöver bemötas på olika sätt.
Han liknar ledaren vid en idrottstränare som kan stötta och ge förutsättningar. Men ledarskap räcker inte: medarbetaren måste själv ta ansvar för att reflektera och skapa strukturer som fungerar långsiktigt.
Då kan vi tillsammans skapa en hållbar arbetsmiljö där människor mår bra och håller i längden.
Fredrik Bengtsson menar också att är mitt i ett paradigmskifte som växer fram underifrån: vi börjar mer och mer att efterfråga hållbarhet i alla livets delar. Han ser de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket som en möjlighet att stötta den förändringen – och dem ska vi prata mer om i avsnitt tre, den 24 mars.
Välkomna att lyssna och kommentera på www.healthforwealth.se
/Ann Sofie-Forsmark och Boel Stier.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
