Balkan Podcasts
-
Hon driver ett av sveriges populäraste matkonton på Instagram och berättar i sin nya kokbok "Zofias romska balkanmat" för första gången om sitt romska ursprung. Hon gästar programmet och lär oss om romsk balkanmat och bjuder David Druid och Linnea Wikblad på några maträtter från boken. Hon berättar också om hur hon fick fly från Balkan på grund av inbördeskriget och senare kom till Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Under inspelningen av avsnittet med BA01 med Ulf Henricsson så hann vi såklart komma in på kriget i Ukraina, så vi passar på att släppa det separat på årsdagen för Rysslands fullskaliga invasion.
Länkar
Boken ’När Balkan brann’
https://artiklar.pennanochsvardet.se/10vb2l53-nar-balkan-brann
REKYL hittar du här
https://rekyl.org
Passa på att prenumerera på podden för att inte missa nästa avsnitt - Ge gärna betyg och dela avsnittet, det hjälper andra att hitta hit 🔥
Instagram Facebook LinkedIn -
Siniša Mihajlović tragiska bortgång - Samuel listar mästerskapets största talanger under 21 - Busquets lägger landslagsskorna på hyllan & viruset som härjar på Frankrikes VM-hotell.
-
Silly-svep! Djurgårns självförtroende. Bajens LUGNA jakt på Bojanic ersättare. Småkänslig comeback för Anders Svensson. Sören Rieks 2.0. Hemvändarkvoter och ordspråk från Balkan.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Utrikeskrönika 22 november 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, tisdag.
Minnena kom tillbaka när jag besökte Kosovo för någon vecka sedan, för att bevaka händelserna kring det skyltbråk som skapat en stor politisk kris i landet.
Det var i mitten 1990-talet som Balkan brann i ett blodigt inbördeskrig och resten av Europa förfärades över grymheterna.
Medan vanligt folk där nere var trötta, sorgsna och desillusionerade pumpade krigshetsen på - politiker och krigsherrar vässade knivarna, spred propagandan och sålde hat.
Då någon gång, som vanligt i slutet av maj, packade jag min väska, tog flugspöet och drog till det lilla alpriket inbäddat mellan de stora bergsmassiven - de Juliska alperna och Karawankerna.
Till de turkosa strömmarna i Soca-dalen i Slovenien.
Där var det lugnt. Den lilla vid det här laget forna jugoslaviska delrepubliken hade lyckats undkomma kriget efter bara 11 dagar. De fick sin självständighet nästan utan blodspillan.
Och det var där det förunderliga hände. Jag klev rakt in i ett glatt sällskap flugfiskade jugoslaver... nä, det var dem ju inte längre.
Men här stod de i strömmarna, en gentleman från Kroatien, en annan från Bosnien. Montenegrinen var där och så serben från Novi Sad. Även en sloven fanns med i sällskapet och så jag från Sverige med mina balkanrötter i bagaget.
Samtidigt pågick kriget några timmar bort.
När vi satt där runt lägerelden reflekterade jag över att alla de här människorna skulle åka tillbaka till respektive land om några dagar och då förväntas stå mot varandra, förväntas se varandras skillnader, uppslukas av hat.
Nu var det inte så, de här gamla vännerna hade aldrig tillåtit sig att låta hatet ta överhanden eller propagandan ta kommandot - de hade varit vänner före, fortsatte vara det under och sedan också efter kriget.
Och vi kom att träffas många år framöver, alltid på samma ställe - i den sällsamt vackra dalen med sina pastellfärgade kalkströmmar.
För någon dryg vecka sedan träffade jag albaner och serber i Kosovo och förväntade mig hårda ord, anklagelser och historier om oförrätter.
Men så blev det inte riktigt.
Istället sa en ung alban, född först efter den tid då de två etniska grupperna levde ihop - att han längtade efter den gemenskapen. Efter ett gemensamt Mitrovica.
Serben i Gracanica förbannade ingen, utan konstaterade att den absoluta majoriteten i Kosovo vill ha fred och jobb. Serb som alban.
En äldre kosovoalbansk man berättade om sitt bekymmerslösa kaffedrickande i Belgrad, Podgorica eller Tirana. Han tyckte att om det funkade då, då borde det gå idag - om nu inte politikerna hade funnits, sa han som en besk slutkläm.
Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent
[email protected] -
Medan Rutte vilar upp sig på Balkan kör Flinck och Stocken en timme med allt från ”Eskilstunas Maradona” till truppbyggen inför mästerskap, VM-uttagningar, vindrutehandboll, Barças överlägsenhet, svaga handbollsligan, utdöende arter och vilken tränare som får lämna sin post först.
-
Om vad som hände i Srebrenica år 1995, under det pågående kriget på Balkan. Du får höra om massmordet på över 8 000 människor och om den efterföljande rättegången i krigsförbrytartribunalen i Haag där ansvariga ställdes till svars. En av dem var general Ratko Mladic som fick öknamnet "Bosniens slaktare". Avsnittet belyser krigets lagar och mänskliga rättigheter i väpnade konflikter.
-
I resterna av det Osmanska riket mördades över en miljon kristna armenier under perioden 1915 till 1923. Det kallas folkmordet på armenierna, men hundratusentals andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och greker föll offer för en medveten och systematisk utrotningspolitik av kristna inom det Osmanska riket.
Folkmordet skedde i skuggan av första världskriget där det Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Förövarna var den innersta kretsen av det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare – de flesta morden skedde under några månader från april år 1915 till början av år 1916. Omvärlden var väl informerade om det pågående folkmordet och protesterade hos ungturkarna.
I den nymixade reprisen av avsnitt 87 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Maria Karlsson, historiker vid Lunds universitet om folkmordet på armenierna.
Folkmordet var en central del i processen där det vidsträckta multietniska Osmanska riket under tryck utifrån omvandlades till den betydligt mindre turkiska nationalstaten. Det skedde under ett århundrade som skulle uppleva upprepade folkmord med en vidd som nästan är obegriplig.
Folkmordet inleddes med att några hundra ledande armenier i huvudstaden Konstantinopel arresterades och mördades i april 1915. Men våldsaktioner mot armenierna hade startat långt tidigare. Under år 1915 mördades hundratusentals armeniska män och kvinnor och barn. De deporterades till ökenområden där ingen kunde överleva och dog under dödsmarscherna, de brändes i byggnader och dränktes i floder. Kvinnor våldtogs och tvångskonverterades tillsammans med barn till islam. Tiotusentals armeniska kvinnor och barn blev slavar till turkar och kurder.
En viktig orsak till folkmordet var det osmanska krigsnederlag och att flera kristna nationer på Balkan frigjorde sig från det osmanska riket. Det skapade en grund för konspirationstänkande. Landstigningen på Gallipolihalvön och ett uppror i den armeniska staden Van var andra viktiga utlösande faktorer.
Samtidigt som det multietniska Osmansk riket föll samman växte ett nationellt turkiskt medvetande fram. När det Osmanska riket skulle bli en turkisk nation fanns det inte plats för några kristna minoriteter. Samtidigt började den diskriminerade armeniska medelklassen ställa krav på politiskt inflytande.
När det moderna Turkiet bildades med freden 1923 var folkmordet avslutat. Än idag förnekar representanter för den turkiska staten att något folkmord ägt rum.
Musik: Armenian medley (inst), Storyblocks Audio
Bild: En armenisk kvinna knäböjer vid sitt döda barn vid Aleppo, Wikipedia
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
De mest våldsamma striderna mellan de västallierade och tyskarna utkämpades i Italien. Den allierade landstigningen på Sicilien innebar slutet för Mussolinis regim, men kriget på det italienska fastlandet hade bara börjat och skulle bli kostsamt och blodigt. Mellan 1943 och 1945 förlorade de allierade 60 000 i stupade och tyskarna 50 000 stupade i Italien.
De allierade inledde landstigningen på det italienska fastlandet den 3 september. Förhoppningarna att man skulle kunna ta Rom snabbt rusades omedelbart. Ledda av generalfältmarskalken Kesselring skulle tyskarna göra effektivt motstånd ända fram till maj 1945.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved den första delen av kriget i Italien.
Efter landstigningen vid Salerno den 9 september 1943 kunde amerikanarna och britterna kämpa sig fram och inta Neapel. Redan i inledningen av kriget i Italien insåg de allierade att tyskarna skulle göra motstånd. Faktum är att de allierade knappt ens hade numerärt övertag. Dessutom hade de en formidabel motståndare i den tyska befälhavaren Kesselring som trots sin bakgrund inom Luftwaffe visade sig vara ett operativt geni.
Tyskarna hade stor hjälp av terrängen som gynnade försvarsstrid för den som förstod att utnyttja den rätt. De höga bergsmassiven i mitten av den italienska halvön sluttade brant mot kusterna i väster och öster. De plana kustområdena genomskars dessutom av floder.
Tyskarna bet sig fast norr om Neapel, men tvingades att utrymma och falla tillbaka norrut mot en förberedd försvarslinje i höjd med Monte Cassino. Denna så kallade vinterlinjen eller Gustav-linjen blev inledningsvis för mycket för de allierade de körde snabbt fast. På berget centralt placerat i den tyska linjen fanns det berömda klostret Monte Cassino. Men vad använde tyskarna det till? Skulle man försöka anfalla och ta klostret och bergsmassivet eller gå runt? Dessa problem brottades den allierade ledningen med i början på det nya året 1944.
En del av denna inledande del av kriget i Italien var Mussolinis fall och Italiens kapitulation för de allierade. Tyskarna som var förberedda på en italiensk kollaps tog snabbt över de italienskkontrollerade områdena i Grekland, på Balkan och västerut mot Frankrike. De italienska soldaterna fick välja mellan att fortsätta strida för Tyskland eller skickas som arbetskraft till Tyskland. Ett ytterligare alternativ var fångenskap – koncentrationsläger. På en del platser gjorde italienska förband motstånd och tyskarna reagerade med stor hänsynslöshet. Det mest kända exemplet är måhända avrättningen av närmare 2 000 italienska soldater ur den 33:e infanteridivisionen Acqui på den lilla ön Kefaloni i september 1943. En händelse för övrigt förevigad i filmen Kapten Corellis mandolin.
Mussolini internerades av de italienska myndigheterna men fritogs av tyskarna och sattes in som marionettledare för en tysklojal nazistisk republik i norra Italien – den så kallade Salórepubliken. Tyvärr kom repressionen i denna republik att leda till likvidering av många tyska motståndare och för första gången i Italien systematiska mord på den judiska befolkningen. Salórepubliken är måhända den mörkaste företeelsen i Italiens andra världskrigshistoria som kastar sin skugga mer än något annat över diktatorn Mussolini även om han tappat mycket av sitt verkliga inflytande.
Bild: Trupper från 51:a höglandsdivisionen lastar av förråd från tanklandningsfartyg på öppningsdagen för den allierade invasionen av Sicilien, 10 juli 1943. Wikipedia, Public Domain.
Lyssna också på Mussolinis hatfyllda relation med Adolf Hitler
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Under sommaren har EU:s utvidgningsprocess tagit nya steg. Detta avsnitt av Sieps podcast gästas av Christian Danielsson som beskriver läget och vägen framåt.Ukraina och Moldavien har fått kandidatstatus och Albanien och Nordmakedonien har inlett formella medlemskapsförhandlingar med EU. Tidigare har det talats om en utvidgningströtthet inom unionen, men efter Rysslands invasion av Ukraina har det blivit tydligt att unionens utvidgning handlar om medlemsländernas säkerhet, stabilitet och välfärd. Det menar Christian Danielsson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, som gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Vägen till EU-medlemskap är både lång och komplicerad för Ukraina, Moldavien och länderna på västra Balkan. Danielsson beskriver utmaningarna som väntar och de metoder som nu tagits fram för att föra processen i hamn. Förtroende, dynamik och förutsägbarhet är nyckelord i sammanhanget, och bland fallgroparna finns flera bilaterala konflikter.Detta är första avsnittet av Sieps Podcast efter sommarens uppehåll, och det leds som vanligt av Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Nytt avsnitt kommer varannan vecka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det hör ju till vanligheterna nu men den här gången är det Hugos ljud som är lite lägre men vi är fullt medvetna om problemet. Säg gärna vad ni tycker om att ha med gäster och även vad ni tyckte om ett lite längre avsnitt.SUHPODD på instagram
-
Utrikeskrönikan 12 juli 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Broddetorp, tisdag.
Nu har jag snart jobbat färdigt som sommarvikarierande Östeuropakorrespondent för den här gången. Det har blivit två reportageresor till regionen för mig, en till Grekland och en till Bosnien och Montenegro. Jag tänker använda den här utrikeskrönikan åt att lyfta fram i ljuset en mycket viktig yrkesgrupp för oss som sysslar med utrikesjournalistik. Nämligen fixarna.
En fixare är en person som bor i det land du ska åka till, förbereder din ankomst och hjälper dig på plats mot betalning. Han eller hon bidrar med kunskaper, kontakter, kanske skjutsar dig och tolkar ibland vid dina intervjuer. Ofta är fixaren en journalist eller mångsysslare med det här som bisyssla.
När jag tar del av svenska nyhetsmediers utrikesrapportering kan jag då och då ana mig till en bakomliggande stark insats av en fixare, men personen i fråga är helt osynlig i avannonsering eller byline. Jag har också läst reportageböcker som skrivits av svenska murvlar där deras egna insats långt ute på fältet i fjärran land lyfts fram, men av fixaren syns inga spår.
I ärlighetens namn ska jag säga att det ibland gällt mina inslag också, trots att jag haft förmånen att arbeta ihop med flera kompetenta fixare på Balkan genom åren. Med Sule från Sarajevo har jag åkt på många och långa bilresor, där vi i timmar pratat om politik, historia och livet i det forna Jugoslavien. Jag har lärt mig massor av honom. Han är dessutom en riktigt bra fotograf. Med Althin har jag rest i de delar av Balkan där det talas albanska, och han är en av de roligare personer jag träffat.
Men ibland stämmer det inte. En gång för länge sen samarbetade jag med en fixare, som, visade det sig, själv var aktivist och engagerad i det ämne jag fokuserade på. Hon hade bokat upp personer som hon tyckte att jag borde intervjua, och jag insåg efter ett tag att jag var på väg att få en vinklad bild av problemet. Så, det är en fälla jag undviker sedan dess.
Synen på trafikregler kan också ha betydelse. En person, vi kan väl lämna därhän vilket land han bor i, körde sin bil så vansinnigt fort vid de två tillfällen jag anlitade honom, att jag inte återkommit. Nu härom veckan i Grekland fick jag skjuts av min medhjälpare där på vespa genom centrala Thessaloniki, som är Greklands näst största stad, med tät hetsig trafik. Det var en läskig tur, men Antonis är så ruggigt bra att ha att göra med att jag ändå kommer kontakta honom igen.
Sen själva titeln fixare är jag tveksam till. Det låter nästan som nån som sysslar med skumraskaffärer, och tankarna går till Harvey Keitels roll i filmen Pulp Fiction, ni vet han som får städa upp när gangstrarna har klantat till det. "I solve things", säger Harvey Keitels rollfigur, vilket väl också fixarna kan säga, men där stannar likheten. Fixaren tillför massor till den goda oberoende journalistiken, i det fördolda. Och som utrikesreporter vet man att om man har en bra fixare, då går uppdraget bra.
Henrik Dammberg
[email protected] -
Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige.
Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO.
I det första avsnittet tittar vi närmare på massflyktsdirektivet, ett direktiv som inrättades av EU i kölvattnet av 90-talets krig på Balkan och som nu för första gången aktiverats av EU:s medlemsstater.
I ett samtal som modereras av Arena Idés chef Lisa Pelling pratar vi med Ola Henrikson, regiondirektör för det internationella migrationsorganet IOM, om bakgrunden till massflyktsdirektivet som infördes under Sveriges EU-ordförandeskap 2001. Vi diskuterar även dess rättsliga och praktiska innebörd med Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, samt vad forskningen kan bidra med med Stefan Jonsson från REMESO.
Programledare: Lisa Pelling
Producent: Amanda Sonesson
Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio. -
Vi gästas av TOKI som bjuder på rakia från Balkan och snackar om HIGHTS Festival som går av stapeln i Stockholm 1-2 juli 2022. Vi pratar även mer generellt om HIGHTS och om att bygga koncept med tålamod, samt om hans dj:ande, världsmusik, Layer J och massor av annat spännande.
Följ TOKI och HIGHTS:
Instagram (TOKI): https://www.instagram.com/alltoki/
Instagram (HIGHTS): https://www.instagram.com/hights.se/
Hemsida (HIGHTS): https://hights.se/
Facebook (HIGHTS): https://www.facebook.com/hightsmusic
Kolla in vår samarbetspartner Ticketswap:
www.ticketswap.se
Supporta Dansmusikpodden via Patreon:
www.patreon.com/dansmusikpodden
Swisha oss på 1230423798:
QR-kod: https://www.dropbox.com/s/qcvkxf7eg2rin16/qr.png?dl=0
Snacka loss i vår Facebook-grupp:
www.facebook.com/groups/1813288435494427
Följ oss:
Instagram: www.instagram.com/dansmusikpodden
Facebook: www.facebook.com/dansmusikpodden
Twitter: www.twitter.com/dansmusikpodden
Özze: www.instagram.com/ozze.can
Mats: www.instagram.com/matswurnell
Mejla oss: [email protected] -
Vi provar i ordning:
1. Snabba Cash Cava Brut Art.nr. 56183 Pris. 120kr
2. Snabba Cash Barbera d'Asti Art.nr. 56159 Pris. 129kr
3. Temet Tri Morave Sparkling 2018 Art.nr. 56259 Pris. 218kr
4. Brkic Greda 2019 Art.nr. 54739 Pris. 196kr
5. Chicheteau Sauvignon Blejk 2017 Art.nr. 56181 Pris. 236kr
6. Temet Tri Morave Red 2018 Art.nr. 54687 Pris. 158kr
7. Tikves Barovo Red 2018 Art.nr. 55182 Pris. 316kr
8. Erdevik Winery Stifler's Mom 2017 Art.nr. 54823 Pris. 398kr - Laat meer zien
