Turkiet Podcasts

  • I årets första avsnitt av Blankspots redaktionspodd berättar Martin Schibbye om ett besök på Gotland 2008 och Brit Stakston tänker högt kring kulturministerns samtal till Pernilla Wahlgren. Dessutom nyheter från Kazakstan, Qatar, Turkiet, Iran och rapport från Kabul.

  • Fjodor Dostojevskij (1821-1881) skrev annat än romaner. Men varför? 200 år efter författarens död läser Vincent Flink Amble-Naess hans slagfärdiga opinionsjournalistik.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.År 1873 skriver en kolumnist i den ryska tidningen Grazjdanin. Han hetsar till krig.I text efter text återkommer han till hur tiden har kommit för Ryssland den ortodoxa kristendomens beskyddare att resa sig mot det Osmanska väldet i Turkiet, och inta Istanbul. När staden är erövrad ska den byta namn till Tsargrad, Tsarens stad, liksom Konstantin den store en gång lät döpa den till Konstantinopel. Många gånger tidigare har Rysslands svärd fått blänka i Östern, påminner skribenten. Han syftar på Peter den stores krig mot turkarna och på det nyligen avslutade Krimkriget. Men den kommande konflikten är annorlunda. Den är inte bara av politiskt intresse. Kriget bär också på löften om ett andligt uppvaknande för det ryska folket, som under decennier har förgiftats av västerlandets cynism och vetenskapstro: Kriget, skriver han, kommer att rensa den luft vi andas.Skribentens namn är Fjodor Dostojevskij. För eftervärlden är han i första hand känd som författaren till romaner som Brott och straff, Onda andar och Idioten. Vad som är mindre känt är att han även verkade som journalist. Under en stor del av sin karriär skrev Dostojevskij för tidskrifterna Vremja och Epocha. Men först från och med 1873 började han skriva mera regelbundet. Varje månad publicerades en av hans kolumner i den nystartade tidningen Grazjdanin, som på ryska betyder Medborgaren. Spalten kallades En författares dagbok, och fick stor spridning i det ryska samhället. Under Dostojevskijs livstid blev hans opinionsjournalistiska arbeten förmodligen mera lästa än hans romaner.Socialisterna vill se världen bada i blodBakom tidningen stod Vladimir Mesjtjerskij, en förmögen furste som beskyddades av tsaren. På ledarsidan drevs en reaktionär linje, som gynnade adelns och hovets intressen. Dostojevskij bidrog i stor utsträckning till detta projekt. Med sina texter företrädde han ett slavofilt program, som syftade till att bevara det ryska samhällets särart. Hans ideologiska fiender var zapadnikerna, en heterogen grupp av mer eller mindre västvänliga ryssar som ville att kejsardömet skulle utvecklas till en republik.Dessa tsarväldets fiender får i Dostojevskijs tidningsartiklar utstå en serie våldsamma angrepp: Jesuiterna är en samling antikristliga bedragare, anarkisterna är kannibaler och brodermördare, socialisterna vill se världen bada i blod.Det är emellertid inte de enskilda personerna som är Dostojevskijs huvudsakliga måltavlor; det är liberalismen, upplysningen och den europeiska moderniteten. Mot dessa företeelser argumenterar han med en iver som för en nutida läsare kan framstå som underlig.Också i författarens romaner återfinns visserligen de reaktionära tankegångarna: Den religiöse grubblaren Sjatov i "Onda andar", som vill att Ryssland ska nå världsherravälde; de antisemitiska fångarna i Döda huset; den namnlöse tjänstemannen i "Anteckningar från källarhålet, som väljer lidandet framför moderniteten och vetenskapstron. I romanerna lägger man emellertid inte märke till den överhettade argumentationen på samma sätt. Delvis beror det förmodligen på mångfalden av röster, det fenomen den ryske litteraturhistorikern Michail Bachtin kallade för Dostojevskijs polyfoni. Dialogformen ger romanerna en form av balans som i de journalistiska texterna lyser med sin frånvaro.Kanske kan tonläget i En författares dagbok i någon mån förklaras av hur texterna kom till. I fembandsverket Dostoevsky: A Writer in his Time ger Dostojevskijs levnadstecknare Joseph Frank en bild av deras tillkomst:Vid tretiden intar han en enkel lunch: två skivor svartbröd och ett glas vodka.Skrivandet äger rum helt och hållet efter mörkrets inbrott. Först vid gryningen går författaren och lägger sig på sin vaxdukssoffa, som vid sidan om det grovhuggna bordet och pinnstolen är arbetsrummets enda möbel. Klockan två på eftermiddagen slår han upp ögonen, drar på sig sin morgonrock och går ut till samovaren i matsalen. Medan han dricker sitt te rullar han sig cigaretter i saffransgult rispapper och skummar igenom dagstidningarna. Vid tretiden intar han en enkel lunch: två skivor svartbröd och ett glas vodka. Efter en promenad genom S:t Petersburg återvänder han till sitt hem för att äta middag med sin familj. Han nattar sina barn. Han återvänder till arbetsrummet. Och skrivandet fortsätter.Med få undantag upprepas proceduren varje dag, varje vecka, varje månad, varje år.Texterna i "En författares dagbok" är ofta underhållande, och håller generellt en hög stilistisk nivå. Ändå kommer de inte i närheten av den storhet som återfinns i Dostojevskijs skönlitterära verk. Kvalitetsskillnaden är av sådan art att författaren själv måste ha varit medveten om den. Man kan därför fråga sig varför han valde att ödsla tid på sin journalistiska verksamhet, istället för att ägna sig åt det romanbygge som skulle komma att ge honom hans plats i litteraturhistorien.Visst led han av ständiga ekonomiska bekymmer, men forskningen har visat att kolumnerna skrevs mot ett uselt arvode. Vad Dostojevskij däremot krävde var en oinskränkt frihet att uttrycka sig såsom han själv behagade. Kanske lockades han av möjligheten att för en gångs skull få skriva i egen sak, och framträda som Fjodor Dostojevskij, snarare än som en av hans litterära karaktärer. Kanske såg han texterna som ett sätt att råda bot på den ensamhet som hade kommit att prägla hela hans tillvaro som ett sätt att nå ut.Denna möjlighet tycks utöva samma lockelse på Dostojevskijs sentida yrkesbröder och -systrar som på honom själv. För många av dagens författare tycks opinionsjournalistiken framstå som ett behändigt mellanting mellan ett vanligt, utåtriktat liv och den typ av utanförskap som deras yrke i slutändan kräver. Genom att redogöra för sina åsikter hoppas författaren kunna bilda sig en persona och få tillfälle att spela rollen av respektabel medborgare. På så sätt kan hennes skrivande fås att framstå som en samhällsviktig tjänst som vilken som helst, kanske rentav som en av de mera oumbärliga. Genom debattsidorna får hon möjlighet att lämna sitt elfenbenstorn och träda in i den folkliga gemenskapen. Men manövern är dömd att misslyckas.År 1880 upphörde En författares dagbok att utkomma i Grazjdanin. Till stor del berodde det på att Dostojevskij var upptagen med att skriva på det som skulle komma att bli hans sista roman, Bröderna Karamazov. Bokens handling kretsar kring brödernas far, en opålitlig alkoholist och spelmissbrukare, som förskingrar sönernas arv och förnedrar sig offentligt. Fadern bär namnet Fjodor, vilket är Dostojevskijs eget namn.Namnvalet kan tolkas som en självbekännelse. Romanen publiceras några månader innan Dostojevskij avlider i den lungsjukdom han ådragit sig under sin tid som straffånge i Sibirien. Maskeraden är slut, och författaren avslöjar sitt skrivande som den bisarra verksamhet det alltid har varit:Ett berusat samtal han för med sig själv.Vincent Flink Amble-Naess

  • Julmiraklet började i Mellanöstern, men de senaste decennierna har det varit massflykt av kristna. Hör berättelsen om dem som stannat kvar och åter firar jul i kyrkorna terrorgruppen IS attackerade.

    P1:s Mellanösternpodd berättar om glimrande, överdådiga jultraditioner i Betlehem där Jesus ska ha fötts och om blinkande juleljus i neon i Bagdad och Kairo. Men trots att julen av vissa beskrivs som en tid för glädje och samexistens mellan religioner så har de kristna grupperna krympt i Mellanöstern. Islamistiska terrorgrupper som IS och al-Qaida har vandaliserat kyrkor, försökt utplåna kristna och fördömt julfirandet. Men nu tänds julgranarna i de städer och byar i Syrien och Irak där assyrier, syrianer och kaldéer levt i tusentals år. Hör vår medarbetare Sam Edward sjunga en julsång på arameiska, språket Jesus ska ha talat. Dessutom om att tomtens grav tros ha hittats i Turkiet och om koptisk midnattsmässa i Kairo.Medverkande: Sam Edward P4 Kronoberg, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterMusik i avsnittet: Fairuz Laylet EidProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elin Hagman

  • Julmiraklet började i Mellanöstern, men de senaste decennierna har det varit massflykt av kristna. Hör berättelsen om dem som stannat kvar och åter firar jul i kyrkorna terrorgruppen IS attackerade. P1:s Mellanösternpodd berättar om glimrande, överdådiga jultraditioner i Betlehem där Jesus ska ha fötts och om blinkande juleljus i neon i Bagdad och Kairo. Men trots att julen av vissa beskrivs som en tid för glädje och samexistens mellan religioner så har de kristna grupperna krympt i Mellanöstern. Islamistiska terrorgrupper som IS och al-Qaida har vandaliserat kyrkor, försökt utplåna kristna och fördömt julfirandet. Men nu tänds julgranarna i de städer och byar i Syrien och Irak där assyrier, syrianer och kaldéer levt i tusentals år. Hör vår medarbetare Sam Edward sjunga en julsång på arameiska, språket Jesus ska ha talat. Dessutom om att tomtens grav tros ha hittats i Turkiet och om koptisk midnattsmässa i Kairo.Medverkande: Sam Edward P4 Kronoberg, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterMusik i avsnittet: Fairuz Laylet EidProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elin Hagman

  • Vi lyfter blicken och går utanför Sverige gränser. Global Payroll Association har uppmärksammat outsourcingföretaget Datassist i Turkiet för en hel del, nu senast för att de hjälper kvinnor ut i arbetslivet.

  • Den djupa staten är i grunden en parasitisk elit. Deras huvudsakliga mål är att överföra rikedom och makt från de människor som tjänar det till sig.

    Även i den mest absoluta monarkin, är kungen maktlös utan en legion av insiders, hovmän, rådgivare, ambassadörer, galgar på avrättningsplatsen, och andra diverse kumpaner. Dessa människor i maskopi kommer med tiden att använda polisen och regeringsmakten till sin egen fördel om det inte råder transparens och ansvarstagande.

    Myten om vår konstitutionella demokrati, till exempel, är så attraktiv att de flesta människor vägrar att se bortom den. Inte bara det, utan de flesta av de människor som verkligen betyder något för politiken - trendsättare, de rika, opinionsmakare, och skojare och bedragare som gör att systemet kan fungera - betalas av med vad som inte kan ses bakom skärmen.

    Anledningen till att inte många har hört talas om den djupa staten är en annan viktig punkt som vi behöver för att anslutas till förståelse. Nämligen, det finns fakta. Och det finns myter, vanföreställningar, gissningar och åsikter. Men allt finns också gömt i öppen dager.

    Termen Djupa Staten är inte ett terminologiskt original som hör till oss. Det var först myntat för att beskriva antidemokratiska element inom militären, underrättelsetjänster, rättsväsendet och maffian som kontrollerade de verkliga spakarna till makten i det kemalistiska Turkiet. Passande nog i tiden.

    Men uttrycket används mer och mer på andra håll, eftersom folk kommer till att inse vad som verkligen händer i sina egna länder.

    #CarlNorberg #DeFria #RealNews

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Den djupa staten är i grunden en parasitisk elit. Deras huvudsakliga mål är att överföra rikedom och makt från de människor som tjänar det till sig. Även i den mest absoluta monarkin, är kungen maktlös utan en legion av insiders, hovmän, rådgivare, ambassadörer, galgar på avrättningsplatsen, och andra diverse kumpaner. Dessa människor i maskopi kommer med tiden att använda polisen och regeringsmakten till sin egen fördel om det inte råder transparens och ansvarstagande. Myten om vår konstitutionella demokrati, till exempel, är så attraktiv att de flesta människor vägrar att se bortom den. Inte bara det, utan de flesta av de människor som verkligen betyder något för politiken - trendsättare, de rika, opinionsmakare, och skojare och bedragare som gör att systemet kan fungera - betalas av med vad som inte kan ses bakom skärmen. Anledningen till att inte många har hört talas om den djupa staten är en annan viktig punkt som vi behöver för att anslutas till förståelse. Nämligen, det finns fakta. Och det finns myter, vanföreställningar, gissningar och åsikter. Men allt finns också gömt i öppen dager. Termen Djupa Staten är inte ett terminologiskt original som hör till oss. Det var först myntat för att beskriva antidemokratiska element inom militären, underrättelsetjänster, rättsväsendet och maffian som kontrollerade de verkliga spakarna till makten i det kemalistiska Turkiet. Passande nog i tiden. Men uttrycket används mer och mer på andra håll, eftersom folk kommer till att inse vad som verkligen händer i sina egna länder. #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Med bank-id, e-recept och en global pandemi som draghjälp har marknaden för nätapotek formligen exploderat. Utan fysiska butiker, men med ett brett utbud och blixtsnabba leveranser, har Meds seglat upp som ett av Sveriges snabbast växande nätapotek. I detta avsnitt av Digitala Influencerpodden hör ni Meds vd och medgrundare Björn Thorngren berätta om en bransch som saknar både konjunktur och säsong, spritköp från Turkiet och varför svenskar är bäst i världen på att shoppa medicin på nätet.

  • Är man delaktig i kärnvapenupprustning om man levererar en propeller till en ubåt? När är det rätt läge att investera? Varför finns det olika färg på hönsägg och hur står det egentligen till i Turkiet? Så många frågor och vi har svaren! Dessutom: låg stämning på oljekongress och storaffär i åländsk kommunikation samt hyll till IKEA!

  • Isabelle ”Bella” Haak är tveklöst en av Sveriges absolut största idrottstjärnor. Men det är få som känner till och ännu färre som förstår.


    Hur stor då? Ja, om man som 17-årig rookie blir utsedd till franska proffsligans Most Valuable Player och som 22-åring vinner poängligan i Champions League då är det lätt att dra paralleller till fotbollens Messi och Ronaldo. Dessutom, Isabelle Haak gjorde debut i A-landslaget som 14-åring. Japp du hörde rätt, troligen ett rekord alla kategorier vad gäller lagsport i Sverige åtminstone.


    Enligt kvällspressen är hon troligen även Sveriges bäst betalda kvinnliga idrottare. Men det gillar Isabelle inte att prata om. Vi pratar desto mer om proffslivet i Turkiet och om hur allt började i familjens Haaks trädgård, vad syrran betyder och hur minnet av henne pappa lever kvar varje dag, både på och utanför planen.


    Tycker du att ljudet är skralt? Det är långt till Turkiet och uppkopplingen inte alltid den bästa. Hoppas du står ut, för här kommer världen bästa volleybollspelare Isabelle Haak!


    Moderator: Gunnar Oesterreich

    Musik: Mattias Klasson/Daniel Olsen

    Distribution: Acast

    Samarbetspartners: Coronapassport.se, Nordic Light Hotel, Atrament Books

     

    Hitta allt om podden:

    Websida: https://spannandemoten.se/

    Instagram: @spannandemoten

    Facebook: https://www.facebook.com/spannandemoten

    Linkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/

    Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Utrikeskrönikan 6 december. 2021.

    Stockholm måndagBåda ögonen var igenmurade, blåsvarta, som på en utslagen boxare. Men 60 årige Tofiq Jagublu är ingen boxare, utan oppositionspolitiker i Azerbajdzjan. Tillsammans med andra oppositionella krävde han att en annan känd oppositionspolitiker skulle släppas vid en demonstration i Baku för några dagar sen.Jagublu och flera andra greps, fyra av dem är fortfarande borta. Jagublu var övertygad om att han också skulle försvinna när han med en plastpåse över huvudet kördes ut ur stan. Han höll på att kvävas, men lyckades bita hål i plasten, samtidigt som poliserna fortsatte slå honom.Han släpptes ur bilen på ett fält och var säker på att hans sista stund var kommen, men efter att ha slagits halvt medvetslös lämnades han och bilen åkte iväg.Sedan 2003 styrs Azerbajdzjan av Illham Alijev och hans familj, som en diktatur, ändå vill regimen framstå som ett land med demokrati och fria val. Ett sätt har varit genom att muta europeiska politiker, i så kallad kaviardiplomati.På så vis lyckades Azerbajdzjan, som är medlem av Europarådet, stoppa en rapport om politiska fångar 2013 och få sina fuskval godkända av speciella valobservatörer från Italien och Tyskland bland annat, som fått rejäla summor för att ge rätt bedömning av valen.Detta beskrivs detaljerat i en fransk dokumentär, som precis visats på SVT. Se den!För Azerbajdzjan är inte det enda postsovjetiska land som ägnar sig åt det som tjusigt kallas för kaviardiplomati, som hittar lyxlirarna, som är mutbara och önskar sig ett liv i sus och dus och fullständigt struntar sådana som Jagublu eller den modiga journalisten Khadija Ismajlova, som avslöjat det mesta av korruptionen i sitt hemland och fortfarande betalar ett högt pris för det.Inte längre fängslad, men hon får inte lämna sitt land.Azerbajdzjan har undertecknat ett antal människorättsfördrag, inklusive den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som lovar att respektera mötesfriheten och att förbjuda tortyr och misshandel av polisen.Azerbajdzjan är medlem av Europarådet, utan det medlemskapet skulle inte landets medborgare kunnat söka rättvisa i Europeiska människorättsdomstolen i Strasbourg, när de vägrats sin rätt i hemlandet.Domstolens statistik är talande, flest fall anmäls från auktoritärt styrda länder som Ryssland, Turkiet och Azerbajdzjan.Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent maria.persson_lofgren@sverigesradio.se

  • En helt vanlig dag på jobbet slutar i en fantastisk arkeologisk upptäckt. 1982 hittade en ung svampdykare resterna av ett skepp på 45 meters djup vid Uluburuns kust utanför Turkiet. det så kallade Ulunburunvraket skulle visa sig vara en fantastisk källa av information om bronsålder runt Medelhavet, samt lägga grunden för en ny gren inom arkeologi.

  • 6 minuter är en nyhetspodd i kortformat från tidningen Arbetaren. Denna vecka: Löften om tillsvidareanställning för afghanska ungdomar var tomma, feministiska protester i Istanbul mot att Turkiet säger upp konvention mot våld mot kvinnor och ryska chefer som ignorerade larm om säkerhetsbrister fängslas efter ras i sibirisk gruva.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Risken för en djup ekonomisk kris med hyperinflation, kollapsad valuta och nya storskaliga protester lyftes dagligen fram som ett alltmer troligt scenario på bron mellan Europa och Mellanöstern, där den diktatorslike presidenten Recep Tayyip Erdogan befäst sitt grepp om Turkiet.

    Men envåldshärskaren Erdogan har avvärjt oppositionen gång efter gång och till och med genomfört en konstitutionell omstöpning för att säkra tronen.

    Den liberala finansvärldens oro över det folkrika landets president och dennes omvända uppfattning om förhållandet mellan inflation och ränta förebådas dock kunna bli hans fall, i takt med att matpriserna ökar samtidigt som centralbankens oberoende tycks vara ett minne blott och västvärldens banker tvekar om att ge förnyat förtroende till landet under den rebelliske presidentens styre.

    Hur långt kan han gå egentligen, mannen som av belackarna kallas för sultan-pretendent? Kommer han göra Turkiet stort igen genom skapandet av en ny osmansk dynasti, eller ska landet ännu en gång förfalla ekonomiskt och kallas för Europas sjuke man?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • I dagens avsnitt bland annat: Banan- och aptema under spexvecka på Rudbecksgymnasiet riskerar kränka nyanlända och mörkhyade elever, Turkiet utvisar sju syrier efter provokativt bananätande, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj väntar sig avsättas i statskupp, statlig expertgrupp vill totalförbjuda årlig sammankomst i Bleiburg till minne av dödade av jugoslaviska partisaner 1945 samt radio bubb.la försvinner från det offentliga internet

    https://radio.bubb.la/sondag-28-november-2021/

    Länkar som diskuterades i dagens sändning:

    Rudbecksgymnasiet i Sollentuna tar ner korridorspynt på frukttema då såväl lärare som elever anmärkt att det är rasistiskt att visa apor och bananer på platser där nyanlända vistas, lärare kommenterar att olika tolkningar är möjliga men att det handlar om rasistiska undertoner grundade i rasistiska stereotyper av mörkhyade, skolchefen Linus Nygren kommenterar att temat är kopplat till barnprogrammet Bananer i pyjamas och att ingen förutspått rasismkoppling då samtliga elever delar alla utrymmen

    Turkiet meddelar att 31 syrier brottsutreds varav 11 gripits och 7 utvisas för att ha deltagit i provokativt bananätande, viraltrenden i rullning efter att turkisk man uttryckt ilska över att inte ha råd med frukten medan syrier köper kilovis, åtalet avser brottet att uppvigla eller förolämpa allmänheten

    Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att hans regering inom några dagar kommer störtas i kupp stödd av Ryssland, säger att man kommit över ljudinspelningar där representanter för Ryssland och ukrainska tjänstemän diskuterar en statskupp den 1-2 december som påstås vara finansierad av landets rikaste oligark Rinat Achmetov

    En expertgrupp från det österrikiska inrikesministeriet föreslår ett totalförbud för den årliga sammankomsten i Bleiburg i södra Österrike till minne av massakern av tiotusentals Ustaša-trupper och civila som dödades av de jugoslaviska partisanerna 1945, 2016 beslutade det kroatiska parlamentet att återinföra statligt stöd till Bleiburg-evenemanget efter att det tidigare hade dragits in 2012, evenemanget har beskrivits som en av de största sammankomsterna för ultranationalistiska och fascistiska grupper i Europa