Bornholm Podcasts
-
Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.
David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.
Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.
Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI. Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.
Flera länder satsar nu på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.
Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup. Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.
Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reportrar: Paloma Vangpreecha, Anja Sahlberg
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Den ryska gasledningen i Östersjön, som sammankopplar Tyskland med Gazproms anläggning i Leningrad oblast, har av allt att döma sprängts. Sabotaget mot energisystemet tillför en ny dimension i det krig som rasar mellan Ryssland och Ukraina, som nu också gjort inträde i den svenska ekonomiska zonen i havet mellan Karlskrona och Bornholm.
Pannor befann sig vid inspelningen av detta avsnitt i djupa veck. Det saknades en logisk vinnare på attentatets konsekvenser, och således fanns ingen tydlig huvudmisstänkt.
Samtidigt som spekulationerna på Flashback och bland Twitters trollkonton tävlar i att utse gärningsman öppnar också vi på locket till mysteriet som är sabotaget mot Nord Stream här i FollowTheMoney, en podcast om makt storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. -
Micke och Nilla har äntligen kommit iväg på sin semester och befinner sig i Tyskland, Peter är nyss hemkommen från en Danmark / Tysklandstripp, medan Sara och Tommy fortfarande är på sin meet-and-greet turné i södra Sverige.
Vi pratar packning, vad är det man inte får glömma att ta med sig, vad är det vi inte kan vara utan, och vad var det någon glömde - trots man tipsat om att just detta tidigare?!
Men det finns lösningar om man glömt något - utan att behöva åka hem och hämta det igen.
Självklart blir det lite nördprat och vi svarar även på ett par lyssnarfrågor, om bland annat “hundvänliga” campingar.
Avsnittets restips: Peter tar oss med till den danska ön Bornholm
Veckans #kommaframöl blir “Rosen pils”, finns i ett kylskåp på en ställplats någonstans i Tyskland, (oklart om den finns på Systembolaget).
Följ gärna Stora Husbilspodden på Facebook, där hittar du även länkarna till bland annat restipsen
Våra Husbilsresor och Our Backyard Europe kan du också följa på Youtube, Facebook och Instagram
Har du en fråga, fundering eller vill tipsa oss om något, maila: [email protected] -
Något märkligt hände med himlen när luftskeppet började närma sig Bornholm. Molnen ändrades till märkliga former och himlens färg blev lila och rosa. Luftskeppet närmade sig en luftballong med ett gammalt segelfartyg under sig. På däck stod en man i konstiga kläder och ett långt vitt skägg. I handen höll han i ett stort timglas som han vänder på........
Luftskeppet Bodensee skrevs av Björn Flintberg. Call of Cthulhu Sverige och pamflettäventyret Luftskeppet Bodensee är producerade av Eloso förlag. Musiken i avsnittet kommer från Call of Cthulhu Sveriges officiella soundtrack och är komponerad av Andreas Lundström, känd från podden Sweden Rolls. Flera av ljudeffekterna i podden kommer från BBC Sound Effects Archive. Omslagsbilden är gjord av Mariusz Gandzel.
-
P3 Krim ger varje fredag nyhetsuppdateringar från veckan som gått. Vi tar upp de viktigaste händelserna, knyter an till tidigare avsnitt och blickar framåt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den här veckan:
* I början av veckan så skedde en olycka på Östersjön mellan Ystad och Bornholm. Ett danskt fartyg på väg från Södertälje till Danmark körde ihop med ett större brittiskt fartyg och kapsejsade. En man har hittats död i fartyget och en man saknas fortfarande.* Igår kom hovrättsdomen om det vapen som användes vid mordet på 12-åriga Adriana i Norsborg i augusti förra året.
* Polisanmälningar om rån mot personer under 18 år har ökat i hela landet, det visar en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet.
* Dom om matchfixing med före detta Allsvensk fotbollsspelare. I veckan kom hovrättsdomen i en matchfixingshärva inom svensk fotboll och det blev rätt stora ändringar jämfört med tingsrättsdomen.
* Nya uppgifter om Palmemordet från SvD. En man som skrev ett erkännandebrev och bifogade patronhylsor har identifierats men nekar till att ha nåt med mordet att göra.
Programledare:
Evalisa Wallin
Viktor Ahldén
Producent: Viktor PapiniKontakt: [email protected]
Tipstelefon: 0734-61 29 15
-
Det har varit mycket sjöfart i våra medier i veckan, inte minst under måndagen genom den fruktansvärda kollisionen utanför Bornholm. Men den största snackisen har nog ändå varit branden på ALMIRANTE STORNI utanför Göteborg, ett fartyg som knappt någon kände till men som nu blivit en världsnyhet. Det snackar vi om i veckans avsnitt av Fartygspodden. Vi pratar också om expeditionskryssningsfartyget SH MINERVA som påbörjat sin första resa från varvet i Helsingfors, om Stena Line som satsar på trafik mellan Sverige och Finland och premiären för Havila Kystruten. Välkomna ombord!
/Christopher & Patrik
-
Vikingatiden får smak och färg när arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl skriver sina historiska romaner. Kanske behöver forntiden en skopa fantasi för att väckas till liv?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes ”Vikingaserie”, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan.
Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.
-
Klimatet på jorden har varierat kraftigt på jorden – även under de senaste årtusenden – med stora konsekvenser för mänskligheten. Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet.
Ett par graders variation av genomsnittstemperaturen på jorden kan på vissa platser innebära att samhällen går under. Vikingarnas bosättningar på Grönland gick under efter ett halvt sekel på grund av att klimatförändringarna gjorde det omöjligt att fortsätta med jordbruk och boskapsskötsel. Men många andra samhällen lyckades anpassa sig och kunde till och med öka sitt välstånd när temperaturen sjönk. Exempelvis blev jordbrukarna i Norge fiskare när temperatursänkningarna gynnade torsken.
Filosofie dr Fredrik Charpentier Ljungqvist är verksam som medeltidshistoriker på Historiska institutionen och som klimatforskare på Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. Han har skrivit boken Klimatet och människan – Under 12 000 år.
Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet. Karthagos hänförare Hannibal kunde invadera Rom med stridselefanter och allt via Alperna under det andra puniska kriget eftersom den romerska värmeperioden gjorde det möjligt.
Klimatförändringar under mitten av 500-talet drabbade Skandinavien mycket hårt trots att det kanske bara handlade om temperatursänkning på 2-3 grader i exempelvis norska Trøndelag. I Uppland ska antalet gårdar ha minskat med 75 procent under denna period. Och klimatförändringen finns omnämnd i den poetiska Eddan som Fimbulavintern som föregår Ragnarök då ”snö yr från alla håll, då blir det mycket kallt och vassa vindar. Solen har ingen verkan. Tre vintrar kommer i följd och ingen sommar däremellan.” Fimbulavintern finns också omnämnd det finska eposet Kalevala.
Karl X:s marsch med den svenska armén över Lilla Bält den 5-6 februari 1658 var möjlig på grund av temperatursänkningen som kallas den lilla istiden som kulminerade år 1570-1710.
Det militära vågspelet resulterade i freden i Roskilde där Danmark-Norge avträdde till Sverige Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondheims län. Men ännu viktigare var att danskarnas armé var omodern i förhållande till svenskarna.
Genom att studera gamla träd, borrprov från isar och sediment har forskarna kunnat rekonstruera historiska temperaturer och nederbörder på många platser på jorden. Den moderna klimathistorian har på senare år kunnat bevisa att klimatet har varierat kraftigt från istiden som nådde sin kulmen år 19 000 f kr till modern tid.
Vissa perioder som exempelvis den romerska värmeperioden (300 f. Kr-300 e. Kr), den medeltida värmeperioden (år 800-1250) och den lilla istiden (år 1300-1900) går det också att verifiera naturvetenskapen med skriftliga källor.
Bildtext: Vikingarnas bosättning på Grönland gick under efter flera hundra år pga klimatförändringarna. Men byggnaderna står kvar.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
