Gotland Podcasts

  • Många militärer på Gotland men risken för krig är liten i Sverige/ Rävar kan svälta ihjäl efter stormen/ Museum letar spår efter kvinnliga luffare

    Programledare Jenny Pejler & Odessa Fardipour. Du kan läsa våra nyheter här.

  • Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Ayan Jamal.

    "Kommer Ryssland bomba Sverige?" - det är en av många frågor som barn försöker reda ut på Tiktok. Rapporter om ryska fartyg på Östersjön och ökat försvar på Gotland får rysskräcken att sprida sig bland både barn och vuxna. Finns det fog för oron och hur ska man tolka det spända säkerhetsläget i Europa?Sedan pratar vi om att regeringen svängt i frågan kring vad som är plast och inte. Snusprillor anses inte längre innehålla plast, vilket innebär att miljonnotan för nedskräpning hamnar på kommunerna. Men prillorna innehåller visst plast, menar Miljöpartiet, som tycker att tillverkarna ska betala.

  • När vi gästade Almedalen 2016 så kunde ej vapenvägrare och försvarsminister Peter Hultqvist redogöra för hans uttalande vid tillfället att Gotland skulle vara av så stort intresse för Ryssland att komma ut i Atlanten att de skall betraktas som ett hot mot nationen, trots att det är smalare över Öresund än mellan Gotland och det Europeiska fastlandet. Det blev till sist för mycket när Peter fick frågan om inte Ryssland kunde vinna ett krig mot Sverige från kaserngård, med den reaktion att vilken organisation vi företrädde blev desto viktigare istället för att svara på dessa två frågor. Såhär skrev vi vid tillfället till den video som spelades in. "Tanken om att Peter Hultqvist skulle vara något annat än en propagandamegafon åt det militärindustriella komplexet - vilket är detsamma som bankhegemonin - är svårt att värja sig ifrån, då imbecilla uttalande som dessa såklart inte syftar till något annat än att genom trygghet som säljargument öka den offentliga konsumtionen - rusta upp - gå med i NATO - till förmån för samma bankmaffia, vars system bygger på allt tyngre skuldbörda för de många." Nu lite drygt 6 år senare blev ju inte den kommentaren direkt mindre aktuell, då det nu visar sig att Svenskarna blir allt mer Nato-vänliga, enligt en ny Sifo-undersökning som TV4 Nyheterna har beställt. 35 procent av de tillfrågade i undersökningen svarar ja på frågan om Sverige ska gå med i Nato, medan 33 procent svarar nej och 31 procent är tveksamma. De nya siffrorna kan ställas mot en telefonundersökning genomförd av Sifo under 2018, då 48 procent av svenskarna var negativt inställda till att gå med i försvarsalliansen. I undersökningen framkommer det även att allt fler tycker att Sverige bör hålla öppet för att gå med i Nato om det säkerhetspolitiska läget försämras. Två tredjedelar av de svarande instämmer i det påståendet medan 14 procent svarar nej. Frågan om ett medlemskap har aktualiserats allt mer efter Rysslands uttalanden om Natos expansion och Sveriges allt intensivare samarbete med den militära alliansen. Under 2021 har Sverige deltagit i flera övningar tillsammans med Nato, men till skillnad från till exempel Finland har Sverige inte en uttalad Nato-option. Nato-optionen innebär att Finland håller dörren öppen för att kunna ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato, om Finland anser att det säkerhetspolitiska läget kräver det. Sverige har inte en uttalad Nato-option, men en majoritet av den svenska riksdagen är för en sådan möjlighet. Det blir lätt så med ett politiskt- såsom mediaetablissemang där alla stämmer in i samma kör och med hjälp av problemformuleringsinitiativet sätter agendan! #CarlNorberg #deFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Podden är tillbaka med full bemanning! Jofi ser bara möjligheter med det ryska hotet mot Gotland, Armann lägger sig i konflikten som blossat upp mellan schimpanser och gorillor i Gabon, och Petrina rapporterar om prins Andrews svettiga situation i Storbritannien. Allt detta och mycket mer i den enda nyhetskällan du behöver.

    Stötta MÅNDAG på patreon.com/mandag!

    Besök underjord.nu!

  • Rickard får gärna döda Per-Ola som har corona. Rickard själv håller på att bli dödad där hemma. Hans avkomma har nämligen fått ett luftgevär, och eftersom det är kallt ute har Rickard anordnat skjutbana inomhus.

    Per-Ola och Rickard hamnar i ett tickspår om manlig omskärelse. Per-Ola finner det rimligare att om man nu prompt ska skära i små barn, att skära bort stämbanden istället. Per-Ola gör en lista med en stork. Sen gör han en antilista med en app för att byta mjölk med varandra. Rickard gör också en lista. Och pratar om skog på Gotland. Rickard får feeling när han läser nyårsdikt.

    www.bondepraktikan.eu www.bulletin.nu

  • Det är många med höga mål och stora drömmar som drömmer om att få sälja sina produkter till utlandet, men som tvekar för att det känns som något som bara storföretag gör. Vi har ett litet Gotlandsföretag som försöker lära sig av Atlas Copcos misstag och framgångar för att lyckas i Kina.


    Som chefsjurist för Atlas Copco var Hans Sandberg med och förhandlade exportaffärer över hela världen i fem decennier. Sedan 1983 har han gjort affärer i Kina och i avsnittet berättar han om några av de lärdomar han gjort under nästan fyrtios förhandlingar I Kina och varför han fortsätter vara aktiv trots att han fyllt 75 år. Peg Söderberg, vd för Moving Floor berättar om vad de lärde sig av sin första exportsatsning till Norge och vilken betydelse som erfarenheterna från Atlas Copco haft, vad hon lärt sig om betydelsen av tålamod och det kloka i att rekrytera äldre rådgivare.


    Vill du ha fler förklaringar av hur andra företagare jobbar smart när de ska ta nästa steg, följ oss på Instagram: @vvv.foretag När du delar i sociala kanaler, använd #nästasteg

    “Nästa steg” är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler för att bli lite smartare varje dag.


    Avsnittet är producerat av Jens Back och Per Grankvist. Klippning av Hanna Brandén, och mixning av Stray Dog Studios. Programledare: Per Grankvist. 

    Podden presenteras av Almi. Läs mer om vad de kan göra för dig på almi.se/tasteget


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Det är nog få som har missat all rapportering under hösten kopplat till Cementas verksamhet på Gotland. Cementkrisen, eller grundvattenkrisen, dominerade under flera veckor både löpsedlar och nyhetssändningar. Men lika snabbt som rapporteringen gick från noll till hundra har den gått från hundra till noll. Varför, är kärnfrågan verkligen löst?

    Oisín Cantwell är journalist och nyhetskolumnist på Aftonbladet. Jag har under flera år läst hans texter och när han under hösten skrev om några av de mest aktuella frågorna i samhällsbyggnadssektorn fick jag äntligen tillfälle att bjuda in honom till ett avsnitt av podden.
    Förutom cementkris har vi även arbetslivskriminalitet på agendan. Ett avsnitt ni inte vill missa!

    Mer om Hela kedjan:
    Hemsida: www.helakedjan.se
    Instagram: www.instagram.com/helakedjan/
    Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/
    Facebook: www.facebook.com/helakedjan
    Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan

    Mer om Nima Assadi:
    Hemsida: www.nimaassadi.se
    Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

  • Varje dag i december fram till jul kommer det komma ettavsnitt av podden med en saga. I år har kalendern dessutom ett tema, varjeavsnitt utgår från ett av Sveriges 25 landskap, och sagan i avsnittet har enanknytning till landskapet.

    Dagens berättare: Viktor Borg

    Dagens landskap: Gotland

    Dagens landskapsdjur: Igelkott

    Dagens landskapsblomma: Murgröna

    Kända orter i landskapet: Visby, Guldrupe, När

    Dagens saga: Hoburgsgubben, berättad av Viktor fritt urhjärtat såsom varje ung Gotländsk man kan sin gutasaga

  • På onsdagen berättar vi om ett par på Gotland som fått vänta i nästan två år på att flytta till ett LSS-boende. Så lång tid får det inte ta, det säger mu myndigheten IVO.

    Du får också höra om hur funktionsnedsatta skildrats på film i historien. Dessutom berättar vi vilket vaccin som skyddar bra mot den nya corona-varianten omikron.

  • Idag träffar jag triatleten, entreprenören, författaren och hälsoinspiratören Jonas Colting som är en person jag varit nyfiken på länge. Jonas började simma relativt sent (för att vara simmare) och blev snabbt biten. I de senare tonåren när han märkte att han aldrig skulle kunna tillhöra världseliten började han 1991 tävla i den då relativt okända sporten triatlon. Det ledde till att han under åren har vunnit Ultraman World Championship på Hawaii två gånger, Swimrun-loppet Ö till Ö 3 gånger och han har 6 VM och EM-medaljer i bagaget.

    Han har också gjort några rejäla långsimningar: Stockholm - Göteborg på 41 dagar, Gotland runt och Phuket runt. Så man kan inte säga annat än att han har ett rejält pannben.

    Jonas har skrivit 4 böcker och driver en egen framgångsrik podcast ”Coltings nakna sanning”.

    I veckans avsnitt pratar vi en hel del om Jonas bakgrund, hur han kom igång med sin träning, om kost och hur det påverkar en att bli pappa. Jag väver också in en hel del av era lyssnarfrågor i samtalet.

    Gillar du den här podcasten så ber jag dig om att prenumerera via den poddspelare du använder, Ge podden ett bra betyg, och framförallt att tipsa dina vänner.

  • Enligt poeten Paul Celan (1920-1970) utmärker sig dikten genom sin brist på fullkomning - och står därför alltid öppen mot framtiden. Erik Lindman Mata försöker fånga Celans försiktiga optimism.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Förväntningar går i vågor. Ibland, säger man, finns det framtidshopp. Jag får för mig att mina föräldrar kände så, som del av den generation som växte upp rakt in i välfärdsstatens blomning. Det materiella välståndet ökade, stadigt och till synes outsinligt.Förväntningar går i vågor. Ibland, säger man, finns det inget framtidshopp. Jag behöver knappast säga något om det: Stormarna tornar rent faktiskt upp sig och generationerna som växer upp mitt i ett omvälvande klimat, de kommer att berätta vad hopplöshet är.Förväntningar går i vågor. Ibland verkar det vara ett slags tröskel. De som tvingas växa upp i ruinerna av en katastrof dröjer varken vid den trygga, ljusa självklarhet som förbättring kan kännas som, eller vid en hotande framtids mörka moln. Kanske är tröskel fel ord, för de som tagit sig igenom katastrofen och kommit ut på andra sidan velar inte, har inget val. Stormen har redan skett, framtiden lovar ingenting.Stormen har redan skett, framtiden lovar ingenting.Den här sortens situation har kanske aldrig formulerats tydligare och mer drastiskt än i 1900-talets mellan- och efterkrigstid. Inte minst befinner sig det tyskspråkiga Europa då i en position som varken tillåter ett framtidshopp eller omfamnar min egen generations ironisvärtade likgiltighet. Den här traumatiska dubbelheten fick en ökänd formulering hos filosofen Theodor W. Adorno, när han berörde det barbariska i att skriva poesi efter Auschwitz. Det rör sig dock om ett missförstånd han utfärdade inget förbud mot poesi i katastrofens efterföljd, utan pekade på en omöjlighet som bör övervinnas.Omöjligheten i att skriva, leva och hoppas efter katastrofen, tog sig ett emblematiskt uttryck i Paul Celans diktning. Han återkommer ofta till det outhärdliga och ofrånkomliga arv som Förintelsen utgör. Ett exempel är dikten Dödsfuga, där askan från koncentrationslägren sprider sig i själva luften, en luft Celan tvingas gå runt i och andas. Dikten talar om gravar i skyn och målar upp ett scenario där det varken går att luta sig bakåt och ta stöd av det förflutna eller fly undan det som har hänt. Man måste vända bort blicken och samtidigt stå kvar.När han 1960 tilldelas Georg Büchner-priset talar Celan i sitt tacktal om detta omöjliga arv och denna paradoxalt framåtvända situation i termer av en sorts utopi. Men han vänder på sätt och vis på begreppet, ställer det på sitt huvud, genom att kalla sitt tal för toposforskning alltså en platsstudie. Men hur kan ett tal om utopin, det grekiska ordet för icke-plats, vara ett studium av platsen och det närvarande?Dikten sträcker sig alltid mot något annat.Talet har kommit att få namnet Meridianen, ett ord som betecknar det ögonblick då förmiddagen går över i eftermiddag. Denna övergång, denna vändning, återkommer Celan till, just eftersom det är där sammanpressat mellan för- och eftermiddag som förändring kan ske. Det är som att dra efter andan och plötsligt likt ett sliding doors moment uppstår en glipa i vilken något omvälvande kan hända.Men vad? Inget märkvärdigt, kan tyckas. Celan säger nämligen att det enda som kan hända där, i glipan mellan före och efter, är att vi lyckas ta ett steg. Något kan förskjutas, förvridas.Vad är det för steg? För att förstå det behöver vi vända oss till Celans beskrivning av poesin. För honom talar dikten alltid till en annan inte enbart till den som skrivit dikten eller till en viss samtid. Trots att det är samma dikt, kommer den att läsas på en rad olika platser, i olika tider och av olika människor. Ja, dikten sträcker sig alltid mot något annat.Men gäller inte detta all litteratur, all konst? Kanske. För Celan verkar dikten ha en särskild, inneboende rörelse bort från sig själv. Dikten är densamma, den har ett ständigt nu som kan åkallas från en mängd vinklar, men den är också oavslutad och icke-absolut. Skillnaden mellan dikten och de andra konstformerna, tycks Celan mena, är att de senare lyckas nå en fullkomlighet som dikten saknar, ständigt strävar efter och förskjuter. Dikten klarar aldrig av att bli färdig.Ett svårare problem är hur vi ska förstå Celans platsstudie i förhållande till att dikten strävar bort från platsen. Kanske måste vi förstå strävandet mot något på ett annat sätt än som en rak pil in i framtiden. En avgörande aspekt av Celans tanke om att dikten inte är avslutad är nämligen att dikten visserligen rör sig bort, men också alltid kommer tillbaka till sig själv. Den strävar, ständigt ofullbordad, mot något annat, men det är en och samma ofullbordade plats som dikten frammanar dikten består av samma ord, med nya, ofullständiga innebörder.I den här vändningen tillbaka till sig själv, säger Celan, kan något komma emellan. Tänk på det så: När man återvänder till sin barndomsort blir man inte barn igen. Även om det är exakt samma plats, även om allt ser likadant ut, har något hänt med förhållandet mellan dig och platsen. Något Celan specificerar inte vad har kommit emellan, påverkat hur platsen och dikten är, innan jag hunnit vända mig om och gå tillbaka.Vid meridianen vänder jag mig alltså mot möjligheten till något nytt.Men är inte detta bara en förändring hos mig? Är det inte mina erfarenheter och minnen som påverkar dikten? Nej. Celan verkar mena att det är något mer konkret som har förändrats. Som läsare är jag inte bara en passiv tolkare, utan påverkar också dikten. Jag blir del av den. Vid varje återvändande öppnas något nytt upp, nya associationer eller tolkningar, eftersom ingenting kan upprepas identiskt. Något har ändrats, kommit emellan.Kanske kan vi alltså inte säga vad som träder in genom glipan. Celan ger oss ett undflyende och formmässigt svar. Det handlar om möjligheten för något att över huvud taget träda in.Dikten är ett hemvändande till sig själv.Men en sak specificerar han om framtidshoppet. Litenheten. Även om diktens rörelse beskrivs som en revolution, en rörelse bort och tillbaka, så behöver inget dramatiskt ha hänt, för att dikten ska se annorlunda ut. I stället talar ju Celan om att vi bara, kanske, kan ha tagit ett steg.Detta är nyckeln till frågan om vad en platsstudie har med utopin, med icke-platsen, att göra.Det är samma barndomsort, nu och framöver, men ändå en annan. Gotland kan inte helt plötsligt bli Karesuando, men båda kan förändras. Celans utopiska utforskande begränsar sig till att ta ett litet, men avgörande steg utifrån det varande. Möjligheter som till sist återfinns i diktens öppenhet mot något annat. Han vägrar att tänka på utopin som något framtida, fulländat och visar i stället på förändringen här och nu.Dikten är inte absolut, utan ofullständig, och i insikten om denna diktens brist finns det en möjlighet. Dikten är ett hemvändande till sig själv. Man känner kanske inte igen sig, kanske har man lyckats ta ett verkligt steg, förändrats, men man står här.Förväntningar går i vågor. Vågor är märkliga. De rör sig, men vattnet är stilla. När man är i oroligt vatten, fyllt av vågor och underströmmar, kastas man än hit, än dit. Men så i stillheten mellan två vågor kan man kanske ta ett simtag, uppnå en liten förskjutning, och slippa ut för ett ögonblick.Erik Lindman Mata

  • Min pappa, Willy Herrey, 91 år, berättar om sina svåra men också lyckliga barndomsår i Älvkarleby: Hur hanterade han mobbningen? Vad ledde honom att bli cirkusartist med Furuviksbarnen? Varför blev han en ung journalist? Pappa berättar om mötet med mamma. De gifter sig och flyttar till Visby. Men snart "tvingas" de bort från Gotland och något drar dem till Sollefteå. Där ändras deras liv helt när två missionärer knackar på dörren. Pappa talar varmt om bönens kraft; Gud svarar på våra böner när vi uppriktigt frågar honom. Familjen flyttar till Västkusten och jag föds i Göteborg 1966. Fem år senare flyttar vi till Spanien under ett år. Där händer något som ligger till grund för framgången för de framtida bröderna Herrey.

  • Erik av Pommern – från hertig till unionskung och sjörövare


    Erik av Pommern (1382-1469) var konung över Sverige, Norge och Danmark. Han föddes i Pommern och kom att styra över Europas största land i mer än 40 år, men han utmanövrerades och blev sjörövarkung på Gotland innan han återvände till Pommern.


    Född i Pommern adopterades Erik av unionsdrottningen Margareta som barn. Han kröntes till kung som 15-åring men hade ingen egentlig makt före Margaretas död 1412. Då hade han fått gå i lära hos den främsta av Nordens regenter.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Herman Lindqvist som är aktuell med boken Erik – Nordens härskare och sjörövarkung.


    Erik föddes som Bogislav och var son till hertig Vratislav VII av Pommern-Stolp och hans hustru Maria av Mecklenburg, drottning Margaretas systerdotter. Eftersom Margareta inte hade några egna söner hade hon utsett Erik till sin efterträdare.


    Erik införde centralstyrning i sitt vidsträckta rike genom att tillsätta egna danska och tyska fogdar i de olika slottslänen i Sverige och Norge som var direkt underställda honom. Erik utmanade både Hansans och Tyska ordens maktställning i Östersjön.


    Eriks drog in Kalmarunionen i konflikter som påverkade handeln på Östersjön negativt. Hansan, som hade ett fullständigt handelsmonopol, försatte Kalmarunionen i blockad. De lokala stormännen i Sverige och Norge var också mycket missnöjda med att de blivit förbigångna av Eriks danska och tyska fogdar.


    Detta var en av orsakerna till Engelbrektsupproret 1434. Hansans handelsblockad lamslog järnexporten från Bergslagen och de tyskättade bergsmännens skrån ville därför ha goda förbindelser med sina tyska fränder i Hansan vilket ytterligare undergrävde Eriks ställning i Sverige.


    Erik av Pommern är ett tydligt exempel på att det är vinnarna som skriver historien. Trots att han redan som barn adopterades av drottning Margareta och regerade över Kalmarunionen i mer än 40 år är han relativt bortglömd i svensk historia. Nationalistiska historiker på 1800-talet såg honom som en utböling och glömde bort hans kamp mot Hansan. Idag vårdas hans minne främst i födelsestaden Darłowo i Polen där delar av Pommern hamnat efter historiens alla lappkast.


    Bild: Erik av Pommern 1382-1459, hertig av Pommern konung av Danmark Norge och Sverige - Nationalmuseum public domain.


    Musik: Medieval World Video Game med Marius, Soudblock Audio


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Hur är det att vara Gotlands ända kvarlevande metalcoreband? Vad har egentligen Leading Light och Crêpes gemensamt? Allt detta och mycket mer i dagens avsnitt av "Skrikpodden möter..."! [We do not own any music played in this podcast. All short snippets of music we play are for reviewing purposes only, and all credit goes to the original creators. We did not harm any animals making this show, and neither should you.]