Bosporen Podcasts
-
Konstantinopels fall år 1453 var slutet på den månghundraåriga kristna riksbildningen Bysan, men egentligen var nog det viktigaste resultatet det osmanska rikets slutliga etablering – med den nya huvudstaden Konstantinopel, dagens Istanbul, som centrum.
Framför Konstantinopels murar samlades en osmansk här på åtminstone 60 000 soldater med ett effektivt artilleri. De omkring 8 000 försvararna höll de osmanska anfallen stången från den 7 april fram till den 29 maj då staden till slut föll. I striderna ingick inte bara strider man mot man utan för den tiden tung artilleribeskjutning, underjordiska strider och sjöstrider.
I den nymixade reprisen av avsnitt 24 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt med idéhistorikern Peter Bennesved som Konstantinopels fall.
Konstantinopel hade fungerat som huvudstad för ett rike som existerat i mer än 1000 år beroende på hur man räknar. Bysantiska riket var arvtagaren till Romarriket och under århundraden det största och starkaste kristna riket innan de västeuropeiska rikena etablerades på allvar under tidig medeltid.
I mitten av 1400-talet var Bysans bara till namnet ett kejsardöme. Kejsaren i Konstantinopel kontrollerade egentligen bara ett mindre område på den europeiska sidan av Bosporen norr om Konstantinopel och en del områden i sydvästra Grekland tillsammans med ett antal öar. Riket var på alla sidor vid det här laget helt omgivet av det uppåtgående osmanska riket.
Den osmanske sultanen Mehmet II behövde visa att han dög som härskare i ett rike som han inte fullt ut kontrollerade. För att starka sin ställning inrikespolitiskt skulle en erövring av det mytomspunna Konstantinopel vara betydelsefullt. Dessutom vill han och den osmanska ledningen för alltid undanröja ett kristet brohuvud i veka livet på det osmanska riket. När snaran sakta drogs till kring Konstantinopel vädjade den bysantinske kejsaren Konstantin XI om hjälp. Men hans rop lämnades obesvarade eller med svävande löften. Påven, Ungern, Genua och Venedig hade begränsade resurser och var involverade i egna maktstrider.
Du som vill ta reda på mer slaget och Bysantinska riket kan läsa David Nicolle Constantinople 1453. The end of Byzantium, Oxford 2000 och Judith Herrin, Det bysantinska riket, Höör 2009.
Bild: Belägringen av Konstantinopel, av Philippe de Mazerolles - Bibliothèque nationale de France Manuscript Français 2691 folio CCXLVI v [2]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet från Turkiets president Tayyip Erdoan och hur långt han är beredd att gå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är bara två länder som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan – Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoğan har ställt tydliga krav på Sverige för att han ska gå med på att släppa in Sverige i försvarsalliansen. På kravlistan finns bland annat att Sverige utlämnar ett antal personer som Erdoğan beskriver som ”terrorister”. Men än så länge har Sverige inte på något sätt närmat sig det antal personer som Turkiet kräver ska utvisas. Frågan är om den nya regeringen har bättre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoğan?
Därför är det straffbart att skämta om Tayyip ErdoğanEfter att SVT i satirprogrammet ”Svenska nyheter” gjort inslaget ”Vetoturken” där Erdoğan bland annat kallas för ”dåre”, så har det väckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet så har programmet innehållit ”förolämpande uttalanden” om Erdoğan. I Turkiet är det straffbart att förolämpa presidenten och tusentals har åtalats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsättande. Bland de gripna finns bland andra kända journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tänkas påverka Sveriges väg mot Nato.
Erdoğans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos näst största armé så fungerar president Erdoğan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt läge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoğan anses ha en god relation till Putin så exporterar Erdoğan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoğans höga spel.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och Ülkü Holago, frilansjournalist
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Elvira Björnfot
-
Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet från Turkiets president Tayyip Erdoan och hur långt han är beredd att gå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är bara två länder som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan – Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoğan har ställt tydliga krav på Sverige för att han ska gå med på att släppa in Sverige i försvarsalliansen. På kravlistan finns bland annat att Sverige utlämnar ett antal personer som Erdoğan beskriver som ”terrorister”. Men än så länge har Sverige inte på något sätt närmat sig det antal personer som Turkiet kräver ska utvisas. Frågan är om den nya regeringen har bättre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoğan?Därför är det straffbart att skämta om Tayyip ErdoğanEfter att SVT i satirprogrammet ”Svenska nyheter” gjort inslaget ”Vetoturken” där Erdoğan bland annat kallas för ”dåre”, så har det väckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet så har programmet innehållit ”förolämpande uttalanden” om Erdoğan. I Turkiet är det straffbart att förolämpa presidenten och tusentals har åtalats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsättande. Bland de gripna finns bland andra kända journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tänkas påverka Sveriges väg mot Nato.Erdoğans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos näst största armé så fungerar president Erdoğan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt läge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoğan anses ha en god relation till Putin så exporterar Erdoğan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoğans höga spel.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och Ülkü Holago, frilansjournalistProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot
-
Utrikeskrönika 24 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Istanbul, fredag.
Det är midsommaraftons morgon.
Solen glittrar i Bosporen, på avstånd syns några mörka delfiner leka. De bryter graciöst vattenytan och betraktas av cirklande, skriande måsar. Tarva på fiskar.
I dag vill jag vara en sådan där delfin, som leker tillsynes bekymmerslöst i vattnet.
Vintern och våren har bestått av krig.
Alla dessa människor, förtvivlade, sörjande, utblottade och desperata.
Offer för en oprovocerad Rysk invasion i Europa, ett ryskt roffande av land som inte tillhör dom men som de till varje pris ska ha.
’Det är så hänsynslöst.
Nu har jag landat, funderat, fått det vi sett i Ukraina att liksom sjunka in.
De gråtande människospillrorna kryper innanför skinnet på mig. Deras förtvivlan är så bottenlös och jag kan inte hjälpa, ingen kan hjälpa.
Som 70-årige Kolja.
”Allt är fint” sa han med ironi drypande i rösten när han kom ut från den sönderbombade brädhög som var hans hus. Han grät sedan, floder. Han var en stolt man, stolt och bedrövad, sörjande, på samma gång.
Eller mannen som begravt sin hustru i trädgården.
Tillverkat ett enkelt träkors som märkte hennes krav.
Han var kärv först, ville inte prata. Men sedan kom tårarna där också.
Eller det äldre paret vars son, journalisten, förts bort av ryska soldater. Nu svävar de i ovisshet. ”Lever han”, ”Torteras han”, ”Var hålls han fången”.
De var rädda att de ska hinna dö innan sonen släpps. Om han fortfarande lever.
Jag tänkte skriva om något fint, något vackert. Som kvinnan som planterade blommor vid frontlinjen. ”Också i krig måste det finnas skönhet” sa hon när hon grävde för pioner. Hon sprudlade när hon fick höra att vi var svenskar. ”Mitt barnbarn flydde till Sverige, svenskarna var så snälla mot henne, hon har fått en cykel”
..Men det finns inte så mycket fint i krig, kanske viljan att hjälpa, men den har också brister när allt sätts på sin spets och det blir var man för sig själv.
Möten från de svårast utsatta smittar av sig, sätter sig som en hinna, eller tagg i själen. Där bor redan minnen från Jemen, Syrien, Irak och andra ställen där människor tvingas lida för att andra inte kan komma överens eller drabbats av plötsligt storhetsvansinne.
Nej, nu vill ja ta midsommar- som en delfin i Bosporen. Dyka upp och ner ur vattnet, få kallsupar till jag hostar. Fast lika graciös som Bosporens delfiner kommer jag aldrig att bli, liknar väl mer en valross. Men drömmen om delfinen kommer alltid att vara där, liksom drömmen om fred.
Johan-Mathias Sommarström, Istanbul
[email protected] -
Diplomat och välkänd svensk-italiensk fredsmäklare med uppdrag att försöka mäkla fred i Syrien. Om möten med människor och händelser som satt avtryck i världspolitiken.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
En doktor för länder- Det var vid gröna linjen, gränsen som delar Cypern i två delar. En liten pojke hade gått över gränsen. Han var åtta, nio år. Han spelade fotboll med sina vänner. Jag hörde ett litet ljud: POFF. Toppdiplomaten Staffan de Mistura berättar i sitt Sommar att han var 19 år när han bevittnade den här händelsen som kom att förändra hans liv för alltid.
- Efter Cypern bestämde jag mig. Jag ville stoppa att barn dödas av en sniper, en prickskytt. Jag ville använda min ilska, på ett konstruktivt sätt. Försöka hitta fredliga lösningar. Jag ville bli en doktor för länder.Staffan de Mistura berättar om möten med olika världsledare. Han tar oss med till ett toppmöte om Syrien strax innan han slutade som FN:s speciella sändebud där, 2018:
Om Staffan de Mistura
- Jag landar i Istanbul och åker till det vackra palatset med utsikt över Bosporen. Jag får vänta en stund innan jag släpps in. Mötet hålls i en salong utan fönster. Det är bara några personer i rummet, fyra små delegationer, samlade runt fyra bord. Erdogan, Putin, Merkel och Macron.
Staffan de Mistura berättar att Putin vänder sig till honom och säger: ”Jag vet VARFÖR ni är så otålig. Det är för att ni gifte er för tre månader sedan. I Sverige. Och en FÖRÄLSKAD man…är en otålig man”. - Putin observerar mig. Det här är en effektiv taktik. Man tar reda på så mycket man kan om sin motpart. Och använder det för att få honom ur balans. Staffan de Mistura berättar att Merkel säger ”Gratulerar!” och Macron säger: ”Fantastiskt! Kärlek i den här åldern!” - Genom att flytta fokus, och prata om mitt privatliv…så försöker Putin undergräva mina argument, säger Staffan de Mistura som i programmet berättar hur han vände det till sin fördel.Diplomat, 73 år. Född i Stockholm, uppväxt i Italien, bosatt i Bryssel. Debuterar som Sommarvärd.
Har arbetat drygt 40 år inom FN och medlat i ett 20-tal konflikthärdar världen runt, som exempelvis Afghanistan, Irak, Somalia och Sudan. Senast med det svåra uppdraget att försöka mäkla fred i Syrien, som FN:s särskilda sändebud fram till 2018. Talar sju språk, bland annat arabiska.
Varit biträdande utrikesminister i Italien, ordförande i Europeiska fredsinstitutet, generaldirektör för Världsnaturfonden i Italien och intendent på Villa San Michele på Capri.
Utnämndes till Årets svensk i världen 2016.Jag vill ta med lyssnarna på en resa till verkliga händelser som satt avtryck i världspolitiken de senaste 40 åren. Till möten med världsledare som Putin, med helgon som Moder Teresa och EU-ledare som Merkel och Macron. Och möten med vanliga och speciella människor som gjort skillnad för andra.
Producent: Ginna Lindberg
