Daniel Kahneman Podcasts
-
Hur ser bilden ut på motivation i arbetslivet? Hur har den bilden förändrats över tid? Och vad säger forskningen? I detta avsnitt så tittar vi på vad inneboende motivation är för något och vad självbestämmandeteorin säger om motivation. Vi pratar också om hur ersättning för arbete kan skada den inneboende motivationen. Dessutom tittar vi på verktyg man kan använda sig av för att uppnå ett behovsstödjande förhållningssätt.
00:00:00 Uppsnack
00:10:38 Introduktion motivation
00:22:27 Synen på motivation genom tiderna
00:29:02 Self determination theory och dess beståndsdelar
00:36:29 Fördjupning Self Determination Thoery
01:00:37 Motivation och belöning
01:17:45 Hur ser det ut i arbetslivet + Avslut
Källor:
Animation, från Dan Pinks talk at RSA - https://www.youtube.com/watch?v=u6XAPnuFjJc
Daniel Pink- "Drive: The Surprising Truth About What Motivates Us.
Edward L. Deci - "Why We Do What We Do: Understanding Self-Motivation"
Edward L. Deci, Richard Ryan - "Self-determination Theory: Basic psychological needs in motivation, development, and wellness"
Daniel Kahneman, Angus Deaton - "Income and motivation"
Information om Harry Harlow - https://www.simplypsychology.org/harlow-monkey.html
-
Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Programmet sändes första gången 17 oktober 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?
Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl -
Att sakligt reda ut argumenten för huruvida man bör skaffa barn kan vara svårt när känslan fått säga sitt. Men om känslan inte finns där? Selma Brodrej funderar över ett beslut som blir allt svårare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I Sheila Hetis bok “Moderskap” möter läsaren en barnlös kvinna strax under 40 som inte kan bestämma sig för om hon ska bli mamma eller inte. Heti skriver: “Å ena sidan: lyckan som följer med att skaffa barn. Å den andra: eländet som följer med att skaffa dem. Å ena sidan: friheten i att inte skaffa barn. Å den andra: sorgen i att inga barn ha skaffat”.
Hon försöker rationalisera beslutet, göra sådana plus-och minuslistor. Hon umgås med vänner som är föräldrar för att se hur det känns att vara runt barn. Men beslutet är för stort, för oåterkalleligt, det går inte att ta baserat på varken förnuft eller intuition. Hon bestämmer sig därför att lämna det till ödet med hjälp av en teknik som går ut på att singla slant och som används i en över tre tusen år gammal kinesisk visdomsbok.
Att singla slant om barnaskaffandet påminner om hur det sett ut historiskt. Under den absolut största delen av mänsklighetens historia har det inte varit ett medvetet beslut eller val att bli förälder. Vi har axlat rollen som mammor och pappor i tusentals år utan att ens riktigt ta ställning till det. Barnen har kommit till oss på samma sätt som döden kommit till oss, ofta helt okontrollerat, oavsett om vi är redo.
Litteraturprofessorn Francis O’Gorman skriver i sin bok “Worrying” om hur vi i en sekulär, liberal värld sätter ett sådant värde på rationella val, konsumtionsfrihet och idén om att framtiden ligger helt i våra händer att det är lättare än någonsin att oroa sig över att välja fel. Hans resonemang går att applicera på barnafödandet, där du som kvinna i en sekulär, liberal värld har stora möjligheter att styra om, när och på vilket sätt du vill ha barn. Du kan frysa in dina ägg, köpa “dagen-efter-piller”, adoptera, göra abort, skaffa en sådan spermiedonator och använda en mängd olika preventivmedel. Beslutet ligger i princip helt i dina händer och kanske är det just därför det känns så lätt att välja fel.
Samtidigt har dessa trygga, fria och välorganiserade former som moderskapet sker under idag inte vuxit fram från ingenstans. Det är mycket tack vare kvinnorättskampen, feminister som stridit för att kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar och inte bli styrda av samhällets normer eller förväntningar. Ur det perspektivet känns det nonchalant och otacksamt av Hetis huvudkaraktär att ens överväga singla-slant-metoden. Att överlåta den frihet som så många kvinnor historiskt har saknat och saknar än idag åt något så banalt som en uråldrig kinesisk visdomsbok.
En anledning till att Hetis huvudkaraktär ifrågasätter barnaskaffandet är all ondska som finns i världen. Heti skriver: Historien lärde oss om grymhetens, sadismens och ondskans yttersta gränser. Och därför kommer vi att i protest avstå från att sätta fler människor till världen (...). Vi kommer inte föda fler förövare, inga fler offer. På så vis använder vi våra livmödrar till något gott. “.
En del av mig förstår henne och tänker att alla kvinnor borde följa Hetis resonemang. Att jag också borde använda min livmoder till något gott och avstå från att sätta fler barn till en grym värld. Det är på ett sätt det enda rätta när också framtiden tycks så osäker och hotfull. Men det tar emot att betrakta frågan på det viset. Det är något med barnet som ändå lockar.
I Nina Björks klassiker "Under det rosa täcket" beskrivs moderskapet som en kvinnas enda trygga väg till att aldrig bli utbytt eftersom kärlek och erotik i den fria sexualitetens tidsålder skuggas av ett ständigt hot om att bli ersatt. Björk skriver: “Om vi vill vara tryggt unika, absolut oersättliga, bör vi amma ett nyfött barn, ett barn vi kan bära med oss, på tåg, på fest, till vänner – ständigt blir vår unicitet närvarande”. Kanske är det den oersättligheten jag söker när jag söker ett barn, en fysisk garanti på att jag aldrig kommer bli utbytt.
Samtidigt som Björk argumenterar för att ett barn ger en viss känslomässig trygghet visar forskning av ekonomen och psykologen Daniel Kahneman att föräldraskapet inte gör oss lyckligare. Att människor som har barn tvärtom i genomsnitt är mer olyckliga än de som inte har det och att de som har barn är extra olyckliga just när de umgås med sina barn. En förklaring till detta är att barn skapar ekonomisk stress och sämre materiell livskvalitet hos föräldrarna eftersom barn är så oerhört dyra. Enligt beräkningar från Swedbank kostar det ungefär 1,2 miljoner kronor att ha ett barn i Sverige idag. Ur ett ekonomiskt perspektiv är barnet alltså en värdelös investering.
Om barnet varken gör mig lycklig eller rik och inte heller växer upp till en ljus och lovande framtid, varför vill jag ha det? En vän till mig sa att det liksom krampar i nedre delen av hennes mage när hon ser en söt bebis. Men för mig krampar det inte. Jag försöker verkligen känna efter och stirrar på det bedårande lilla barnet på bussen tills att hennes pappa börjar skruva på sig, men ingenting händer i mig rent fysiskt.
Nina Björk kritiserar det här biologiska perspektivet på barn i “Under det rosa täcket”. Enligt Björk riskerar idén om den naturliga modersinstinkten att leda till att vi hamnar i ojämställda relationer eftersom vi inte har samma förväntan på män. Men vad är egentligen alternativet? Vad är egentligen en moder utan sin modersinstinkt?
I Maggie Gyllenhaals film “The lost daughter” följer tittaren tvåbarnsmamman Leda som på många sätt varit en usel moder åt sina två döttrar. Filmen är klaustrofobisk, i utdragna scener hörs Ledas små flickor gråta. Vid ett tillfälle där Leda försöker förklara sitt agerande säger hon: “Jag är en onaturlig moder”. Och trots att jag rationellt förstår att hon är ett offer för sina omständigheter är det något i det påståendet som får mig att förakta henne.
Här syns paradoxen i en tid som lovar oss valfrihet och rätten till självbestämmande. Trots alla valmöjligheter, alla feministiska genombrott och allt prisande av individuellt beslutsfattande, väcker bilden av kvinnan som något annat än en god och självuppoffrande moder fortfarande obehag. Ett obehag som bara växer av insikten att hon faktiskt valde att bli mamma och därmed också hade kunnat välja att inte bli det. Och plötsligt känns det vettigt att söka sig till den kinesiska visdomsboken ändå. Att singla slant om barnet för att undkomma den moraliska domen vid ett misslyckat moderskap.
Selma Brodrej, kulturskribent
Litteratur
Sheila Heti: Moderskap. Översättning: Klara Lindell. Albert Bonniers förlag, 2018.
Francis O'Gorman: Worrying: A Cultural and Literary History. Bloomsbury Academic USA, 2015.
Nina Björk: Under det rosa täcket – Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier. Wahlström & Widstrand, 1996.
Musik
Jenny Wilson: Motherhood från albumet "Hardships". Gold medal recordings, 2009.
-
Psykologisk trygghet är ett begrepp många pratar om, men hur gör man egentligen för att komma dit? Vi har träffat Ulla Osterman som tagit fram verktyget Orangino Work. Hon berättar om hur man genom ett faciliterat samtal med både djup och glädje ger avtryck i ett teams psykologiska trygghet.
I samtalet nämner vi bl a följande personer och forskningsområden:
Daniel Kahneman som skrivit boken Tänka snabbt och långsamt Edgar Schein som forskat om organisationskultur och värderingar Simon Sinek som pratat om viken av ett "why" Malcolm Gladwell Susan Wheelan som forskat fram Group Development Questionnaire (GDQ) som mäter gruppers utvecklingsfaserHör gärna av dig till oss med synpunkter! Du når oss på [email protected]
-
Prestationsångest, flyktbeteenden och medvetenhet står på podcastens agenda idag. Med oss i del 2 har vi psykologen Robert Johansson som är docent i psykologi. Han jobbar på Stockholms universitet där han både forskar och undervisar. Robert har ett stort intresse för psykologi i brett där han bland annat håller i ett projekt inom AGI som är artificiell generell intelligens eller som Robert kallar det, maskinpsykologi, där det långsiktiga målet är att skapa maskiner med känslor och ett medvetande.
I det här avsnittet reder vi ut flyktbeteenden, prestationsångest och definitionen av här och nu. Vi ser också över den överanalyserande hjärnan och hur vi kan ta kontroll och bli mer medvetna om vad som sker inom oss. Medvetenhet genom meditation är en av sakerna som vi är eniga om.
Samhörighet, bekräftelse och uppmärksamhet är också något jag vill lyfta och där kommer vi även in på ensamhet, självkärlek, att passa in och det snabba dömandet utav andra men också sig själv.
Det är ett öppet avsnitt där vi kommer in på insidan av oss själva och där jag berörs av både samtalet i sig, men även Roberts ord på slutet.
För dig som är ny här så får du mer än gärna följa podden för att lättare ta del av tidigare och kommande avsnitt och samtidigt bidra med att synliggöra den för andra.
Jag vill också rekommendera boken ”tänka, snabbt och långsamt” med Daniel Kahneman som Robert nämner här i avsnittet. En bok som jag själv läst flera gånger och en bok som gett mig flera insikter och en djupare förståelse.
För dig som vill komma i kontakt med Robert:
Robert Johansson - Stockholms universitet
För dig som vill komma i kontakt med mig och podcasten ett medvetet sinne:
https://www.ettmedvetetsinne.se/podcast/
https://www.instagram.com/ettmedvetetsinne/
-
Vi är alla beroende av andra människors bedömningar: hos myndigheter, i vården, inom juridiken. Tyvärr är de alltför sällan korrekta och rättvisa.
Trodde du att betygssystemen i skolan var rättvisa? Att när en läkare ställer diagnos på dig så stämmer den? Och att domar i rättsfall som liknar varandra oftast får likvärdiga utfall?
I så fall har du faktiskt fel, skrämmande nog. Vi har läst boken Brus av Nobelpristagaren Daniel Kahneman. Där framgår det att mänskliga bedömningar leder till en massa fel, skevheter och orättvisor. Mycket mer än de flesta av oss tror. Det här har varit känt länge så forskningen är inte ny men Kahneman och hans författarkollegor sammanställer den och lyfter upp den i ljuset.
Brus är svårt att se Anledningen till att vi har svårt att få syn på de här felen, "bruset", är att det finns många olika slags brus som samverkar. Utfall varierar i varje enskilt fall beroende på bedömarens personliga åsikter, vilket väder det är, om man är mätt eller hungrig med mera.
Skillnaden mellan brus och bias Ett annat fenomen, bias, har vi lättare att få syn på eftersom det leder till skevheter som går i samma riktning. Exempel på bias är rasism, sexism och andra former av diskriminering.
Olika sorters brus Det här är några olika typer av brus med exempel hämtade från rättsfall.
Nivåbrus - en del domare är generellt strängare än andra. Invidider tolkar skalor olika. Mönsterbrus - även en domare som generellt är strängare än andra kan ömma särskilt för en viss grupp människor, det skulle kunna vara kvinnor eller människor med låg inkomst. Situationsbrus - när det är varmt ute minskade chansen att du ska få asyl visade en studie som pågick under fyra år. Vi människor påverkas av väder, humör, hur länge sen det var vi åt och en massa andra saker.Regler och teknik som lösning En lösning är att använda tydligare regler och styrande mallar för beslutsprocesser. En annan är att ta teknik och AI till hjälp. Det görs redan i viss utsträckning. Men AI är inte bättre än den data man matar in i maskineriet så ibland slår även tekniken fel. Dessutom finns det ett värde i att få sin situation bedömd av en annan människa. Det kan bidra till att man känner sig sedd och lyssnad på.
Bättre mänskliga bedömningar Så hur kan vi människor förbättra våra bedömningar?
Utnyttja massans intelligens. Om man tar ett genomsnitt av flera oberoende personers bedömning blir resultatet mindre brusigt. Även om en och samma individ gör samma bedömning flera gånger i rad med viss tid emellan minskar bruset. Att sova på saken är bra, helt enkelt. Använda sekvenserad information. Att dela upp bedömningsprocessen i oberoende delar minskar också bruset. Då påverkas inte de bedömande individerna av vad andra människor har dragit för slutsatser i en annan del av processen. Ta ställning individuellt i gruppbeslut. Om en grupp ska bedöma något tillsammans är det bäst att var och en tar ställning individuellt först och sedan redovisar sin syn var och en. För om t ex chefen berättar om sin syn först kommer de andra att påverkas av det. Jobba aktivt med att skapa en öppen attityd till lärande. Personer som förstår att de kan ha fel och är öppna för att lära sig nytt är mindre benägna att skapa brus än personer som låser sig vid vissa åsikter och preferenser.Vill du på allvar identifiera bruset i er organisation kan du läsa i boken om hur en brusinventering går till och hur så kallade beslutsobservatörer kan jobba för att reducera bruset i särskilt viktiga processer.
Apropå rättvisa, har ni kommit igång med digitala hälsotjänster? Att kunna få hjälp med hälsosamma val digitalt gör hjälpen mer tillgänglig, för fler. Även om pandemirestriktionerna är borta fortsätter många att jobba på distans, heltid eller deltid.
Vår samarbetspartner Twitch Health erbjuder plattformen Twitch on Demand som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa.
Vår samarbetspartner motivation.se har en mängd artiklar om det här med bedömningar och beslut. Den här veckan har vi valt en text om att vi tror att vi är mycket bättre på att fatta beslut än vi är - och hur vi trots det kan bli bättre. Inte minst genom att samarbeta mer och smartare.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Varför anser vi oss vara objektiva när vi egentligen bara följer våra fördomar? Och varför kan vi inte lita på våra egna tankar? Björn Hedensjö, psykolog och ena halvan av succépodden ”Dumma människor”, berättar här om ekonomipristagaren och psykologen Daniel Kahneman och hans idéer. I Kahnemans bok ”Tänka snabbt och långsamt” kartläggs systematiska fördomar och misstag som vi alla gör. I uppföljaren ”Brus” beskrivs en uppsjö av slumpmässiga fel som ställer till det både i vardagen och när vi bedömer saker professionellt.
Programledare: Gustav Källstrand
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
https://www.breakit.se/artikel/30379/kry-grundaren-josefin-landgard-gastar-bokpodden-och-pratar-brus...
Domare som dömer mildare straff när stadens fotbollslag vunnit helgens match, premieberäkningar på försäkringsbolag som är rena lotteriet och den slumpmässiga men helt avgörande turordningen som kandidater till chefsjobb bedöms. Det är några av exemplen på brus med stora konsekvenser i boken med samma namn.
"Människor tenderar att underskatta slumpen, fastän den har enormt stor påverkan", säger programledaren Erika Eliasson.
Huvudförfattare är den världsberömde 87-årige israelisk-amerikanske psykologen Daniel Kahneman, som fick nobelpriset i ekonomi år 2002. Hans mest kända bok är ”Tänka, snabbt och långsamt”, som kom ut 2012.
"Om jag hade en business som byggde på bedömningar, då är det bara att sätta igång och göra en brusinventering", säger entreprenören och investeraren Josefin Landgård, som bland annat startat skönhetsproduktjänsten Glossybox, digitala vårdföretaget Kry, och nu hudvårdsbolaget Mantle, där cannabisextraktet CBD är den centrala ingrediensen.
Skillnaden mellan brus och systematiskt fel, eller bias som det ofta kallas, förklaras i boken med en skjuttavla. Om skotten missat målet, men är grupperade runt samma punkt en bit från mitten, då är det bias, ett fel som går att justera. Brus, då är skotten spridda i ett slumpmässigt mönster. Kaos.
Att göra identiska armrörelser är extremt svårt, och på samma vis är det svårt för oss människor att upprepa exakt samma tankebanor. Den bedömning vi gör idag, kommer inte vara identisk i morgon.
I takt med att maskiner fattar allt fler beslut också i traditionella tjänsteyrken, borde bruset minska. Men den andra programledaren Erik Wahlin är inte helt säker på att framtiden enbart blir bättre med mindre brus.
"Ta finansmarknaden. Att färre investeringsbeslut fattas av backslickgubbar under en martinilunch är givetvis ett steg i rätt riktning, men med maskiner som fattar besluten får du istället flashkraschar".
Bokpodden görs tillsammans med Breakit och sponsras av Kameo, som är Skandinaviens största plattform för direktinvesteringar i fastighetslån.
Bokpodden görs tillsammans med Breakit och sponsras av Kameo, som är Skandinaviens största plattform för direktinvesteringar i fastighetslån.
-
Dumma Människors favoritpsykolog Daniel Kahneman har precis kommit ut med boken Brus och just "brus" är Kahnemans benämning på de osynliga fel som stör våra bedömningar och handlingar. För yttre omständigheter som vilket väder det är, ett glatt humör eller vilken ordning saker och ting händer i kan påverka vilken vård en läkare ger och det straff som en domare dömer ut.
Klipp och musik
Anchorman
Daniel Kahneman tar emot Nobelpriset
Happy - Pharrell Williams
Anastacia - Sick and Tired
B.J. Thomas - Raindrops Keep Falling on my Head
The Jackson 5 - ABC
Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
