Gustaf Klarin Podcasts
-
Anna-Karin och Kjell har träd i massor i sin trädgård, Maj-Lis berättar hur ska man tänka kring lavar på träd och Henrik lyfter fram träd och buskar med vackra stammar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Anna-Karin och Kjell Silver kan inte riktigt sluta - de samlar på träd!
I sin (och lite i grannens) trädgård har de planterat träd efter träd efter träd - mest för att de är nyfikna på dem, och hur de ska klara sig och utvecklas i trädgården i Vendel i Norduppland.
Men alltihopa började med att de var, och är, hängivna svampplockare och fascinerades av samspelet mellan träd och svamp.
Odla med P1's expert på träd och buskar, Henrik Sjöman, lyfter fram betydelsen av vackra stammar och tipsar om cinnober rhododendron som har rosaröd stam, himalayabjörk med sin dramatiska flagnande vita bark och japansk skenkamelia med en mosaik av olika färger på stammen.Växtskyddsexpert Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor och hittar något allvarligt. Kim har mejlat [email protected] om en ros och Maj-Lis konstaterar att den fått en svamp som hon, under sina 40 år i branschen, aldrig sett - Leptosphaeria coniothyrium. Och rådet är att ta bort rosen helt och bränna resterna.
Programledare: Gustaf Klarin
Reporter: Ulla de Verdier
Producent: Åsa Wistedt -
El Niño spås återvända i år och den gasar på den globala temperaturökningen. Kanske passerar vi Parisavtalets 1,5 gradersgräns redan nästa år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fenomenet El Niño är kopplat till extremväder över hela jorden. I utsatta områden förbereder man sig nu för kommande värmeböljor, torka, stormar och översvämningar.
Under La Niña trycker passadvindar runt ekvatorn varmt stillahavsvatten västerut, alltså bort från Sydamerika. Och under El Niño så kommer det varmare vattnet tillbaka och sprider ut sig. Det leder till höjda temperaturer och får stor effekt på vädret över hela jordklotet.
Under El Niño blir det varmare och torrare i Indonesien och Australien. I Indien hålls monsunregnen tillbaka. Och i Södra Afrika blir det också mindre regn. Men det kan bli tvärtom på andra platser. Spanien får mer regn, och Centralamerika, södra USA och Östafrika riskerar att få översvämningar.
På historiskt utsatta platser finns kunskap om hur man anpassar sig till hetta, torka och översvämningar. Och i Sverige satsar man på åtgärder där det finns risk för ytterligare översvämningar.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Camilla Widebeck, vetenskapsjournalist.
Poddledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark
[email protected] -
En svensk fyndighet av sällsynta jordartsmetaller uppmärksammades stort förra veckan. Gruvjätten LKAB släppte nyheten vältajmat under EU-mötet i Kiruna. Och både i Sverige och i EU talas det om att bryta beroendet av Kina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lyckad PR-kampanj av LKAB eller ej. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i all möjlig form av elektronik, inte minst i teknik som behöver vara lätt, som i elbilar och vindkraftverk. Men att ge bilden av Norrland och Sverige som en förlöpare i EU:s klimatomställning, stämmer den bilden? Och hur grön blir den gröna omställningen egentligen?
MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Vetenskapskommentator SR, Marie-Louise Kristola, Global klimatkorrespondent SR, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.
Poddledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark -
Spara el, bryt fossilberoendet och mätta hungriga magar det är utmaningarna inför 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Torkan i Somalia har lett till många svältande. Och inte bara där, utan på många andra platser hotas matsäkerheten. Framför allt där det också sker väpnade konflikter.
Krigen drabbar produktionen av mat, något som klimatförändringen underblåser med extremväder på redan känsliga platser.
Förutom fredsförsöken, vad kan satsningar på stryktåliga grödor och lokal matproduktion åstadkomma för att vända utvecklingen?
MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Gustaf Klarin, reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig.
Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna.
Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022.
Programmet är en repris från 5 december 2022.Reportrar: Gustaf Klarin
[email protected]Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik byggde det första instrumentet som kunde mäta så kallade sammanflätade partiklar, som visade att kvantmekaniken stämmer. Idag seglar han mest, och bygger på sin segelbåt. Men han förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Redan som student började John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik, utveckla ett instrument som skulle kunna möta sammanflätade ljuspartiklar. Men han stötte på motstånd, först från handledaren för hans doktorsavhandling som handlade om astrofysik. Handledaren tyckte att John höll på med nonsens. Sedan kom kritik även från fakultetsledningen på University of California, Berkeley. De ansåg att han ägnade alldeles för mycket tid, resurser och pengar på sitt instrument.
Clauser visar att kvantmekaniken fungerar
Men John Clauser fortsatte med sitt bygge, som förenklat bestod av en ljuskälla för uv-ljus som belyste en kalciumatom, som i sin tur gav ifrån sig sammanflätade ljuspartiklar. De passerade först polariserande filter innan de träffade detektorer. Det här är det första experimentet som visar hur två partiklar kan vara sammanflätade, att de hör ihop i en enhet även när de är separerade. John Clausers experiment visade att kvantmekaniken stämmer och banade väg för ny teknologi, kvanteknologi, med till exempel extremt snabba datorer.
Johan Clauser började studera kvantmekanik redan som tonåring. Trots att han inte kunde förstå hur den fungerade fortsatte han med högre studier inom kvantmekanik. Idag är han 80 år gammal, men fortfarande kan han inte förstå hur kvantmekaniken fungerar.
Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Hon utvecklade klickkemin för att kartlägga celler, och hennes teknik används idag över hela världen för att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer. Hon har själv startat flera läkemedelsföretag
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Årets nobelpris i kemi går till utvcklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.
Barry Sharpeless och Morten Meldal lade grunden till en teknik där enkla molekylära byggstenar klickas ihop på ett enkelt och tillförlitligt sätt, reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter. som gör att kemiindustrin, läökemedelsindustrin slipper en massa dyrt spill.
Men eftersom de använde kakalysatorn koppar som är giftgt kunde klicktekniken inte användas inne i levande organismer. Den tredje pristagaren Carolyn Betozzi utvecklade så kallade bioortogonala reaktioner, där hon tog in klickkemin in i levande celler, in i levande organismer och det gjorde hon genom att ta fram ofarliga organiska molekyler som kalalysatorer istället för koppar.
Hon myntade begreppet bioortogonal kemi och hon beröttar att hon ärr vundsjuk på Barry Sharpeless, han som myntade det mycket mer slagkraftiga: Klickkemi.
Gustaf Klarin
[email protected] -
Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig.
Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna.
Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022.
Reportrar: Gustaf Klarin
[email protected]Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Miljödepartementet skrotas och hamnar under Näringsdepartementet i den nya regeringsbildningen, något som fått kritiker att reagera. Och Forskningsministern lyser med sin frånvaro.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad gäller just miljöfrågor så ska strömmingfisket i centrala Östersjön öka, menar EU, trots forskarvarningar om utfiske av den för ekologin så viktiga strömmingen.
Dessutom hör vi om barnen som för första gången i Sverige fått genterapi mot den svåra muskelsjukdomen Spinal muskelatrofi, SMA. Föräldrar är positiva än så länge, och den behandlande läkaren pratar om en revolution i behandlingen av den här livshotande sjukdomen.
I podden hörs: Katarina Sundberg, Vetenskapsradions nyhetschef, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsreportern Sara Sällström.
Poddledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Södra Europa drabbades av allvarliga skogsbränder i somras, som kan förklaras både av en svår värmebölja och förändrad markanvändning som gynnar elden. Men i Sverige och i världen har bränderna minskat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klimatförändringarna har gjort värmeböljorna kraftfullare i Sydeuropa, medan de i Sverige lett till varmare men också blötare förhållanden, säger Johan Sjöström, skogsbrandforskare på RISE, och därmed har risken för skogsbränder inte ökat här. Snarare är det sällsynt med stora skogsbränder i vårt land, men somrarna 2014 och 2018 utgör tydliga undantag. Vi besöker den skog i Småland som drabbades av den värsta branden i landet under förra året, men som få hört talas om eftersom elden kunde släckas i tid. Johan Sjöström visar oss tecken på branden, liksom sätt för det svenska skogsbruket att minska brandrisken.
I södra Europa har betande djur tidigare haft en dämpande effekt på brandrisken, men utflyttning från landsbygden till städerna har gjort markerna mer eldfängda. Nu prövas att återinföra får och getter i sydeuropeiska länder just för att de ska beta bort lättantändliga buskar och gräs.
Vi hör också om Kalifornien, som har världens största brandkårer, och världens största flotta av vattenbombande helikoptrar och flygplan, men ändå årligen drabbas av svåra bränder. Enligt brandhistoriken Stephen Pyne måste amerikanerna få bort stora delar av den eldfängda undervegationen i Kalifornien, och kanske ta lärdom av det förebyggande arbete som pågår i Europa för att förhindra okontrollerade skogsbränder.
I Vetenskapsradion På djupet hör vi även att mark- och skogsbränderna i världen totalt sett minskar, och om vad det beror på.
Medverkande: Johan Sjöström, skogsbrandforskare RISE; Stephen Pyne, brandhistoriker Arizona State University.
Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Oppositionen vill riva upp förbudet mot att bryta uran i Sverige. Ett steg på vägen för en ny kärnkraftsatsning. Men hur skulle ett nytt kärnkrafts-Sverige se ut? Samtidigt säger experter att ett hundra procent förnybart elsystem är realistiskt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med stigande elpriser och ett stundande val så ropas det på storsatsningar på olika kraftslag. Vetenskapspodden kollar på styrkorna och svagheterna hos de olika energiformerna. Och så får vi veta hur det känns att applådera på konserter där artisterna är digitala Abbatarer.
I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson från Sveriges radios vetenskapsredaktion.
Poddledare
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Rödbladiga mutationer av buskar och träd dör i det vilda men kan överleva i trädgården, och i Skåne odlas saffranskrokus kommersiellt
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ibland sker genetisk felprogrammering spontant ute i naturen som kan leda till att växter får röda blad istället för gröna. De rödbladiga överlever sällan i det vilda, men i trädgården kan de få en fristad.
Och kombinationer av rödbladiga buskar och träd kan bli en viktig del av uttrycket i en trädgård. Henrik Sjöman visar rödbladigt i Alnarpsparken, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Saffran brukar kallas världens dyraste krydda. Vi besöker en märkvärdig odling av saffranskrokus i Skåne.
Hela programmet utspelar sej förövrigt i Skåne. Gustaf Klarin är programledare.
-
Att hålla rent i naturen från gamla pizzakartonger, att få bort stora soptippar och att minska antalet gödselhögar kan både göra det vackrare och påverka miljön positivt. Men det har också ett miljöpris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många djurarter trivs i gödslet och i soptipparna, tvestjärtar krälar i ruttnande bortslängda kartonger och avfallet som tas tillvara för att bli biogas är livsmiljö för både flora och fauna.
Hör om vad som händer när ekonomiska intressen prioriteras framför ekologiska och när biologisk mångfald städas bort. Men också exempel som inom skogsbruket där uppstädningen, av miljömässiga skäl inte längre sker lika frenetiskt.
Medverkande:
Mattias Forshage, entomolog, Naturhistoriska Riksmuseet
Mats Jonsell, lektor Sveriges lantbruksuniversitet
Miljöanalysspecialist Henrik Thurfjell från Artdatabanken
Reporter: Gustaf Klarin
-
Marie Nyman är en av dem i Sverige som har allra bäst kunskap om gmo, gensaxar, gmo-laxar och genmodifierade grödor som ska klara klimatförändringarna. Efter egen forskning om jordgubbars och smultrons genetik bytte hon labbet mot ett skrivbord på en statlig myndighet; 2007 hon blev chef för Gentekniknämnden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gentekniknämnden är en myndighet som arbetar med att informera allmänheten om genteknik, och där forskare möter riksdagspolitiker för att de ska få ett vetenskapligt baserat kunskapsunderlag för politiska beslut.
Marie Nyman har under femton års tid följt den internationella forskningen inom genteknikområdet. Den största överraskningen för henne var när Japan 2021, före både USA och Kina, godkände två genredigerade fiskar för både produktion och konsumtion. Den stora framtidsfrågan hon kommer att följa även som pensionär handlar om EU:s politik och om EU kommer att följa resten av världen med ett mindre rigoröst regelverk runt nya växtförädlingstekniker.
Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Huseby slott dras med stora skulder och skogen runt godset är nästan utplånad. Det går rykten om att den nye förvaltaren lurar fröken Florence Stephens och stoppar pengar i egen ficka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I oktober 1956 bestämmer sig politikerna i Skatelöv för att ingripa. Man vill omyndigförklara fröken Florence Stephens för att stoppa rovdrift och kapitalförstöring på Huseby bruk.
Fröken övertalas att bli omyndigförklarad. Det ska bara gälla under en kortare period tills godset kommer på fötter. Säger man. Men för fröken väntar nu år av strider för att bli myndig igen.
Medverkande:
Ingegerd Oskarsson, politiker som växt upp nära Huseby.
Thomas Rosell, har arbetat för Florence Stephens.
Sofie Magnusson, VD Huseby Bruk.
Erik Wångmar, docent i historia Linnéuniversitetet.
Malin Lennartsson, docent i historia Linnéuniversitetet.
Gustaf Klarin läser breven från Jean Jacques De Geere.Bilderna i kollaget:
Prins Carl Bernadotte (ung), Bernadottebibliotekets bildarkiv
Prins Carl Bernadotte och Florence Stephens, SVT Bild
Huseby bruk, foto Jan-Erik Anderbjörk, Kulturparken Småland
Florence Stephens med sin höst, foto Huseby Bruk
Florence och henns systrar, foto Huseby BrukProgrammet är gjort 2021 av Cecilia Ohlén.
Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.
Ljudmix Olle Sjöström. - Laat meer zien
