Gustav Vasa Podcasts
-
Visste du att Nils Dacke gömde sig i Kalmar? Under bondeupproret 1542 hade han sitt högkvarter på Skälby gård. Men hur hamnade han egentligen här – i kamp mot självaste Gustav Vasa? Kanske gick det till så här.
Avsnitt 23 av Kalmar – Öden och myter. Berättelsen presenteras av Destination Kalmar i samarbete med Storyspot och Region Kalmar län. Inläsare är Johanna Dahlbäck.
-
I humlepodden avsnitt 6 säsong 2 pratar vi om utvecklingen av bryggerier under industriella revolutionen. Hur såg bryggerierna ut? Hur kyldes ölen? Vilka var det som bryggde? Och vad är egentligen en nödraket?
Topics discussed:
1. Nödraket
2. Bryggutrustningens och bryggeriernas utveckling
3. Utvecklingen av råvarorr
4. Utvecklingen av bryggmästaryrket och kvinnornas roll i bryggeriet
Links mentioned in this episode:
* Oliver, Gerrett. 2011. The Oxford companion to beer. Oxford: Oxford University Press.
* Bennett, Judith M., Ale, Beer, and Brewsters in England: Women's Work in a Changing World, 1300-1600 (1996, Oxford University Press Inc.)
* Jakobsson, Louise, Bryggerskor och ölförsäljerskor: Kvinnors arbete inom bryggerinäringen i Stockholm 1460–1525: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1518433/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2023-01-11)
* Wikipedia, Beerhouse Act 1830: https://en.wikipedia.org/wiki/Beerhouse_Act_1830 (hämtad 2023-01-11)
* Brewery History Society; Pearson, Lynn, The Brewing Industry: https://historicengland.org.uk/images-books/publications/brewing-industry/bhs-brewing-ind-shier/ (hämtad 2023-01-11)
* Sveriges bryggerier, Ölets historia: https://web.archive.org/web/20070928070027/http://www.sverigesbryggerier.se/drycker/ol-historia.html (hämtad 2023-01-11)
* Kvinnans Plats, Bryggerskorna organiserar sig på Münchenbryggeriet, 1901 (publicerat januari 2020)
* Weyermann® Specialty Malting, About Weyermann 1879: https://www.weyermann.de/wp-content/uploads/2021/04/1879_Erste_Produktionsstaette_Laurenziplatz_Weyermann_1879_weiche-Auswahlkante.jpg (hämtad 2023-02-02)
-
Vi fortsätter dagens vandring där förra vandringen slutade. Gustav Eriksson har blivit kung, men vad åstadkom han som konung, och vad innebar det i nationell mening, för svenskarna som folk? Jalle och Magnus synar kungens såväl gärningar som illgärningar.
Missade du första avsnittet i serien om Gustav Vasa? Hör programmet här https://www.svegot.se/2023/01/15/gustav-vasas-aventyr-vagen-till-en-fri-nation/
Gillar du Radio Svegots arbete? Se till att bli stödprenumerant, då får du också tillgång till hela vårt podcastarkiv! https://www.svegot.se/support
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.sveating.se/subscribe -
I årets första vandring påbörjar vi 500-årsjubileet för Sverige som självständig nation. År 1523 valdes Gustav Eriksson till kung varmed Kalmarunionen löstes upp. Nu satt en svensk på Sveriges tron. Vi vandrar i dag med Gustav Eriksson på hans flykt undan Kristians knektar och under hans befrielsekrig mot danskarna efter Stockholms blodbad.
Inlägget Gustav Vasas äventyr – vägen till en fri nation dök först upp på Dagens Svegot.
-
I årets första vandring påbörjar vi 500-årsjubileet för Sverige som självständig nation. År 1523 valdes Gustav Eriksson till kung varmed Kalmarunionen löstes upp. Nu satt en svensk på Sveriges tron. Vi vandrar i dag med Gustav Eriksson på hans flykt undan Kristians knektar och under hans befrielsekrig mot danskarna efter Stockholms blodbad.
Stöd Radio Svegots arbete
Stödprenumeration https://www.svegot.se/support
Donation: https://www.svegot.se/donera
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.sveating.se/subscribe -
Om vasaprinsen som var satt att regera över två kungariken. Men en maktkamp han inte kunde segra i vred den svenska kronan ur hans händer och förpassade honom till historiens glömska.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Martin Abrahamsson – research och manus
Emilia Mellberg – producent
Zardasht Rad – scenuppläsare
Elias Klenell – ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Erik Petersson, historiker och författare.
Vill du veta mer om Sigismund? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Östergren, Stefan – Sigismund. En biografi över den svensk-polske monarken
Larsson, Lars-Olof – Arvet efter Gustav Vasa.
Petersson, Erik – Den skoningslöse. En biografi över Karl IX
-
Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
H.M. Konungens jultal, 25 december 2022Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige.
Från Stockholms slott till Ukraina är det bara hundra mil fågelvägen.
Även där firar man jul. Men för många som bor där är det mörkt, kallt och svårt. Delar av samhällets infrastruktur är utslagna. Människor har dödats, skadats och utsatts för fruktansvärt lidande.
Första gången jag var i Ukraina var det fortfarande en del av Sovjetunionen. Drottningen och jag besökte då Sofiakatedralen i Kiev, där den svenska prinsessan Ingegerd ligger begravd.
Ingegerd var dotter till sveakungen Olof Skötkonung i Sigtuna. Hon giftes bort med storfursten Jaroslav av Kiev år 1019, och var senare känd som ett helgon, Sankta Anna. Hon blev en historisk person och är än i dag en länk mellan våra länder.
Under ett senare besök till Ukraina, ett statsbesök 2008, reste vi till Gammalsvenskby, ett litet samhälle i södra delen av landet.
Ända sedan 1700-talet har byn varit hem åt svenska ättlingar med rötter från det då svenska Dagö, i nuvarande Estland. Genom seklerna har de utstått svåra prövningar: krig och tvångsförflyttningar. Ändå har de lyckats bevara sina svenska traditioner.
I byns kyrka möttes vi av en kör som sjöng psalmer på ålderdomlig svenska, med texter och melodier som förts vidare från generation till generation. Det är ett starkt minne, som jag har burit med mig ända sedan dess.
Den ryska aggressionen mot Ukraina har slagit hårt mot byn. Vägen jag invigde vid statsbesöket har förstörts. Det är ont om elektricitet, vatten och bränsle.
Det känns tungt att tänka på det här. Därför vill jag i dag sända en särskild hälsning till invånarna i Gammalsvenskby:
Mina och min familjs tankar är hos er – och hos alla era landsmän.
Framför oss ligger nu 2023. Ett särskilt år, på flera sätt.
Vi står som land inför betydande utmaningar. Detta kommer att påverka många, framför allt dem med små marginaler. Och det kommer att ställa krav på oss alla. Som medborgare, och som
medmänniskor.Vid nyår tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. En viktig och ansvarsfull uppgift för vårt land.
Nästa år är också ett jubileumsår: Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Och i september har jag själv haft förmånen att vara Sveriges statschef i 50 år. Ja, det är en lång tid!
Med anledning av jubileet kommer Drottningen och jag att besöka Sveriges alla län. Efter snart ett halvsekel av resor till olika delar av vårt land så vet jag att varje län har sin egen karaktär, natur och historia. Det är en rik mångfald, där varje del är med och bygger en helhet. Vi ser fram emot dessa besök, och att få möta alla er, unga som gamla, runtom i landet.
Min förhoppning är att ni blir många som deltar. För det här jubileet handlar om Sverige. Om Sverige i tiden.
Ända sedan jag var liten och lekte med modelltåg har jag fascinerats av tekniska uppfinningar och framsteg. Det har alltid varit naturligt för mig att rikta blicken framåt, mot horisonten.
Under de 500 år som gått sedan Gustav Vasa blev kung har vårt land haft en helt enastående utveckling. Och under det halvsekel som jag har varit kung, har jag ofta fyllts av stolthet när jag sett hur svenska idéer och innovationer gör livet bättre för många
människor. Både här i Sverige och ute i världen, där svenska produkter ofta har ett gott renommé.Denna positiva utveckling och dessa framsteg hör till det som vi firar 2023.
Men, ett jubileum kan också vara ett bra tillfälle för eftertanke och tacksamhet.
Åkrarna vi skördar. Skogarna vi bygger våra hus av. Träden vi får våra juläpplen från. I generationer har människor planterat och sått, tagit hand om skog och mark – och lämnat det vidare till oss att förvalta.
På samma sätt kan man se på konsten, språket, arkitekturen. Den tekniska och medicinska utvecklingen. Allt det som vi i dag kan åstadkomma – kanske till och med tar för givet – bygger på en grund som andra har lagt.
I dag, på juldagens morgon, firades julotta i hundratals svenska kyrkor. De psalmer som sjöngs där har sjungits av många före oss. De är en del av vår historia och vårt kulturarv. Av det som binder oss samman och som tillhör alla i Sverige.
Jag väljer därför att avsluta denna julhälsning med några rader ur ”Härlig är jorden” – en psalm som sjöngs vid vårt besök i Gammalsvenskby, och som jag själv tycker mycket om. Den sjungs gärna vid begravningar, men också i juletid, och den har ett tryggt och trösterikt budskap.
”Tidevarv komma,
tidevarv försvinna,
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.”Oavsett hur du firar din jul så hoppas jag att den kan ge dig en stund av lugn och ro och eftertanke. Och att du kan ta fasta på det som ger dig glädje och hopp.
Låt oss alla skänka en tanke till dem som behöver det bäst, och ta hand om varandra – nu i jul och under året som kommer.
Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2023!
-
Längst ut på Stensö udde finns ett stort klippblock som vilar på några mindre stenar. Om du tittar närmare på det kan du läsa: ”Här landsteg Gustav Vasa, 31 maj 1520”. Hur gick det egentligen till den där dagen när Gustav Eriksson landsteg i Kalmar för att sedan påbörja sin väg mot makten? Säkert kan vi såklart inte veta, men kanske gick det till så här?
Avsnitt 19 av Kalmar – Öden och myter. Berättelsen presenteras av Destination Kalmar i samarbete med Storyspot och Region Kalmar län. Inläsare är Johanna Dahlbäck.
-
Håkäring, grönlandshaj eller ishaj - kär gamling har många namn! Kan det verkligen stämma att den äldsta grönlandshajen man har hittat föddes innan Gustav Vasa blev kung? Svar ja!
-
Har våra historiska svenska kungar slagit ihjäl folk i vredesmod? Och hur svårt skulle det vara att förstå vad Gustav Vasa sa?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Natur och kultur
Vi besöker författaren Johan Theorin i hans skrivarlya på brantaste Södermalm för att prata om landsbygden som motiv och miljö i skräckgenren. Johan Theorin är främst känd för sina gotiska kriminalromaner i Ölandssviten, vars femte del installerades i fjol. Tomas får ny information om spökerierna på Kastlösa prästgård som har gäckat honom sedan lågstadieåldern och Lars hedgar något alldeles oerhört för att samla mod att ställa en kritisk fråga. Vi pratar också om: Skumtimmen, Nattfåk, Blodläge, Rörgast, Benvittring, Torsten Jungstedt, Invasion of the Body Snatchers, Lord Dunsany, Låt oss hjälpa älvorna, Mannen i svart, HP Lovecraft, The Color Out of Space, Alvaret, troll, älvor, Maria Lang, Dagmar Lange, The Wickerman, Harvest Home. The Lottery, Shirley Jackson, Gustav Vasa, De dödas julotta, The Changeling, The Babadook, MR James, The Stalls of Barchester Cathedral, Count Magnus, Greve Magnus de la Gardie, The Hound of the Baskervilles, Sherlock Holmes, Scooby Doo, Sankta Psyko, Knackningar, På stort alvar, Utgrävningarna i Rälla ödekyrka, Rickard Berghorn, Necronomicon i Sverige, Prisma Förlags novelltävling och naturligtvis lite grann om Andreas Marklunds Skördedrottningen. Samtalet fortsätter för Patreon-lyssnare, då vi fokuserar på Johan Theorins favoritnovell ur barndomsfavoriten Stora skräckboken, som vi också har läst in exklusivt för detta avsnitt. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.
-
Gustav Vasa var högadelsmannen som blev kung medan Kristian II var kungen som förlorade sin krona. Det var Stockholms blodbad i november 1520 som bidrog till ära och upphöjelse för den ene och vanära och avsättning för den andre.
Den som har makten över minnet bestämmer hur historien ska skrivas och den makten ligger ofta i händerna på den som segrar. Det är därför Gustav Vasa för eftervärlden kommit att bli den gode landsfadern medan Kristian II fått epitetet tyrann i de svenska historieböckerna.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om just Gustav Vasa och Kristian II. Vilka var de egentligen? Hur såg deras liv ut innan deras vägar korsades i slutet av Kalmarunionens dramatiska tid? Hur kom det sig att deras liv utvecklade sig som de gjorde och ligger det någon sanning i påståendet att Kristian II kallas den gode i danska historieböcker?
Kristian II var son till en kung och mycket talade för att han skulle efterträda sin far på tronen. Gustav Vasa var son till en högadelsman och det mest tydde på att han en dag skulle ta över som släktens huvudman och förvalta familjens gods. Men under de politiskt oroliga decennierna i början av 1500-talet tog historien en oväntad vändning. Fru Fortuna övergav den danske kungen och krokade i stället arm med den uppländske adelsmannen. Så inleddes en ny epok i den svenska historien.
Läs vidare i boken Gustav Vasa av Olle Larsson.
Bild: Montage av Gustav Vasa, porträtt från omkring 1558 i porträttsamlingen på Gripsholm. Okänd konstnär, men med mycket snarlikt utförande trärelief av kungen, gjord av Willem Boy. Samt Kristian II av Lucas Cranach d.ä., 1523 Germanisches Nationalmuseum.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som systerson till Gustav Vasa hade Per Brahe d.ä. en unik position hos den svenska högadeln. Hans liv och gärning följer nära viktiga händelser i svensk historia.
Samma år som Per Brahe d.ä. föddes avrättades fadern och riksrådet Joakim Brahe under Stockholms blodbad år 1520. Sannolikt tillbringade Per Brahe sina första år i dansk fångenskap. Gustav Vasa visade mycket lite intresse för lille Per, men kungen kallade hem honom från utlandet som 18-åring som direkt blev en viktig ämbetsman i kungens skugga.
I avsnitt 91 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson som skrev sin doktoravhandling om Per Brahe d.ä.
Under Dackefejden ansvarade Per Brahe för Gustav Vasas knektars inkvartering, förplägnad och inkvartering. Han var också med på Erik XIV:s friarresa till England. Under Sturemorden stod han på de anklagades lista, men kom i praktiken att styra Sverige under Erik XIV:s sjukdom. Danskarnas stormning av Älvsborgs fästning ledde till att han avsattes som riksdrott. Senare ledde han adeln under avsättandet av Erik XIV.
Han efterlämnade tre litterära verk: Per Brahes krönika om Gustav Vasa, Oeconomia eller hushållsbok för ungt adelsfolk samt Tröstabok.
Ätten Brahe har sitt ursprung i Skånelandskapen men den äldsta kända manlige ättlingen var den sörmländska väpnaren Magnus Larsson som vid giftermålet 1439 tog sin hustrus namn Bragde (Brahe)
Bild: Per Brahe d.ä. i helfigur av Johan Baptista van Uther
Musik: Quia Respexit Humilitatem From Magnificat (3Rd Movement) av Albert Marlove, Storyblocks Audio.
Rättelse: I avsnittet omnämns Per Brahe d.ä:s styvfar Johan av Hoya som svärfar – när han naturligtvis är Pers styvfar.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
På medeltiden mobiliserades krigsfolk i Sverige genom lagstiftade skyldigheter. Vid sidan om bondeuppbåd hade biskoparna och städerna egna trupper. Men biskoparna hade inte alltid samma intressen som kungamakten och deras militära makt kom att krossas med ett riksdagsbeslut år 1525.
Ett närmast permanent krigstillstånd tvingade fram en ny militär organisering. Inspirerad av Tyskland började Gustav Vasa att värva fotfolk för kunglig tjänst redan under upproret år 1521-1523. Bondeuppbåd kom att växlas över till värvade inhemska trupper som fick lön.
I den nymixade reprisen av avsnitt 90 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Neuding Skoog, historiker vid Försvarshögskolan om hans hans doktorsavhandling I rikets tjänst.
En av Gustav Vasas viktigaste insatser under sin regim var att han omorganiserade militären från en förhandlingsmodell med dem som hade våldsresurser till ett mer centraliserat militärväsenden med värvade trupper. Med tiden utvecklades de värvade trupperna till en betydligt större stående armé.
Tidigare var staten beroende av att bönder och andra samhällsklasser för att ställa upp en krigshär. Genom att kungen värvade direkt utan förhandlingar med exempelvis bondeklassen stärktes kungamakten. Bönderna accepterade nyordningen för att de ville slippa tidigare perioders förödelse i krigens spår – de bytte frihet mot säkerhet.
Bilder: Strider utanför Älvsborgs slott 1502 mellan ett västsvenskt bondeuppbåd till höger, och tyska landsknektar till vänster. Teckningen är gjord av det tyska ögonvittnet Paul Dolnstein.
Musik: Lute piece, Soundblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ebba Stenbock (1550-1614) var slottsfru på Åbo slott år 1597 när Hertig Karls trupper belägrade slottet. Hertig Karls män imponerades av hennes mod när kanonerna talade, men hon tvingades betala ett högt pris för lojalitet med sin döde man Klas Fleming.
I en tid av våldsam maktkamp mellan Hertig Karl och kung Sigismund hamnade Ebba Stenbock på den förlorande sidan genom sitt giftermål med ståthållaren i Finland Klas Fleming, som var lojal med Sigismund. Ebba Stenbock och hennes överlevande barn berövades sin egendom och sonen Johan avrättades 1599.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anu Lahtinen, biträdande professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Ebba Stenbock – I maktspelets skugga.
Ebba Stenbock är kanske mest känd från Albert Edelfelts målning från 1878 ”Hertig Karl skymfar Klas Flemings liks som bygger på en tradition där Ebba Stenbock står upp mot Hertig Karls kränkning av den döde Klas Fleming. Själva skäggdragningen har säkerligen aldrig ägt rum.
Ebba Stenbock (1550-1614) föddes in i den yppersta högadeln där pappan var riksråd och systern Katarina blev Gustav Vasas tredje fru. Ebba gifte sig 1573 med Klas Fleming – som kom att bli den mäktigaste mannen i den östra rikshalvan. Klas Fleming var var ökänd för sin brutalitet. Han slog ner bondeupproret Klubbekriget med stor grymhet och även hans ståndsbröder klagade på hans grymhet.
Efter Johan III:s död år 1592 drogs Ebba Stenbock och hennes familj in i maktkampen mellan den nye kungen Sigismund och hans farbror, hertig Karl (den blivande Karl IX). Hertigen fick snabbt grepp om makten i det egentliga Sverige, men Klas Fleming, som var riksmarsk, amiral och ståthållare över Finland, fortsatte att försvara kungen Sigismunds position i östra delen av riket.
Ebba Stenbock fungerade som rådgivare till Klas Fleming och hade troligtvis en mildrande effekt på sin brutale man. När Klas Fleming dog 1597, av sjukdom eller förgiftning, under striderna med Hertig Karl befanns sig Ebba Stenbock på Åbo slott som senare kapitulerade för Hertig Karl.
Hertig Karl, senare Karl IX, var hämndlysten mot Klas Flemings familj. Sonen Johan Fleming avrättades i Åbo 1599, inte så mycket för det han gjort utan snarare för det han kunde tänkas göra i framtiden. Ebba Stenbock fördes till fångenskap i Stockholm och berövades all sin egendom.
Lyssna också på Karl IX:s uppror, blodbad och näringspolitik samt Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna.
Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.
Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Läs mer om Ebba Gustavsdotter (Stenbock) i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anu Lahtinen), hämtad 2022-09-17.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
