Janis Podcasts
-
Berättelsen om en av musikhistoriens första kvinnliga rocklegender. Hon som levde för scenen och sin publik men som kände sig oändligt ensam när strålkastarna slocknade.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är högsommar i Monterey, Kalifornien 1967.
I år är det premiär för festivalen Monterey Pop och på scenen står Janis Joplin.
Hennes långa bruna hår ligger utsläppt över axlarna. På sig har hon en ljusgul stickad klänning och utsvängda byxor i samma gula färg.
Det här är Janis och hennes band Big Brother and the Holding companys största och hittills viktigaste spelning.
Mycket, nej allt står på spel.
Tänk att hon, Texas-tjejen från landsbygden, som för bara ett år sen harvade runt med en akustisk gitarr på små caféer i San Francisco nu står här framför tusentals människor och i sällskap med artister som Jimi Hendrix, The Who och The Mamas and the Papas.
Publiken har ingen aning om vad de har att vänta och när Janis spruckna, innerliga röst skär igenom tystnaden är det som att tiden står still.
Janis Joplins karriär ska precis snurra igång och där och då gör hon något som ingen har gjort förut.
Där och då skapar hon musikhistoria.
P3 Musikdokumentär om Janis Joplin är en berättelse om en av musikhistoriens första kvinnliga rocklegender. Hon med den spruckna rösten som ekar än i dag. Hon som levde för scenen och sin publik men som kände sig oändligt ensam när strålkastarna slocknade.
Dokumentären är gjord av Siri Hill sommaren 2022.
Producent Hanna Frelin.
Exekutiv producent Anna Johannessen.
Tekniker Fredrik Nilsson.
Programmet görs av produktionsbolaget Tredje Statsmakten Media.Medverkande: Navid Bavey och Caroline af Ugglas.
Biografin Love, Janis (2005) av Laura Joplin är en av de främsta källorna i programmet.
Ljudklipp i dokumentären kommer från ABC TV, The Dick Cavett Show, KTVU, Sveriges Radio, WDR, Rock and Roll hall of fame samt dokumentärfilmerna Janis (1974), Janis: Little girl blue (2015), Monterey Pop (1968) och Woodstock (1970).
-
Jappp sommaren har gjort oss lite mer weird än vanligt men trots det genomför vi – visserligen enl ev kufisk bedömning – ett otroligt samtal om sommarläsning.
Jessica har upptäckt poetry comics + börjat läsa på engelska (vad tidigt haha). Och: flanörböcker från Berlin, Paris och Tallinn. DESSUTOM: inuti galen argentinsk målares huvud, horserier, anekdoter om Janis och Jim, poesi från kassan på Ica, Houellebecq i HÖGFORM och Jim Jarmuschs collagebok!
Anna har avnjutit Jessica Au (och verkar, att döma av Googles leverans, vara en early adapter). Hon har läst äkta text om F. Scott Fitzgeralds alkoholism och något sökt text från en barndomsfavorit. Plus: Sara Granér! Lina Rydén Reynolds!
Och så har vi båda av en slump läst Karolina Ramqvists otroliga bok om mat. Wow.
Ses på @litterarispodcast
-
Det här är berättelsen om en säregen popmusiker som förtrollat en hel värld, som exotifierats och hyllats och som alltid har gått sin egen väg. Men kändisskapet har också ett pris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här avsnittet innehåller en beskrivning av ett självmord. Har du eller någon du känner självmordstankar, kontakta självmordslinjen Mind på telefonnummer 90101 eller via deras hemsida http://mind.se. Du kan också kontakta Jourhavande medmänniska på 08 - 702 16 80, kl. 21-06. Vid akut självmordsrisk bör du ringa 112.
Det är måndagen den 16 september, 1996 när polisen bultar på dörren till en liten lägenhet i Hollywood, Florida.
Det är helt tyst, och när ingen öppnar tar poliserna sig in på egen hand. De ser sig om i den stökiga lägenheten. Det är instängt och golvet är täckt av kläder, tomburkar och bråte.
I soffan ligger en man, till synes livlös.
Han är naken, har grön och röd färg i ansiktet och har skjutit sig själv i huvudet.
Framför honom står en filmkamera, och på väggen bakom honom hänger en handskriven skylt där det står: “The best of me. 12 september”.
Det är till en början svårt att förstå vad som har hänt, men snart förstår polisen att allt kretsar kring en specifik person. Den isländska superstjärnan Björk.
I 11 inspelade videoband och en 803 sidor lång dagbok beskriver mannen sin besatthet av henne, och fyra dagar tidigare har en brevbomb skickats iväg till en adress i London.
Vid den här tidpunkten är Björk Islands nationalklenod, en säregen musiker som tagit sig långt utanför den lilla öns gränser.
Under sin karriär kommer Björk aldrig kompromissa med sin särart och det tar henne ända upp till toppen. Men kändisskapet har också ett pris.
P3 Musikdokumentär om Björk handlar om popmusikern som förtrollat en hel värld, som exotifierats och hyllats och som alltid har gått sin egen väg.
Som research för det här avsnittet har vi använt oss av biografin “Björk - Wow and Flutter" av Mark Pytlik.Medverkande: Margret Atladottir, Kaine Pieri och Lisa Wall.
En dokumentär av Siri Hill.
Producent: Hanna Frelin
Exekutiv producent: Anna Johannessen
Tekniker: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes i april 2022 och görs av Tredje Statsmakten Media.Ljudklippen i dokumentären kommer från dokumentärfilmerna Rokk í Reykjavík (1982), Inside Björk (2003) och Janis: Little girl blue (2015) samt filmen Dancer in the dark (2001), Channel V (1995), TV-serien The Southbank Show (1997) och MTV (1988 samt 1996).
-
Vi diskuterar betydelsen av bland annat utbildning, kompetens och följsamhet till manualer när det kommer till psykoterapi tillsammans med vår gäst Osame Salim. Vi berör bland annat frågor som; blir man en bättre terapeut av att fortbilda sig? Får man bättre resultat av att bli bättre på specifika manualer? Är psykologer bättre än exempelvis gymnasielärare på att bedriva psykoterapi? Vad är överhuvudtaget psykoterapi och hur kan man lära sig det?
Referenser
Anderson, T., Crowley, M. E. J., Himawan, L., Holmberg, J. K., & Uhlin, B. D. (2016). Therapist facilitative interpersonal skills and training status: A randomized clinical trial on alliance and outcome. Psychotherapy Research, 26(5), 511–529. https://doi.org/10.1080/10503307.2015.1049671
Anderson, T., Finkelstein, J. D., & Horvath, S. A. (2020). The facilitative interpersonal skills method: Difficult psychotherapy moments and appropriate therapist responsiveness. Counselling and Psychotherapy Research, 20(3), 463–469.
Bennett-Levy, J. (2019). Why therapists should walk the talk: The theoretical and empirical case for personal practice in therapist training and professional development. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 62, 133–145. https://doi.org/10.1016/j.jbtep.2018.08.004
Boswell, J. F., Gallagher, M. W., Sauer-Zavala, S. E., Bullis, J., Gorman, J. M., Shear, M. K., Woods, S., & Barlow, D. H. (2013). Patient characteristics and variability in adherence and competence in cognitive-behavioral therapy for panic disorder. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 81(3), 443–454. https://doi.org/10.1037/a0031437
Burlingame, G. M., & Barlow, S. H. (1996). Outcome and Process Differences Between Professional and Nonprofessional Therapists in Time-Limited Group Psychotherapy. International Journal of Group Psychotherapy, 46(4), 455–478. https://doi.org/10.1080/00207284.1996.11491505
Erekson, D. M., Janis, R., Bailey, R. J., Cattani, K., & Pedersen, T. R. (2017). A longitudinal investigation of the impact of psychotherapist training: Does training improve client outcomes? Journal of Counseling Psychology, 64(5), 514–524. https://doi.org/10.1037/cou0000252
Goldberg, S. B., Rousmaniere, T., Miller, S. D., Whipple, J., Nielsen, S. L., Hoyt, W. T., & Wampold, B. E. (2016). Do psychotherapists improve with time and experience? A longitudinal analysis of outcomes in a clinical setting. Journal of Counseling Psychology, 63(1), 1–11. https://doi.org/10.1037/cou0000131
Hill, C. E., Baumann, E., Shafran, N., Gupta, S., Morrison, A., Rojas, A. E. P., Spangler, P. T., Griffin, S., Pappa, L., & Gelso, C. J. (2015). Is training effective? A study of counseling psychology doctoral trainees in a psychodynamic/interpersonal training clinic. Journal of Counseling Psychology, 62(2), 184–201. https://doi.org/10.1037/cou0000053
Hill, C.E & Knox, S. (2013) Training and supervision in psychotherapy. In Lambert, M. J. (Ed.), Bergin and Garfield’s handbook of psychotherapy and behavior change (6th ed). John Wiley & Sons.
Hoyer, J., Čolić, J., Pittig, A., Crawcour, S., Moeser, M., & Ginzburg, D. et al. (2017). Manualized cognitive therapy versus cognitive-behavioral treatment-as-usual for social anxiety disorder in routine practice: A cluster-randomized controlled trial. Behaviour Research And Therapy, 95, 87-98. doi: 10.1016/j.brat.2017.05.012
Nissen-Lie, H. A., Rønnestad, M. H., Høglend, P. A., Havik, O. E., Solbakken, O. A., Stiles, T. C., & Monsen, J. T. (2017). Love Yourself as a Person, Doubt Yourself as a Therapist?: Relationship of Therapist Professional and Personal Functioning to Therapeutic Outcome. Clinical Psychology & Psychotherapy, 24(1), 48–60. https://doi.org/10.1002/cpp.1977
Okiishi, J., Lambert, M. J., Nielsen, S. L., & Ogles, B. M. (2003). Waiting for supershrink: An empirical analysis of therapist effects. Clinical Psychology & Psychotherapy, 10(6), 361– 373. https://doi.org/10.1002/cpp.383
Owen, J., Wampold, B. E., Kopta, M., Rousmaniere, T., & Miller, S. D. (2016). As good as it gets? Therapy outcomes of trainees over time. Journal of Counseling Psychology, 63(1), 12–19. https://doi.org/10.1037/cou0000112
Rapley, H. A., & Loades, M. E. (2019). A systematic review exploring therapist competence, adherence, and therapy outcomes in individual CBT for children and young people. Psychotherapy Research, 29(8), 1010–1019. https://doi.org/10.1080/10503307.2018.1464681
Schöttke, H., Flückiger, C., Goldberg, S. B., Eversmann, J., & Lange, J. (2017). Predicting psychotherapy outcome based on therapist interpersonal skills: A five-year longitudinal study of a therapist assessment protocol. Psychotherapy Research, 27(6), 642–652. https://doi.org/10.1080/10503307.2015.1125546
Stiles, W. B. (2009). Responsiveness as an Obstacle for Psychotherapy Outcome Research: It’s Worse Than You Think. Clinical Psychology: Science and Practice, 16(1), 86–91. https://doi.org/10.1111/j.1468-2850.2009.01148.x
Strupp, H. H & Hadley, S. W. (1979). Specific vs Nonspecific Factors in Psychotherapy: A Controlled Study of Outcome. Archives of General Psychiatry, 36(10), 1125. https://doi.org/10.1001/archpsyc.1979.01780100095009
Wampold, B. E., & Imel, Z. E. (2015). The great psychotherapy debate: The evidence for what makes psychotherapy work (Second edition). Routledge.
Webb, C. A., DeRubeis, R. J., & Barber, J. P. (2010). Therapist adherence/competence and treatment outcome: A meta-analytic review. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 78(2), 200–211. https://doi.org/10.1037/a0018912
Zarafonitis-Müller, S., Kuhr, K., & Bechdolf, A. (2014). [The relationship between therapist's competence and adherence to outcome in cognitive-behavioural therapy - results of a metaanalysis]. Fortschritte der Neurologie · Psychiatrie, 82(09), 502–510. https://doi.org/10.1055/s-0034-1366798
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
