Lars Calmfors Podcasts
-
Plötsligt blossar debatten om euron upp igen. Men vad skulle egentligen hända om Sverige bytte valuta? Vi lät Lars Calmfors, mannen som gjorde den första EMU-utredningen, göra en till.
-
Plötsligt blossar debatten om euron upp igen. Men vad skulle egentligen hända om Sverige bytte valuta? Vi lät Lars Calmfors, mannen som gjorde den första EMU-utredningen, göra en till.
-
Kriminolog Amir Rostami, nationalekonom Lars Calmfors och klimatforskare Mathias Fridahl om vilka förändringar vi kan vänta oss inom politiken för brott och straff, ekonomi, energi och klimat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Just nu pågår regeringsförhandlingar mellan M, SD, KD och L om hur politiken ska utformas och vilka som ska ingå i den nya regeringen efter riksdagsvalet den 11 september. Exakt vilken politik den nya regeringen kommer att föra vet vi alltså inte än. Men med hjälp av partiernas förslag analyserar lördagsintervjuns expertpanel hur politiken kan tänkas bli.
Strängare straff med Ulf Kristerssons regeringGängkriminalitet har dominerat debatten i valrörelsen. Kriminolog Amir Rostami säger att det kommer att bli mer fokus på hårdare straff i kriminalpolitiken under kommande mandatperiod, särskilt när det gäller våldsbrott och sexualbrott. Partierna vill också göra det straffbart att ingå i kriminella gäng. När det gäller förebyggande åtgärder ligger fokus på socialtjänsten.
"Det blir ännu mer fokus på repressiva åtgärder, höjda straff, utvisning och gångkriminalitet. Där finns ganska stor konsensus mellan de fyra partierna partierna. Men det är egentligen ingen kursändring, tidigare regeringar har gått åt samma håll", säger Amir Rostami.
Lägre skattNationalekonomen Lars Calmfors tror att skattesänkningar, bland annat på arbete, blir den största förändringen i den ekonomiska politiken. Calmfors är bekymrad över hur regeringen ska finansiera alla satsningar på tex försvar, pensioner, rättsväsende, vård och omsorg, och samtidigt leva upp till överskottsmålen.
"Alla de fyra partierna på Kristerssons sida har sagt att de vill sänka skattekvoten, så oberoende av hur den ekonomiska utvecklingen blir så tror jag det blir väldigt svår att inte leverera. Det man kan vara rädd för som ekonom är att man inte finansierar satsningarna fullt ut, det kan leda till för expansiv finanspolitik. Då kan Riksbanken tvingas höja räntan mer", säger Calmfors.
Nedmonterad klimatpolitik och satsning på kärnkraftMathias Fridahl som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet säger att de fyra partierna kommer att underlätta för ny kärnkraft. Svårare blir att komma överens om ett riktat stöd till kärnkraft, där finns inte samma samsyn mellan partierna. Fridahl ser ett behov av en blocköverskridande överenskommelse om energin. När det gäller klimatet tror han att utsläppen kommer att öka i och med maktskiftet eftersom bensinpriserna kommer att sänkas och kraven sänkas i reduktionsplikten. Troligen försvinner också bonus malus-skatten och flygskatten.
"Jag tror att vi kan vänta oss en nedmontering av den existerande klimatpolitiken, särskilt de riktade stöden till klimatomställning, särskilt på de områden som inte täcks av EU:s system för handel med utsäppsrätter", säger Mathias Fridahl.
Programledare: Erika Mårtensson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elvira Björnfot -
Varför baseras inte fler politiska förslag på vetenskap? Eller är det kanske inte ens politikens roll? Någon som har mer än 50 års erfarenhet på detta område är Lars Calmfors, professor emeritus i ekonomi vid Stockholms Universitet, och en entusiastisk tillskyndare av idéer om politik på vetenskaplig grund.
Han har deltagit aktivt i samhällsdebatten under flera decennier, på ett sätt som jag tycker är föredömeligt och ibland med ett beundansvärt tålamod. Detta har han även summerat i den läsvärda boken “Mellan forskning och politik: 50 år av samhällsdebatt”
Vårt samtal om samspelet mellan dessa båda fält avhandlade allt från EMU-utredningar till coronapandemins ekonomiska effekter. Vi pratade om att undvika att bli inkallad som ett alibi i statliga forskningsutredningar, om varför han inte tycker att man ska prata utforskande med politiska tjänstemän och nyttan av att delta i samhällsdebatten som forskare.
Bokrekommendationer:
Svensk ekonomisk politik : då, nu och i framtiden (bidrag i antologi) - Assar Lindbeck.
The life of Knut Wicksell - Torsten Gårdlund.
Ekonomi är att välja - Assar Lindbeck.
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe -
Efter pandemin kom kriget. Sedan tog sig begrepp som stagflation, bränslekris, livsmedelskris och plusränta in i nyhetsflödet. Är en repris av 70-talets ekonomiska kris på ingång och vilka möjligheter har politiker och Riksbank att skydda ekonomin? Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN intervjuas om finans-och penningpolitiken.
-
Varför är det så många forskare som inte vill eller kan delta i mediesammanhang? Debattklimatet har blivit allt hårdare vilket gör det svårt för många att argumentera kring infekterade migrationsfrågor. Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och författare av boken ”Mellan forskning och politik: 50 år av samhällsdebatt”, nämner rädslan att prata om invandringens omfattning och sammansättning kopplat till integrationsproblem. Sara Mangsbo, universitetslektor vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, pratar om avsaknad av differentiering i migrationsdebatten och hur migrationsforskning som kopplas till politik blir väldigt polariserat på sociala medier. De pratar även om hur medicin numera också är polariserat på grund av Covid-19, varför vissa frågor blir eldfängda och vikten av konstruktiva samtal. Detta är det sista avsnittet av Delmi-podden special.
-
I ett halvt sekel har han rört sig i kretsar där Sverige analyseras, debatteras och leds. Men hur ser politiska ledare i allmänhet på forskning och på forskare som kanske levererar ovälkomna resultat? Lars Calmfors har varit rådgivare till både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Nu sammanfattar han sina 50 år som nationalekonom och samhällsdebattör.
-
I ett halvt sekel har han rört sig i kretsar där Sverige analyseras, debatteras och leds. Men hur ser politiska ledare i allmänhet på forskning och på forskare som kanske levererar ovälkomna resultat? Lars Calmfors har varit rådgivare till både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Nu sammanfattar han sina 50 år som nationalekonom och samhällsdebattör.
-
I det femtionde avsnittet av IFN-podden möter du Lars Calmfors, forskare vid IFN och professor emeritus vid Stockholms universitet. Just nu är han aktuell med boken Mellan forskning och politik – 50 år av samhällsdebatt.
Genom åren har det handlat om bland annat normpolitik, svenskt EMU-medlemskap och om arbetsmarknadspolitik. Det har också handlat om coronahanteringen. Hör Lars Calmfors berätta om hur samspelet mellan forskning och politik har fungerat och om vikten av att forskare är aktiva i samhällsdebatten.
