Lettland Podcasts
-
Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.
Tysklands oro för eskaleringMånga bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.
Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin -
Utrikeskrönikan 20 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Göteborg fredag,
”En balt, är en balt, är en balt”, säger den före detta estniske politikern jag möter över en kaffe i Göteborg. Det är med emfas och en undertryckt ilska han beskriver känslan av hur människor och de tre baltiska länderna buntas ihop och ses som någon slags grå oklar enhet. Ibland också som några mindre vetande individer, som inte tas på allvar, bara för att ursprunget är en liten nation. Både i media, av politiker, och av folk i allmänhet.Handen på hjärtat – bara en sådan enkel fråga som vilken huvudstad tillhör vilket av de baltiska länderna, hur säker är du på svaret? Irritationen jag möter på caféet i Göteborg handlar ju om det där självklara, att vilja bli sedd och respekterad för den man är, istället för hopbuntad och generaliserad.
Visst finns det många likheter och stor samhörighet mellan de tre länderna på andra sidan Östersjön, men de är också i allra högsta grad tre självständiga, frispråkiga länder med egna intressen. Kulturellt beskrivs Estland ha starka kopplingar till Norden. Med glimten i ögat sägs Estland tillhöra jul-länderna, där högtiden jul heter joulu på finska och jöulud på estniska. På litauiska och lettiska heter jul något helt annat.
Litauen beskrivs kulturellt ligga närmare Centraleuropa och de flesta är katoliker, medan det är den lutherska kyrkan som dominerar i Estland. Men språket är där det finns stora skillnader. Litauiska och lettiska räknas som baltiska språk. Där är likheten ungefär som mellan svenska och isländska.
Estniska tillhör däremot ,liksom finskan, den uraliska språkfamiljen, som inte har några som helst likheter med varken lettiska eller litauiska.
Men visst finns det också likheter och samhörighet. Inte minst i den närliggande historien av sovjetisk ockupation, där länderna fick tillbaka sin självständighet efter Sovjetunionen fall, och där alla tre länderna snabbt sökte sig till både Nato och EU.Efter Rysslands invasion av Ukraina har vi sett ett högljutt, modigt och kraftfullt motstånd mot Ryssland från de tre baltiska länderna. Där Estland, Lettland och Litauen på olika sätt drivit på EU och övriga västländer för kraftiga sanktioner och ökat stöd till Ukraina. Där i finns en stark gemensam nämnare och en känsla av att det handlar om en kamp för att bevara sin egen självständighet och demokrati.
Så var det ju det där med huvudstäderna. Jag bjuder på facit och vi börjar norrifrån:
- Estlands huvudstad heter Tallinn
- Riga ligger i Lettland
- Och Vilnius i Litauen.Carina Holmberg, Nordenkorrespondent
[email protected] -
De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.
För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.
Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.
Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål. Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.
Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.
Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner. David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid resterna av segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.
Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.
Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad. Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Ryska män flyr Putins mobilisering. Men Estland, Lettland och Litauen håller gränsen stängd. Hör om hur säkerhetsfrågorna präglar det lettiska valet och hur Baltikum nu fått ett större erkännande i EU.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De baltiska länderna har varit pådrivande i EU för att få till stånd en hård linje mot Ryssland. Och många av de frågor som Europa nu brottas med, har man lång erfarenhet av i Baltikum. Till exempel har de baltiska länderna sedan tidigare jobbat hårt för att bli kvitt ett ryskt gasberoende. Hör om hur Estland, Lettland och Litauen nu, under kriget, fått ett större erkännande inom unionen. Vi borde ha lyssnat på er, sade till exempel kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt stora linjetal nyligen.
Så driver Baltikum på i EUEfter Putins storskaliga mobilisering diskuterar nu EU nya sanktioner mot Ryssland. Där är de baltiska länderna drivande. Likaså har man drivit på i frågan om att stänga gränserna för ryska medborgare. Hör om hur stort det faktiska inflytandet varit. Inför valet i Lettland den 1 oktober är säkerhetsfrågorna högst på agendan, följt av energi och de höga priserna i vardagen. I avsnittet följer vi även upp det italienska valet och valresultatet där.
Medverkande:
Susanne Palme, EU-kommentator.
Carina Holmberg, korrespondent som bevakar Baltikum.
Péteris F Timofejevs, statsvetare vid Umeå universitet.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
”Ukraina vinner kriget” /A. Åslund
Per Anders Åslund född 17 februari 1952, är en svensk ekonom och tidigare Senior Fellow vid Atlantiska rådet. Han är också ordförande i International Advisory Council vid Centre for Social and Economic Research (CASE).
Hans arbete har fokuserat på ekonomisk övergång från centralt planerade till marknadsekonomier. Åslund fungerade som ekonomisk rådgivare till regeringarna i Kirgizistan, Ryssland och Ukraina och var från 2003 chef för det ryska och eurasiska programmet vid Carnegie Endowment for International Peace.
Åslund var tidigt en förespråkare, för omfattande och radikala ekonomiska reformer i Ryssland och Östeuropa efter Sovjetunionens fall. Han arbetade på Peterson Institute for International Economics från 2006 till 2015. 2013 skrev David Frum att "Anders Åslund vid Peterson Institute är en av världens ledande experter på kollapsen av den planerade sovjetiska ekonomin. Från 2010 till 2013 och igen 2022 bidrog han till The Moscow Times, en "oberoende" engelskspråkig tidning; han är också en långvarig bidragsgivare till Kyiv Post.
Från 1989 till 1994 arbetade Åslund som professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm; och 1989 blev han grundare av Stockholm Institute of East European Economics.
Den 22 april 1990 publicerade Åslund en kontroversiell artikel i Dagens Nyheter, som drog paralleller mellan de kollapsande kommunistregimerna i Östeuropa och den socialdemokratiska politiken i Sverige. Han menade att Sverige hade en för stor offentlig sektor; stödde kommunistiska diktaturer, som Kuba, i tredje världen; och hade överdrivet statligt ingripande på livets alla områden. Det styrande svenska socialdemokratiska partiet motsatte sig Åslunds åsikter i dussintals artiklar. I juni 1990 uttryckte den socialdemokratiske statsministern Ingvar Carlsson allmän oenighet med Åslund i riksdagen. Oppositionsledaren Carl Bildt försvarade dock Åslund.
Från november 1991 till januari 1994 arbetade Åslund med Jeffrey Sachs och David Lipton som senior rådgivare till den ryska reformregeringen under president Boris Jeltsin och tillförordnad premiärminister Yegor Gaidar. Han arbetade också med vice premiärministrarna Anatolij Tjubais och Boris Fedorov. Åslund sammanfattade sina åsikter i sin bok "How Russia Became a Market Economy."
Efter sina erfarenheter i Ryssland arbetade Åslund som ekonomisk rådgivare åt Ukrainas president Leonid Kutjma från 1994 till 1997 och från 1998 till 2004 för Kirgizistans president Askar Akayev. Åslund har också arbetat mycket med ekonomisk politik i de baltiska länderna, först som medlem av International Baltic Economic Commission från 1991 till 1993, och senare som informell rådgivare till Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis från 2009. -Dombrovskis var premiärminister fram till 2014.
2016 utsågs Åslund till förvaltningsrådet för Ukrainas 23:e största bank, Kredyt Dnipro, som ägs av den ukrainske miljardären Viktor Pinchuk.Hans arbete i Ukraina gjorde honom till en högljudd kritiker av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy. Åslund satt i styrelsen för de ukrainska järnvägarna från juni 2018 till september 2020, då han "avskedades" av president Zelensky.
Zelenskyy kommenterade Åslunds avgång. Han hävdade att Åslund avgick eftersom den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyy och ledamöter av det ukrainska parlamentet "inte tror på god bolagsstyrning." Åslund hävdade att de utländska ledamöterna i tillsynsnämnderna för 13 stora statliga företag "enbart får förolämpningar och hinder från presidenten."
Anders Aslund bor permanent i Washington, DC, med sin fru Anna och deras två barn.
Optiskt så det förslår...
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.seFACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
”Ukraina vinner kriget” /A. Åslund Per Anders Åslund född 17 februari 1952, är en svensk ekonom och tidigare Senior Fellow vid Atlantiska rådet. Han är också ordförande i International Advisory Council vid Centre for Social and Economic Research (CASE). Hans arbete har fokuserat på ekonomisk övergång från centralt planerade till marknadsekonomier. Åslund fungerade som ekonomisk rådgivare till regeringarna i Kirgizistan, Ryssland och Ukraina och var från 2003 chef för det ryska och eurasiska programmet vid Carnegie Endowment for International Peace. Åslund var tidigt en förespråkare, för omfattande och radikala ekonomiska reformer i Ryssland och Östeuropa efter Sovjetunionens fall. Han arbetade på Peterson Institute for International Economics från 2006 till 2015. 2013 skrev David Frum att "Anders Åslund vid Peterson Institute är en av världens ledande experter på kollapsen av den planerade sovjetiska ekonomin. Från 2010 till 2013 och igen 2022 bidrog han till The Moscow Times, en "oberoende" engelskspråkig tidning; han är också en långvarig bidragsgivare till Kyiv Post. Från 1989 till 1994 arbetade Åslund som professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm; och 1989 blev han grundare av Stockholm Institute of East European Economics. Den 22 april 1990 publicerade Åslund en kontroversiell artikel i Dagens Nyheter, som drog paralleller mellan de kollapsande kommunistregimerna i Östeuropa och den socialdemokratiska politiken i Sverige. Han menade att Sverige hade en för stor offentlig sektor; stödde kommunistiska diktaturer, som Kuba, i tredje världen; och hade överdrivet statligt ingripande på livets alla områden. Det styrande svenska socialdemokratiska partiet motsatte sig Åslunds åsikter i dussintals artiklar. I juni 1990 uttryckte den socialdemokratiske statsministern Ingvar Carlsson allmän oenighet med Åslund i riksdagen. Oppositionsledaren Carl Bildt försvarade dock Åslund. Från november 1991 till januari 1994 arbetade Åslund med Jeffrey Sachs och David Lipton som senior rådgivare till den ryska reformregeringen under president Boris Jeltsin och tillförordnad premiärminister Yegor Gaidar. Han arbetade också med vice premiärministrarna Anatolij Tjubais och Boris Fedorov. Åslund sammanfattade sina åsikter i sin bok "How Russia Became a Market Economy." Efter sina erfarenheter i Ryssland arbetade Åslund som ekonomisk rådgivare åt Ukrainas president Leonid Kutjma från 1994 till 1997 och från 1998 till 2004 för Kirgizistans president Askar Akayev. Åslund har också arbetat mycket med ekonomisk politik i de baltiska länderna, först som medlem av International Baltic Economic Commission från 1991 till 1993, och senare som informell rådgivare till Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis från 2009. -Dombrovskis var premiärminister fram till 2014. 2016 utsågs Åslund till förvaltningsrådet för Ukrainas 23:e största bank, Kredyt Dnipro, som ägs av den ukrainske miljardären Viktor Pinchuk. Hans arbete i Ukraina gjorde honom till en högljudd kritiker av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy. Åslund satt i styrelsen för de ukrainska järnvägarna från juni 2018 till september 2020, då han "avskedades" av president Zelensky. Zelenskyy kommenterade Åslunds avgång. Han hävdade att Åslund avgick eftersom den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyy och ledamöter av det ukrainska parlamentet "inte tror på god bolagsstyrning." Åslund hävdade att de utländska ledamöterna i tillsynsnämnderna för 13 stora statliga företag "enbart får förolämpningar och hinder från presidenten." Anders Aslund bor permanent i Washington, DC, med sin fru Anna och deras två barn. Optiskt så det förslår... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Utrikeskrönikan 20 juli.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Helsingfors, onsdag.
Det är strax dags att lämna över stafettpinnen. Under min månad här har jag förätit mig på lakrits, blivit snitsigare på att hantera ett bastuaggregat – och så har jag, förhoppningsvis, lärt mig ordentligt att använda ordet finländsk – istället för finsk – när jag talar om saker som är, ja, finländska.
Språk är viktigt – inte minst i tvåspråkiga länder. Det märker man särskilt de gånger man råkar trampa fel. Och språkundervisning är politik som ger konsekvenser på riktigt.
Den här sommaren är politikerna i både Estland och Lettland på väg att besluta om att ländernas förskolor helt ska gå över till majoritets-språket – ryskspråkiga förskolor ska inte längre vara ett alternativ. Det ska sedan följas av småskoleklasserna. I Estland som har kommit längst med planerna, räknar man med att flera tusen lärare kommer att behöver omskolas eller nyanställas.
Besluten motiveras bland annat med att ryskspråkiga elever behöver lära sig landets officiella språk bättre för att kunna ta sig vidare till högre studier. En ung, ryskspråkig man jag mötte i Riga håller inte med. Andra länder som har två språkgrupper ser dem som likvärdiga sa han, och jämförde med Belgien där han varit på besök. I Lettland är en tredjedel av befolkningen rysktalande, men lettiska är det enda officiella språket.
I bakgrunden spökar förstås historien och den sovjetiska ockupationen. Och kriget i Ukraina har lett till att politikerna ser ett behov av att minska de kvarvarande klyftorna mellan de ryskspråkiga invånarna och de andra. Det återstår att se hur det landar.
Här i Finland pågår också en språkdebatt i sommar, men bakgrunden är inte lika dramatisk. Svenskan har en stabil officiell ställning här, men sedan två decennier tillbaks är det inte obligatoriskt att skriva båda språken i studentskrivningarna. Det gör att finlandssvenska elever tenderar att bli sämre på finska, och finskspråkiga elever väljer bort svenskan. Regeringen gav besked tidigare i somras att man inte kommer återinföra språkkravet i studentexamen. Det har lett till en debatt, bland annat i svenskspråkiga Hufvudstadsbladet.
Själv har jag installerat som en liten mental elchocks-mekanism i hjärnan som slår till varje gång jag håller på att använda begreppet ”finsk”, alltså de gånger jag inte verkligen menar finsk – som i finskspråkig eller ett geografiskt namn som finska viken. Det har i stort sett fungerat. Jag är i alla fall betydligt mer konsekvent än vad en hel del finländare själva är, har jag noterat. Nina Benner, Helsingfors.
Nina Benner, Helsingfors
[email protected] -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Påven till Kanada för att be om ursäkt till ursprungsbefolkningI slutet av nästa vecka åker påven Franciskus till Kanada för att be ursprungsbefolkningen om ursäkt för de övergrepp som elever vid katolska internatskolor utsattes för. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland andra katolska kyrkan. Barnen fick inte tala sitt språk och många utsattes för vanvård, våld och övergrepp. Tusentals barn dog under tiden på internatskolorna.
Syftet var att utrota ursprungsbefolkningens kultur genom att kapa familjebanden. Men frågan är hur långt påvens ursäkt räcker?
PKK, kurderna och NATOSverige har skrivit under en avsiktsförklaring med Turkiet för att landet ska godkänna Sverige som nato-medlen. Men för många svenska kurder innebär detta ett svek, och för vissa, ett trauma.
Centralt för den här diskussionen är PKK, som klassas som en terrororganisation av Sverige och EU. Men vad är PKK? Och hur förhåller sig den organisationen till andra beväpnade kurdiska grupper?
Här är hela innehållet i programmet:
Timme ett
USA:s president Joe Biden besökte Saudiarabien, vad blev resultatet? Samtal med USA-kännaren Karin Henriksson.
Påven reser till Kanada för att be om ursäkt. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland annat katolska kyrkan. Men vad betyder en ursäkt från påven? Reportage av Paloma Vangpreecha.
I Lettland har en strid om gamla sovjetiska monument seglat upp i kölvattnet av kriget i Ukraina. Reportage av Nina Benner.
På Grönland hoppas nu vissa att landet ska få spela fotboll under egen flagg, och fotbollen kan komma att bli en del i kampen om självständighet från Danmark. Reportage av David Rasmusson.
Krönika av Nina Wormbs.
Panelen om veckans inrikespolitik.
Timme två
PKK är klassat som en terrororganisation i Sverige, men varför? Vad skiljer egentligen PKK från andra kurdiska organisationer? Reportage av Edgar Mannheimer.
Satir från Utkantssverige.
Bråttom att avvärja hoten mot den biologiska mångfalden. Samtal med Torbjörn Ebenhard från Sveriges Lantbruksuniversitet.
Regeringen vill begränsa möjligheten att gå före kön med privata sjukvårdsförsäkringar. Reportage av Ulrika Fjällborg.
Om "rockgubbarna" som tycks turnera i all oändlighet. Rolling Stones, Iggy Pop, Kiss, Bob Dylan, Tom Jones med flera, är några av de manliga 70-plussare som spelar i Sverige i sommar. Vad driver dem att hålla igång? Samtal med musikjournalisten Fredrik Strage.
Kåseri av Pamela Jaskoviak.
Programledare Anna Oscarius
Producent Mona Hambraeus
Tekniker Joachim Persson
-
Vår allas favorit! Sveriges Starkaste Man Marcus "Buktryck" Yngvesson är idag med i podden. Denna gången är han planterad på Öland efter att nyligen kommit hem från Lettland. Där var han på en proffstävling i Strongman med deltagare som varit med på bland annat Världens Starkaste Man. Vi för höra om tävlingen och kommande händelser för Marcus.
00:00:50 – Marcus in 00:48:44 – Marcus utTyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster.
Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.
-
Det inre partiet pratar idag om el och energi. Vi inleder med att nedmontera argument som länkar minskad energikonsumtion med utveckling. Målet bör vara en Dysonsfär så att solens strålar aldrig når oss igen (förutom som energi). Därefter lyfter vi den hållbara energins fundamentala problem med lagring, och konstaterar att valet står mellan 500 Northvolt och 10 Lettland.
Länkar i urval:
https://detgodasamhallet.com/2022/06/05/lennart-bengtsson-den-omojliga-utmaningen/
https://www.carboncommentary.com/blog/2021/6/11/some-rules-of-thumb-of-the-hydrogen-economy
https://www.californiahydrogen.org/wp-content/uploads/files/doe_fuelcell_factsheet.pdf
Maila oss dina bästa nyord: [email protected]
Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin
Donera dina Bitcoins innan nästa ras: 3LbfmHe2y7TtwqWx9APRKoZaxGswjeLYmi -
Estland, Lettland och Litauen har sedan länge varnat för att Ryssland utgör ett existentiellt hot mot dem. Nu avvaktar man och hoppas på aktivare Nato-närvaro om Vladimir Putin bestämmer sig för att rikta blickarna mot Baltikum.
Nyhetspodden tar en titt på hur våra närmaste östra grannar förhåller sig till situationen i Ukraina och sin egen sits när Rysslands ledning verkar ha slagit in på en mera opålitlig och farlig linje i utrikespolitiken.
Med Thomas Silén och Svenska Yles medarbetare med Baltikum som specialområde, Gustaf Antell.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra.
Producent: Jonna Nupponen. Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
Hur påverkar migrationen såväl anpassning som sårbarhet för migranterna själva, för ursprungsområdet samt för området de flyttar till? En ny kunskapsöversikt från Delmi undersöker hur migration och remitteringar påverkar anpassning och sårbarhet i relation till klimatförändringar. Forskaren François Gemenne presenterar sitt forskningsresultat med fokus på strategier för klimatanpassning. Mats Hårsmar, biträdande kanslichef på Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), pratar om svenskt bistånd ur ett klimatperspektiv och hans erfarenheter av att arbeta i Burkina Faso. Melissa Siegel, professor i migrationsstudier och chef för avdelningen för migrationsstudier vid Maastricht Graduate School of Governance och UNU-MERIT, fokuserar på vilken betydelse remitteringar har för viljan att migrera och hur det är kopplat till utveckling. Elisabeth Arnsdorf Haslund, UNHCR:s talesperson för Sverige, Danmark, Estland, Finland, Island, och Lettland, pratar om kopplingen mellan klimatförändring och människor som fördrivs från sina hem. *Avsnittet är på engelska.
-
Häng med när Fido, Peppe, Johannes och Jakob snackar om ytterligare 7 bidrag som ska tävla i Eurovision Song Contest i Turin 2022. I detta avsnitt pratar vi om bidragen från:
Irland
Island
Israel
Italien
Kroatien
Lettland
Litauen -
Våra Inför Eurovision-poddar är tillbaka! I första podden 2022 gästas vi av ingen mindre än Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, som hjälper oss tycka till om bidragen från Albanien, Lettland, Litauen, Schweiz, Slovenien, Ukraina, Bulgarien, Nederländerna och Moldavien.
Glöm inte att sprida podden om ni gillar den, och ge gärna ett snällt betyg på platformen där ni lyssnar. -
Vår sjunde film om Johan Falk (nummer 16 i ordningen), och det är dags för Johan Falk att ta sig till Lettland. Samtidigt är Seth Rydell utmanad. För en gångs skull är Mattias och Gustav tämligen oense om betyget.
Trevlig lyssning.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
