Liber Podcasts
-
Varför går det allt sämre för pojkar i skolan, relativt flickor? Det korta svaret är att ingen vet riktigt. Det lite längre svaret är att ganska få intresserar sig för att ta reda på varför.
En av dem som har gjort det är Fredrik Zimmerman, lektor på institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. I en ny bok – Nya vägar till en likvärdig skola (Liber) – visar han hur vi använder oss av en dubbel logik när vi analyserar skillnader i utfall mellan könen. Om en arbetsplats domineras av män är det ett jämställdhetsproblem, men beskrivs sällan så när den domineras av kvinnor. Det är ett jämställdhetsproblem att färre kvinnor är professorer, men inte att kvinnor dominerar alla utbildningar.
När Skolverket ber lärare tänka över hur de ser på könsnormer, är det med anledning av att flickor som grupp presterar sämre än pojkar som grupp i ämnet Idrott och hälsa. Att flickor sedan ett antal år presterar bättre än pojkar i alla andra ämnen föranleder inte samma skrivningar om normkritik med mera.
När flickor har problem, eller inte väljer vissa saker, förläggs ofta ansvaret på det omkringliggande samhället och skolan. Därför har man pedagogiska satsningar på att få fler tjejer att lära sig koda, programmera och så vidare. Något motsvarande sker inte med pojkar, visar Zimmerman.
En förklaring handlar om myten om en antipluggkultur. Teorin är att det ger status bland pojkar att ta avstånd från skolarbete. Det är en teori som passar in i ett övergripande feministiskt ramverk, där pojkar på detta sätt bevarar sina privilegier genom att inte anstränga sig, medan flickor måste anstränga sig för att klara sig i ett mansdominerat samhälle. I stället för att hjälpa pojkar som halkar efter så får man genom teorin om antipluggkultur anledning att förebrå dem. Det är deras eget fel, som upprätthåller en toxisk maskulinitet.
Det är bara det att teorin inte verkar stämma. I dagens podd pratar jag med Fredrik Zimmerman om detta och vad man kan göra för att hjälpa elever som halkar efter.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
I detta avsnitt intervjuas Moa Bladini, doktor i straffrätt, Sara Uhnoo, docent i sociologi och Åsa Wettergren, professor i sociologi. De genomför tillsammans ett forskningsprojekt som handlar om den nya samtyckeslagen. Därefter diskuterar de tillsammans med Håkan Thörn boken Svensk sexualbrottslag: en framåtsyftande tillbakablick av Madeleine Leijonhufvud.
Litteratur som tas upp i avsnittet:
Lisa Wallin, Sara Uhnoo, Åsa Wettergren & Moa Bladini (2021) ”Capricious credibility – legal assessments of voluntariness in Swedish negligent rape judgements”, i Nordic Journal of Criminology, 22 (1): 3-22, DOI: 10.1080/2578983X.2021.1898128
Moa Bladini & Wanna Svedberg Andersson WS (2021) “Swedish rape legislation from use of force to voluntariness - critical reflections from an everyday life perspective, i Bergen Journal of Criminal Law & Criminal Justice 8(2): 95-125.
Maria-Pia Boëthius: Skylla sig själv: En bok om våldtäkt (Liber, 1976).
Madeleine Leijonhufvud: Svensk sexualbrottslag: en framåtsyftande tillbakablick (Norstedts, 2015).
Katarina Wennstam: Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på väldtäkt (Bonniers, 2002).
