Lunds universitet Podcasts
-
Under de senaste åren har allt fler högskolor omvandlats till universitet. När ett lärosäte får universitetsstatus tilldelas bland annat ett generellt tillstånd att utfärda forskarexamina och anslag för att bedriva forskning ökar. Hur påverkas vetenskaplig produktion av ökade resurser, vilka forskare är mest produktiva och går det att säga något om kvalitet?
MedverkandeOlof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och forskare vid Ratio
Hans Ellegren, ständig sekreterare, Kungliga Vetenskapsakademien
Fredrik Malm (L), ordförande, Utbildningsutskottet
Annika Pontén, tf generaldirektör, UKÄ
Eva Schelin, vd, KK-stiftelsen
Yotam Sofer, doktorand i strategi och innovation, Copenhagen Business School
Mats Wiking (S), ledamot, Utbildningsutskottet
Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS
-
I detta avsnitt möter vi Charlotte Erlanson-Albertsson som är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet. I över 40 år har hon forskat på aptitkontroll och hälsosam mat och är en flitigt anlitad föreläsare.
Hon har också skrivit flera böcker i ämnet kost och hälsa, där den senaste i raden är purfärska ”Smala lyckan – professorn med nyckeln till viktnedgång” som beskriver hennes upptäckter inom aptitkontroll.
Hon tar bland annat upp att det är hormoner i tarmen som styr hunger och mättnad och att det var i spenat hon hittade lösningen på övervikt och matberoende.
Du får också höra om Charlottes förkärlek till Frankrike, passionen för musik och hennes stora engagemang i kvinnofrågor.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Många tycker ju att det är läskigt och känner ett motstånd. Andra tror att det ska vara enkelt så visar det sig vara svårt, berättar Emma Stenström om hon har följt när de bubbelhoppar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att byta bubbla kan handla om allt ifrån att möta en meningsmotståndare till att träffa en person som inte ingår i ditt naturliga sammanhang. Genom att söka sig bortom sin sfär och sina åsiktsbubblor så utsätter man även sin egen världsbild för en granskning och det kan leda till att man inte lika lätt avvisar någon som inte tänker likadant som en själv, säger Stenström. Syftet är humanistiskt, att försöka förstå den andra personens åsikter och varför den tycker som den tycker.
– Vi är snabba att döma när vi istället borde försöka se människan bakom åsikten.
Att sociala kontakter är bra vet vi redan men man har också sett att en mångfald bland ens social kontakter ökar välmåendet. Just mångfalden är också nödvändig om man vill bygga ett motståndskraftigt samhälle. Vi skulle t.ex. kunna undvika konflikter och om vi hade en större förståelse för varandra. Det låter lätt men kan vara väldigt svårt säger läkaren och författaren Stefan Einhorn som menar att våra åsikter är mycket resistenta mot förändringar.
– Våra åsikter skapas genom en växelverkan mellan vårt inre liv och vår omgivning och när vi väl har vårt ”åsiktspaket” så sitter det hårt fast i vårt medvetande.
Men det innebär inte att det inte går att förändra. Vi behöver vara medvetna om att vi har dessa fixa idéer och om hur världen är uppbyggd, och inte ta dessa ”tankesystem” som något naturligt, säger Stefan Einhorn som tycker att det ska ses som en merit att kunna ändra åsikt.
– Vi sitter fast i ett åsiktssystem som vi inte får ta för givet. Människan måste ha åsikter, det är vår riktning i livet. Samtidigt leder åsikter till våld, ovänskap och krig. Vi måste därför ha en mer ödmjuk inställning till såväl våra som andras åsikter.
Gäster i programmet:
Emma Stenström, docent i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Aktuell med boken ”Bubbelhoppa”.
Stefan Einhorn, läkare och författare. Aktuell med boken ”Tillåt mig tvivla”.
Bo Isenberg, docent i sociologi vid Lunds Universitet.Reportage:
Simon Sarnecki träffar Qaisar Mahmoud, författare och managementkonsult till vardags, som i sin bok ”En av dem” berättar om hur han under tre månaders tid tog värvning som matbud på cykel, för att förstå en verklighet långt från hans egen.
Stadsbarnet Ninos Chamoun skickas ut på landsbygden för att hänga med bönder på bönders vis. Han åker Björkvik i Södermanland, med 436 invånare för att se om det går att överbrygga klyftan mellan stad och land.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam. -
Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utläggningar om vad monumentet egentligen var för något. En skattkammare? Ett spannmålsmagasin från gammaltestamentlig tid? Eller kanske ett gigantiskt bibliotek som byggdes av sagokungen Surid ibn Salhouk före syndafloden, för att bevara allt mänskligt vetande inför framtiden? Buden var många.
Vissa historieskrivare träffade rätt, som när greken Herodotos på 400-talet f.Kr. rapporterade ryktet att det var en grav som kung Cheops låtit bygga för länge sedan. Det dröjde dock ända till 1800-talet innan detta kunde verifieras och den vetenskapliga utforskningen ta fart. Sedan dess har vi lärt oss åtskilligt. Cheopspyramiden har införlivats med global allmänbildning och blivit en av jordens största turistsevärdhet.
I femte avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Egyptens pyramider – framför allt Cheopspyramiden – och den roll de har spelat i vår kultur.
Egyptens pyramider rymmer fortfarande många gåtor som pockar på lösningar och svar. Var det slavar som byggde monumenten, eller restes de av vanliga bönder som ålagts – och accepterat – hårda dagsverksplikter? Vad finns i de besynnerliga hål- och tomrum i stenmassorna som modern teknik har avslöjat, men som ingen människa hittills har tagit sig fram till?
Bild: Cheopspyramiden, Foto: Nina Aldin Thune, Wikipedia, CC BY 2.5
Lyssna också på Antikens sju underverk.
Klippning: Aron Schuurman
Producent: Urban Lindstedt
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utläggningar om vad monumentet egentligen var för något. En skattkammare? Ett spannmålsmagasin från gammaltestamentlig tid? Eller kanske ett gigantiskt bibliotek som byggdes av sagokungen Surid ibn Salhouk före syndafloden, för att bevara allt mänskligt vetande inför framtiden? Buden var många. Vissa historieskrivare träffade rätt, som när greken Herodotos på 400-talet f.Kr. rapporterade ryktet att det var en grav som kung Cheops låtit bygga för länge sedan. Det dröjde dock ända till 1800-talet innan detta kunde verifieras och den vetenskapliga utforskningen ta fart. Sedan dess har vi lärt oss åtskilligt. Cheopspyramiden har införlivats med global allmänbildning och blivit en av jordens största turistsevärdhet.I femte avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Egyptens pyramider – framför allt Cheopspyramiden – och den roll de har spelat i vår kultur.Egyptens pyramider rymmer fortfarande många gåtor som pockar på lösningar och svar. Var det slavar som byggde monumenten, eller restes de av vanliga bönder som ålagts – och accepterat – hårda dagsverksplikter? Vad finns i de besynnerliga hål- och tomrum i stenmassorna som modern teknik har avslöjat, men som ingen människa hittills har tagit sig fram till?Bild: Cheopspyramiden, Foto: Nina Aldin Thune, Wikipedia, CC BY 2.5Lyssna också på Antikens sju underverk.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nu kommer avsnittet där vi diskuterar medicinering och ADHD, ett område som ofta väcker starka känslor. Vi delar med oss av vår kunskap och erfarenhet så lyssna in med nyfikenhet och kom ihåg att vi behöver inte tycka lika. Det viktigaste att ta med sig är frågorna för vem och varför.
Om ni är intresserade av referenser till den fakta Anna tar upp så kan ni läsa den C-uppsats hon gjorde vid Lunds universitet.
https://annahallen.se/min-c-uppsats-ar-klar/
-
Nu kommer avsnittet där vi diskuterar medicinering och ADHD, ett område som ofta väcker starka känslor. Vi delar med oss av vår kunskap och erfarenhet så lyssna in med nyfikenhet och kom ihåg att vi behöver inte tycka lika. Det viktigaste att ta med sig är frågorna för vem och varför. Om ni är intresserade av referenser till den fakta Anna tar upp så kan ni läsa den C-uppsats hon gjorde vid Lunds universitet. https://annahallen.se/min-c-uppsats-ar-klar/
-
Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.
Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?
Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskrivent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Gränsen mellan förhistoria och historia brukar ofta anses löpa mellan de epoker då människan bara har efterlämnat arkeologiska fynd och den era då hon lärt sig skriva. Skrivkonsten har ofta framställts som en vattendelare i utvecklingen mot avancerade civilisationer. Det faktum att vissa högkulturer – till exempel Inkariket och andra imperier i Sydamerika, samt mängder av afrikanska välden – inte utvecklade skriften har i regel ignorerats. Faktum kvarstår att något väsentligt hände när vi började använda abstrakta tecken för att bevara och förmedla kunskap.I det fjärde avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om våra äldsta skriftsystem, om den långa vägen från bilder till alfabet.Varför skedde detta? Hur, när och var tog människan steget över till att rita, knacka och trycka fram budskap på lerplattor, stenar, djurhudar och andra material som föregick papperet? Hur kom det sig att våra europeiska och västasiatiska förfäder – till skillnad från kineserna – vidareutvecklade och rationaliserade skriften till dagens bokstäver? Varifrån gick influenserna, och vilka samhällskrav låg bakom våra första kommunikationstekniska revolutioner? Minst lika intressant är frågan hur länge det dröjde innan vi lärde oss tolka de gamla hieroglyferna och kilskriftstecknen. Väl att märka är alla forntida skriftsystem ännu inte dechiffrerade och avkodade. Varför är det ännu omöjligt att läsa vad bronsåldersmänniskorna skrev på det minoiska Kreta och i induskulturens Pakistan?Bild: Kontrakt om försäljning av en åker och ett hus i den kilformade kilskriften anpassad för lertavlor, Shuruppak, ca 2600 f.Kr, Wikipedia, Creative Commons.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Äntligen! I avsnitt 23 diskuterar vi med Mats Alvesson om hur man ska göra för att inte fastna i den funktionella dumheten, och hur det kommer sig att stora organisationer ägnar så mycket tid och resurser åt kringverksamhet utan direkt koppling till kärnuppdraget. Mats är professor i företagsekonomi och organisationsforskare vid Lunds universitet. Han har skrivit många böcker på temat, t.ex. Värdet av värdegrunder, Extra allt, Tomhetens triumf och Dumhetsparadoxen. Många av hans resonemang har (tyvärr) bäring på sjukvården. Intervjun med Mats börjar cirka 12 minuter in i avsnittet.
Vi kör också en pressutblick där vi diskuterar följande artiklar:
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/02/spotify-grundare-bakom-nytt-bolag-med-fokus-pa-preventiv-vard/
https://www.gp.se/debatt/slakta-all-meningsl%C3%B6s-verksamhet-p%C3%A5-sjukhusen-som-inte-%C3%A4r-v%C3%A5rd-1.89784416 -
Vi lyfter frågan om vart den sansade samhällsdebatten tog vägen? Och varför är vi så arga på sociala medier? Panelen samtalar kring hur användandet av sociala medier idag påverkar samhällsdebatten nu och i framtiden.
I detta, den första delen från kvällen den 15 februari, får ni höra föreläsningen som inleder samtalet. Det hålls av Nils Gustavsson, kommunikationsforskare från Lunds universitet. Han pratar om känslor i sociala medier, hur sociala medier är helt beroende av känslor, hur vi som använder sociala medier utsätts för en massor av känslor - och vad det gör med det offentliga samtalet.
I kommande två avsnitt kommer ni att höra den efterföljande diskussionen med honom, Brit Stakson, Mediestrateg och Ajdin Crnovic, sociala medier-expert.
Moderator för samtalet och programledare för denna podcast är Heidi Avellan, politiskt chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
-
Etikpodden om informerat samtycke i vård och forskning när patienten av någon anledning har nedsatt beslutsförmåga. Lagen säger att patienten måste informeras om och säga ja till det hon är med om. Det låter enkelt men är finns svåra gråzoner.
Hör Tove Godskesen, sjuksköterska och docent i vårdvetenskap och medicinsk etik och lektor vid Marie Cederschiöld högskola och Anna Nilsson, biträdande lektor i medicinsk rätt vid Lunds universitet.
Programledare är Lars Mogensen -
Johan och Fredrik sammanfattar veckan som varit. Mycket rör såklart chatGPT och nyheter inom AI men även något annat viktigt smyger sig in.
Cardinal Compass ChatGPT reaches 100 million users two months after launch Microsoft rolls out ChatGPT-powered Teams Premium Microsoft boosts Viva Sales with new GPT seller experience OpenAI has hired an army of contractors to make basic coding obsolete How ChatGPT Will Destabilize White-Collar Work chatGPT Jailbreak ChatGPT is about to get even better and Microsofts Bing could win big. Google CEO Says Its ChatGPT Rival Coming Soon as a ‘Companion’ to Search Apple CEO Tim Cook says AI will eventually 'affect every product and service we have' ChatGPT in Bing (leak) Google Live from Paris Macbeth was written by AI My professor falsely accused me of using chatGPT OpenAI new AI Classifier AI in Higher Education Resource Hub Lunds Universitet "Ai i undervisningen" Bli säker-podden #182 - Chat Control 2.0 Twitch - Watch med forever"Teknik i Akademi" är en pod som drivs av Johan Leitet och Fredrik Ahlgren vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
Johan Leitet är Universitetsadjunkt och programansvarig för Webbprogrammerare
Fredrik Ahlgren är Universitetslektor och forskar inom IoT och undervisar på ingenjörsprogrammen Du hittar podden där poddar finns eller via vår anchor-sida.
Fortsätt diskussionen på vår discordserver!
-
Det finns särskilda behandlingsfamiljer som gör att unga kriminella inte lika lätt återfaller i brott jämfört med om de hamnar på institution. Men ges den till alla som behöver den?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I november 2021 gick Socialstyrelsen för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott.
En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende.
TFCO för tonåringen i ett årLotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.
Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget.
Experter stödjer när det går felDet finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan. Behandlingsfamiljen ska hela tiden ge ungdomen positiv återkoppling. Experterna stödjer tonåringen när det går fel.
Få erbjuds hjälp bort från kriminalitetenMen det är få utbildade i metoden i Sverige. Verksamheten växer lite grand. Men de inblandade menar att det är viktigt att expansionen sker långsamt.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt?
Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:
– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.
Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet.
Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:
– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid.
Gäster i programmet:
Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.
Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt. - Laat meer zien
