Mårten Blomkvist Podcasts
-
När författaren John le Carré dog, läste regissören Tarik Saleh om böckerna och det fick stora konsekvenser: "Trots att allt var klart och alla sa nej, ändrade jag mitt färdiga manus till Boy from heaven!"
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
JOHN LE CARRÉ – EN AV DE FRÄMSTA THRILLERFÖRFATTARNAJohn le Carré (1931-2020) hette egentligen David Cornwell. Han föddes i England och hade en stökig barndom med en pappa som var bedragare och mamman lämnade familjen när David var fem år. Fadern lärde barnen överklassmanér och satte dom i internatskolor. David rymde från skolan när han var 16 år och studerade tyska i Bern och Oxford. Han undervisade ett tag, men började 1959 arbeta för den brittiska underrättelsetjänsten i Tyskland. Samtidigt började han skriva romaner, inspirerad av sitt arbete. En av le Carrés huvudkaraktärer, spionen George Smiley, är med redan i debuten "Telefon till den döde" 1961 och genombrottet kom två år senare med "Spionen som kom in från kylan". le Carré ägnade sig därefter enbart åt skrivandet och blev med tiden en av världens främsta thrillerförfattare med snillrika intriger och romanfigurer som brottas med moraliska frågor om sanning, lögner, svek. Han skrev över 20 romaner, av vilka flera har filmatiserats. 2020 dog John le Carré i lunginflammation, 89 år gammal.
I avsnittet medverkar också Mårten Blomkvist, filmkritiker, kulturjournalist och författare.
TARIK SALEH INSPIRERAS AV JOHN LE CARRÉS KARAKTÄRSBESKRIVNINGARTarik Saleh, filmregissör och manusförfattare, har bland annat gjort långfilmerna "Nile Hilton incident" 2017 och "Boy from heaven" 2022. "Nile Hilton incident" har vunnit flera priser och belönades med fem Guldbaggar 2018, däribland Bästa film. Både "Nile Hilton incident" och "Boy from heaven" har rosats av kritiker och publik, 2022 vann Tarik Saleh pris för Bästa manus på filmfestivalen i Cannes för "Boy from Heaven". Han har också gjort den animerade filmen "Metropia" och de uppmärksammade dokumentärerna "Sacrificio - Vem förrådde Che Guevara" och "Gitmo" tillsammans med Erik Gandini. Tarik Saleh är även journalist och har arbetet med olika SVT-produktioner.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Filmen "Gökboet" blev en publiksuccé och hyllades av kritikerna när den kom 1975. Jack Nicholson som bråkstaken McMurphy vände upp och ned på sinnessjukhusets låsta avdelning med kuvade patienter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inget fel på patienterna här, tyckte McMurphy när han kom från fängelset till sjukhuset för observation. Han fick en dödsfiende i Louis Fletchers syster Ratched. Inte minst den svenska publiken älskade att följa kriget mellan McMurphy och Ratched, i Stockholm gick filmen i åratal."Gökboet" låg helt rätt i tiden. Spelet mellan Nicholson och Fletcher är fortfarande något i särklass, men en del i porträttet av den grabbiga hjälten har åldrats mindre väl, tycker Mårten Blomkvist som sett om Milos Formans flerfaldiga Oscarsvinnare från 1975.
-
När mästerregissören Stanley Kubricks kostymfilm "Barry Lyndon" hade premiär på 70-talet blev den betraktad som vacker - och tråkig. Filmjournalisten Mårten Blomkvist hänfördes dock redan från början!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många filmer har omvärderats i filmhistorien, och uppvärderats efter att ha fått ett ljumt mottagande vid premiären. Men ska en utnämnas till filmens egen den fula ankungen så är det Stanley Kubricks "Barry Lyndon". När den kom beskrevs den som lång och tröttsam. Idag tycks alla tala om den som en svan, majestätisk, nästan den perfekta filmen.
Den byggde på den engelska 1800-talsförfattaren William Thackerays roman om en irländsk äventyrare, eller streber, som tar sig upp i samhället i slutet av 1700-talet. Det är en film som berättar om passioner, utan att själv någonsin röja några känslor.
Innehållet svallar av känslor men allt berättas med ett stort lugn. Allt är så vackert. Varenda bild är som en tavla. Allt är inspelat på plats, i riktiga slott och herresäten.
Recensionerna var negativa. Eller, de var respektfulla, men utan entusiasm. Vackert men livlöst var omdömet. Alla visste att filmen kostat fruktansvärt mycket att spela in och att den tagit enormt lång tid att göra. Det fanns en förväntan på något mer eftertryckligt.
Under åren efter premiären har "Barry Lyndon" sakta men säkert stigit i aktning bland filmintresserade. Idag är uppfattningen helt enkelt att Kubricks tionde film underskattades och att det är en av hans bästa. Kanske rentav den bästa. "Barry Lyndon" är den fula ankungen som blev en svan.
-
År 1968 vann "I nattens hetta" fem Oscars. Filmen utspelar sig i en liten stad i den amerikanska södern, där en svart storstadpolis och en typisk sydstatssheriff förenar sig i jakten på en mördare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan dess har mycket hänt med skildringen av svarta och rasism på film. Mårten Blomkvist tycker ändå att "I nattens hetta" står sig, den känns förvånansvärt modern och det finns tryck i skildringen av den lilla staden och i den laddade stämningen mellan Sidney Poitiers coola storstadssnut och Rod Steigers lantissheriff.
Det är 1960-tal och kvalmig natt när en elegant Sidney Poitier stiger av tåget. Han sätter sig i väntrummet för att invänta ett kommande tåg men istället kommer han att om en stund möta någon som inte rör sig snabbt som tåget, Spartas plufsiga sheriff.
"I nattens hetta" är en thriller om en svart man som först blir misstänkt för ett mord, sedan blir indragen i jakten på mördaren och kommer att arbeta sida vid sida med en sävlig sydstatssheriff.
Den är full av atmosfär, den är en av de bästa amerikanska polisfilmerna från den tiden, och den känns förvånansvärt modern, enligt filmkritikern Mårten Blomkvist.
-
Peter Lorre spelade barnamördaren som själv såg ut som ett stort barn. När mordlusten grep honom började han vissla en Grieg-melodi. Mårten Blomkvist berättar om det tyska mästerverket "M" från 1931.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Peter Lorre gjorde det mesta av sitt glosögda babyface och blev oförglömlig för sin roll i "M" där Berlin vänds upp och ner i mördarjakt.
"M" var delvis inspirerad av verkliga händelser. Uppmärksammade seriemord hade lett till att kriminella organisationer erbjudit sin hjälp i jakten på gärningsmannen. Lang lät publiken stiga ner i Berlins undre värld. Filmen var i hög grad en produkt av tiden. Man kan förnimma influenser från expressionismen, Bertolt Brecht och Bauhaus, och den gjordes bara ett par år innan nazisterna tog makten. -
Till sista andetaget med Jean-Paul Belmondo och Jean Seberg var en odåga när den kom, utan respekt för filmens konventioner. Nu räknas den till en av nyckelfilmerna inom den franska nya vågen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 13 september 2022 kom beskedet att den franske filmregissören Jean-Luc Godard - som var tongivande inom Franska nya vågen - gått bort.
I Jean-Luc Godards debutfilm "Till sista andetaget" förenas kärlek till Paris, till filmen och till amerikansk populärkultur. Och, förstås, till upproret.
Har den uppkäftiga rebellen bättrat sig, eller ser historien om biltjuven Michel och studentskan Patricia fortfarande lika näbbig ut? Mårten Blomkvist har tagit sig en titt.
-
När jag var yngre tänkte jag på honom dagligen, säger författaren Monika Fagerholm om filmregissören John Cassavetes. Numera upptar den oberoende amerikanska filmens fader inte lika ofta hennes tankar bara någon gång i veckan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
John Cassavetes nobbade HollywoodJohn Cassavetes (1929–1989) amerikansk filmregissör och skådespelare. Kallas fader till den amerikanska oberoende filmen. Han nobbade Hollywood, finansierade sitt filmskapande med sitt skådespeleri och arbetade framför allt med vänner och familj. John Cassavetes har en ikonisk ställning i filmvärlden och många efterföljare.
Monika Fagerholm har vunnit AugustprisetMonika Fagerholm, finlandssvensk författare. Hon bor i finländska Ekenäs och har skrivit kritikerrosade, prisbelönta och mycket lästa romaner som till exempel ”Underbara kvinnor vid vatten”, ”Diva”, ”Den amerikanska flickan” som fick Augustpriset 2005 och ”Vem dödade Bambi?” som belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2020.
I programmet medverkar också filmjournalisten och kritikern Mårten Blomkvist.
Programledare: Gunnar Bolin
Producent: Maria Götselius
