Maria Eriksson Podcasts
-
I avsnitt 18 får du höra ett samtal mellan Maria som är KBT-terapeut och Alexander som är Hjärnkollambassadör.
Alexander berättar hur han har hittat verktyg och hjälp med att hantera sin socialångest via KBT-terapi. Maria berättar hur KBT kan hjälpa dig att hantera dina rädslor och hur det fungerar som ett verktyg för att förändra ett beteende.
Hon berättar även varför hon började intressera sig för KBT och varför hon tycker att det är en bra metod. Även Alexander berättar varför han valde KBT-terapi som metod och hur den har hjälpt honom på olika sätt.Gäster:
Alexander Weiskog, Hjärnkollambassadör
Maria Eriksson, Leg. Psykoterapeut, Leg. Sjuksköterska. Jobbar med KBT baserad Psykoterapi, Kris och Traumabehandling, Parterapi, Personalstöd
Samtalsledare:
Louise Edlund
Vill du höra mer från Alexander kan du boka honom genom att kontakta oss på [email protected] eller ring samordnaren Hannes Olsson på 073-023 25 17. Läs mer här: vastmanland.hjarnkoll.se/ambassador/alexander-weiskog
Om Bagaget:
Här får du möta våra Hjärnkollambassadörer som delar med sig av sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Du får också möta anhöriga, forskare, terapeuter, intresseorganisationer som på olika sätt arbetar med att lyfta och synliggöra psykisk ohälsa. Genom att våga prata och våga lyssna så kan vi tillsammans bryta tystnaden och minska stigmat, som individ, som medmänniska och som samhälle.
Bagaget som produceras av Hjärnkoll Västmanland, en del av NSPH i Västmanland.
Läs mer om vårt oss på www.nsphvastmanland.se och vastmanland.hjarnkoll.se.Följ Bagaget på Facebook www.facebook.com/bagagetpodcast
-
Så här i slutet av vårterminen har en debatt om skolbetygen startat. Omkring 15 procent av eleverna i grundskolan får underkänt i matte, svenska och engelska. Har utslagningen i grundskolan något samband med ökad dödlighet bland unga vuxna i Sverige?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kan skilja så mycket som 4 till 8 år i medellivslängd beroende på var du bor i Sverige. Skolan anses av många forskare som en viktig plats för att skapa jämlik hälsa. Det var en av orsakerna till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla grundskolan öppen i hög grad under coronapandemin, berättar Johan Carlsson, fd generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten.
Inget ökat söktryck för psykisk sjukdom under pandemin
Men stängda skolor och distansundervisning på gymnasiet under pandemin ledde inte till ökad allvarlig psykisk ohälsa, enligt en rapport av Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.Dödligheten hos unga i Sverige ökat de senaste 20 åren
Skolan spelar ändå en avgörande roll för ens framtida hälsa, säger Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Global folkhälsa på Karolinska institutet. Vad innebär det att dödligheten bland unga vuxna i Sverige har ökat under de senaste 20 åren, medan den i övriga Västeruropa har minskat?I programmet hör du också elever i årskurs nio från Björkhaga skola i Tumba.
Programmet är en repris från 5 november 2021
Reporter: Maria Eriksson
[email protected]
Programledare: Annika Östman
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
58-årige Robert Lundin är en av 40 000 svenskar som har ett svårläkt sår. Om alla med svårläkta sår fick bättre behandling skulle lidandet minska och vården kunna spara enorma belopp, enligt forskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hela livet förändrades för sportiga Robert Lundin när han fick sitt bensår för några år sedan. Det som började med ett litet sår när han slog i ett bordsben, blev till ett smärtsamt djupt sår som krävde omläggning på Södersjukhusets hudmottagning två gånger i veckan. Idag mår han mycket bättre, tack vare rätt hjälp.
Hör om vad som krävs för att komma till rätta med svårläkta sår, och hur samhället samtidigt kan spara pengar.
I programmet hörs förutom Robert Lundin också Rut Öien, nationell expert på svårläkta sår, docent vid Lunds universitet och allmänläkare från Blekinge samt Anne-Mari Fagerdahl, docent i omvårdnad vid Sårcentrum, Region Stockholms specialistmottagning för svårläkta sår. Lena Hansen jobbar med Robets sår och är undersköterska vid Hudmottagningens Behandlingscentrum på Södersjukhuset i Stockholm.Programmet sändes första gången 22 februari i år.
Reporter: Maria Eriksson
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected] -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hettan hotar matproduktionen i regeringskrisande ItalienDen värsta torkan på 70 år pratas det om i norra Italien. Inte bara skördarna är hotade utan även en hel del av vinstockarna. Torkan har också blivit en av de mest akuta frågorna politiskt som även den lyckats splittra den sköra italienska samlingsregeringens olika intressen. Vad som händer nu efter premiärminister Mario Draghis avgång i torsdags och det nyval som kommer följa gör det än mer osäkert.
Cecilia Blomberg, Sveriges Radios utsända i Sydeuropa, åkte till Po-slätten för att träffa drabbade och höra om vad som nu står på spel.
Hur ska vi prata om vädret för att rädda klimatet?I ett samtal med Maria Wolrat-Söderberg, forskare på från Södertörns högskola, och Maria Augutis, meteorolog på SVT, söker vi svar på hur våra erfarenheter och upplevelser av extremväder kan leda till ett ändrat beteende och rädda klimatet. Och bjuder på en hypotetisk väderprognos som inte bara berättar vad det blir för väder utan också de bakomliggande klimatorsakerna.
Sommaren före valet krigsåret 1940 - likheter med årets valFör första gången sedan andra världskriget har i år ett land invaderat ett europeiskt land. Och som bekant har det ju lett till att Sverige och Finland gett upp sin alliansfrihet och ansökt om medlemskap i Nato.
I vår serie om dramatiska somrar före valet har nu turen kommit till året 1940. Då pågick andra världskriget i Europa - våra grannländer hade just invaderats och det var oklart om det ens skulle hållas ett val.
Timme ett:
Torkan hotar matproduktionen i Italien
Vad krävs för att vi ska koppla vädret till klimatförändringarna?
Har Gud någon plats i skolan?
Ryssland, Iran och Turkiet - hur ensam är Putin?
Krönika av Ulrika Knutson
Panelen med Maria Eriksson, SvD, Dick Ericksson, Samtiden och Peter Gustavsson, Aftonbladet.
Timme två:
Sommaren före valet 1940
Hur påverkas årets riksdagsval av kriget i Ukraina?
Pensionärer kan tvingas flytta på grund av hyresökning på 100 procent
Utkant Sverige: Manlighet under pressatfot
Gothia Cup och EM-framgångar - när blir fotbollen jämställd?
Kåseri av Helena von Zweigbergk
Programledare: Pekka Kenttälä
Producent: Ulrika Fjällborg
Tekniker: Martin Seipel
-
Öppna grundskolor under pandemin var viktigt för att öka chansen till godkända betyg och bättre hälsa längre fram. Men varför drabbades inte gymnasister med stängda skolor av allvarlig psykisk ohälsa?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kan skilja så mycket som 4 till 8 år i medellivslängd beroende på var du bor i Sverige. Skolan anses av många forskare som en viktig plats för att skapa jämlik hälsa. Det var en av orsakerna till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla grundskolan i öppen i hög grad under Coronapandemin, berättar Johan Carlsson, fd generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten.
Att stängda skolor och distansundervisning under pandemin ledde till psykisk ohälsa hos gymnasieelever är något som Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, inte kan visa. Hennes rapport visar att gymnasieelever som fick distansundervisning inte fick en ökad allvarlig psykisk ohälsa.
Men skolan spelar en avgörande roll för ens framtida hälsa, säger Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Global folkhälsa på Karolinska institutet. I programmet hör du också elever i årskurs nio från Björkhaga skola i Tumba.
Reporter: Maria Eriksson
[email protected]
Programledare: Annika Östman
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
I detta avsnitt pratar vi med Maria Eriksson, professor i socialt arbete, om barn som upplever våld och omsorgsförmåga/föräldraförmåga hos våldsutövande och våldsutsatta föräldrar. Ställer vi olika krav på mammor och pappor generellt och hur ser det ut när det förekommer våld? Kan man egentligen sägas ha en god omsorgsförmåga när man utövar våld mot den andra omsorgspersonen?
www.advokatlagh.se
www.linnmhallen.se
