Nordirland Podcasts
-
Tre år efter skilsmässan mellan EU och Storbritannien är bodelningen nu klar, men långt ifrån accepterad. Hör om gränser som utmanar den sköra freden och om hur Storbritannien mår efter Brexit.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har gått 25 år sedan Långfredagsavtalet på Irland som satte punkt för den blodiga konflikten mellan protestantiska unionister, som vill tillhöra Storbritannien, och katolska nationalister, som vill tillhöra Irland. Men – som USA:s president Joe Biden underströk när han besökte landet inför årsdagen – ett slut på konflikten var inte en självklarhet. Fredsavtalet vilade till viss del på att Storbritannien och Irland tillhörde samma union, vilket Brexit har satt stopp för. Hör om gränsdragningskonflikten som petar i gamla sår och Windsor-ramverket som klubbats formellt men fortsätter att lamslå det nordirländska, regionala styret.
Så mår Storbritannien efter BrexitTre år efter det formella utträdet ur EU står Storbritannien inför stora utmaningar på hemmaplan, med skenande priser och ökad fattigdom. Hur mår Storbritannien efter skilsmässan och hur mycket av de nuvarande problemen kan skyllas på Brexit? Hör också om det grannlaga arbete som återstår när EU-avtrycket ska tvättas bort ur det brittiska rättssystemet.
Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator och Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Adam Alvin -
Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Chefsdomare John Roberts stoppar tills vidare Biden från att häva Title 42; Biden presenterar plan för att få ner hemlösheten med 25% till 2025; Ohios delstatskongress röstar igenom ID-krav för valomröstningar; Trump backar Kevin McCarthy som Speaker; Vita Husets pressekreterare Karine Jean-Pierre vet inte vad Kamala Harris gör för att stärka gränsen; Allt fler unga transgenders vill byta tillbaka; Biden utser Joseph Kennedy III till specialsändebud till Nordirland; FBI ville att Twitter skulle kväsa historien om Hunter Biden; Joe Manchin vill inte säga om han ska bli oberoende; CNN:s nya chef Chris Licht förklarar att han är trött på woke-vänsterns kritik; Harvey Weinstein döms för ny våldtäkt; Texas guvernör Greg Abbott ämnar fortsätta bygga en mur i Texas; Airzonas guvernör Doug Ducey byggde en mur med containrar men är stämd av Biden-administrationen; Arizonas republikanska guvernörskandidat Kari Lakes stämning om felaktiga valsedlar godkänns för inspektion; Oberlin College i Ohio måste betala stor ersättning till rasistanklagad bagare; Trumps trading cards utsålda; 6-januarikommittén rekommenderar Justitiedepartementet att åtala Donald Trump för uppvigling; Stacey Abrams i skuld; Politiker Kalifornien vill ge reparations till svarta; Biden non-binary kärnkraftsspecialist Sam Brinton hade även format Bidens transgenderpolicy; Biologisk transgender-man kör över kvinnor i hockey; Cambridge Dictionary ändrar definitionen på man och kvinna; Lärare i Minnesota hävdar att cellbiologi är kapitalistisk indoktrinering av barn.
--------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Malin Forssner gästar Klackarna i taket och berättar om Gusks berg- och dalbana till säsong och sin egen nytändning under comebacken på elitnivå. Hon berättar också om sin resa från ung talang i Vaksala, tiden i Sirius och varför skapandet av Uppsala inte blev som hon tänkt sig. Dessutom möss i Nordirland och hur det …
Fortsätt läsa "3: Freden på Rasta"
-
Utrikeskrönikan 25 juli.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
London, måndag.
De senaste veckorna har jag levt två parallella liv. Det ena på hemmaredaktionen i Stockholm, där jag nära och noggrant följt med i vårt svenska nyhetsflöde för att kunna prata om det som är relevant för Sverige i radio. Men på lediga dagar, och vid andra tillfällen då jobbet tillåtit, har jag placerat mig själv här i London och i det brittiska flödet.
Jag har läst nyhetsbrev, morgontidningar, skvallerpress och ändlösa Twittertrådar. Jag har hängt kvar på redaktionsgolvet och stirrat på de stora skärmarna där bland annat BBC-sändningarna rullar ljudlöst, för att åtminstone få en uppfattning om vad som är dagens stora grej. Jag har till och med försökt se ikapp tv-serien The Crown i hopp om att den historiska tillbakablicken ska ge mig plötslig insikt i varför det brittiska samhället blivit som det blivit.
Men, mer än något annat har jag lyssnat på radio. Just BBC:s radiosändningar har fått gå i mina lurar så fort jag fått chansen. Jag har i och för sig under lång tid lyssnat väldigt mycket på brittisk radio och poddar, men nu då jag ska rapportera härifrån under sommaren så är insatserna större. Det är ju inte omöjligt att jag faktiskt behöver kunna förmedla det jag tar in, vidare till er lyssnare.
Tyvärr visar det sig att jag har svårt att fokusera på innehållet eftersom en av få saker som intresserar mig mer än Storbritannien är dialekter. Brittiska dialekter visserligen, men ändå. Det här gör att så fort en ny person hörs i det program jag råkar lyssna på så är min första tanke inte: Vad har den här personen att berätta? Utan: Varifrån kommer den här personen?
Vi tar några exempel på hur det kan låta i mitt huvud:
Hon pratar som fotbollsspelaren Stuart Dallas, Nordirland då. Cookstown kanske jag gissar och konstaterar utan att dubbelkolla att det förmodligen är rätt.
Den här killen har ett sch-ljud där det borde vara ett k-ljud, garanterat en ”scouser”, som Liverpool-borna kallas.
Han låter som Rob Brydon, han från den fantastiska tv-serien ”The Trip” där två komiker åker på en matresa på den engelska landsbygden. Han är från Wales vet jag. I just det här fallet introducerades intervjupersonen också som ”minister för Wales” vilket förstås var en ledtråd, men ett rätt är ett rätt.
Som ni förstår påverkas förmågan att faktiskt ta in vad som sägs av letandet efter ledtrådar i en konsonant eller en diftong, och förståelsen försämras ytterligare då jag sedan febrilt söker i internets tassemarker efter bevis på att någon för mig helt obekant intervjuperson faktiskt kommer från nordvästra England. Jodu, här finns en intervju med BBC Radio Cumbria från 2013, där finns nog kopplingen.
Så trots att jag länge, och med ökad intensitet sedan jag visste att jag skulle åka hit, har lyssnat på så mycket radio att jag borde veta allt om Rishi Sunak och Liz Truss, om skillnaden på Rugby Union och Rugby League och om hertigen och hertiginnan av Cambridges förehavanden, så vet jag faktiskt inte vad som gått in. Vi lär väl märka helt enkelt.
Jag kan i alla fall lova att jag kommer skärpa mig då jag själv åker ut och pratar med folk. Att fokusera på vad de säger och inte hur.
Så att inte alla mina följdfrågor lyder: ”Låt mig gissa... Southampton?”
Elias Wahlberg, London
[email protected] -
Kritikstormen efter 2-1! Slappa medierapporteringen! Dynggänget Nordirland! Viktiga Kosovare Asllani! Svajiga Portugal! Norges mentala ihopklappning! Hedvig Lindahls rimliga Djurgården-flytt!
Inlägget 35. Öppna ögonen dök först upp på Tutto Balutto.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kan vi naivt lösa konflikten mellan IRA och Storbritannien? Och hur går det till att jordugna en djupfryst Grandiosa-pizza på Fiji? I dagens avsnitt avslöjar Dawwa sitt drömbröllop och Brutti visar en ny musikalisk sida.
Medverkande: David “Dawwa” Persson och Stefan “Brutti” Holmberg.
Musik av: Kristoffer “Folle” Folin - purpleskullmusic.com
Joina oss på Patreon å skänk en slant för att ta del av de obundna avsnitten av Pubbonanza. Släpps en söndag i månaden: patreon.com/nagotkajko
Vid feedback och frågor, maila oss gärna på [email protected] - eller DM:a oss på @nagotkajko på Instagram.
Tack för att du lyssnar! -
När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.
Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.
I reprisen av det nymixade avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.
Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.
Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret. Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.
De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.
Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.
Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ronie Berggren intervjuar John Gustavsson om Sinn Féins framgångar i Nordirlands parlamentsval.
------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
I flera europeiska länder har historiska händelser skärskådats de senaste åren. Erik Lindman Mata funderar på vad den tyska diskussion om landets koloniala förflutna säger om minnesarbetets natur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Få nationer har en så komplicerad relation till sin minnespolitik och sina historiska övergrepp som Tyskland. Och tyskarna har under 1900-talets senare hälft utan tvekan noga skärskådat sin roll i den nazistiska brutaliteten. Visserligen på olika sätt, men alltid med insikt om den tyngd det förflutna lägger på samtiden. Själva behovet av att bearbeta Förintelsen har till och med blivit en officiell och oomtvistad hållning. Ändå har de senaste åren en diskussion om minnet av Förintelsen återigen blossat upp. Kanske säger den tyska diskussionen, om landets historiska minne, något viktigt, som rör inte bara hur länder bearbetar sitt förflutna, utan också hur förutsättningarna för att hantera och reflektera över det förflutna inte är huggna i sten. Kanske visar den hur alla våra historiska rötter fortsätter att växa, åt olika håll.
Efter kriget reste sig Tyskland relativt snabbt ur sina spillror, för att snart bli centrum för den europeiska politiken. Men man började bara sakta tala om det förflutna. Redan på 1980-talet, när önskan om klarspråk kring den tyska skulden väl hade börjat etablera sig, kom den första motrörelsen – historikerstriden briserade. Det var historikern Ernst Nolte som utlöste det hela, genom att ställa frågan om vad för slags händelse Förintelsen var. Unik i sitt slag? eller en del i det grymhetens kabinett som redan befolkades av folkmordet på Armenier, tortyren i Gulag och de allierades bombningar av tyska civilister? Konfliktlinjen var tydlig: Vore det bättre att sopa det hela under mattan, glömma och gå vidare eller var man snarare tvungen att fokusera och söka bearbeta det folkmord som hade begåtts?
Den senare positionen vann och blev till den rådande, hegemoniska ståndpunkten. I den historiesyn som kom att råda var Förintelsen en egenartad och ojämförlig händelse, en grymhet av oerhörda proportioner och en händelse som Tyskland inte fick vända bort blicken ifrån. Man insåg att man behövde arbeta igenom sin kollektiva erfarenhet, och historikerstriden blev ett minne blott.
Men tjugo år in i det århundrade som många, efter Berlinmurens fall, trodde skulle innebära liberalismens fullständiga seger och historiens slut har så frågan om det förflutna återigen seglat upp. Historikern Aleida Assmann menar att det som nu pågår i Tyskland är ett direkt återupptagande av den tidigare striden. Men nu handlar det inte först och främst om förhållandet till Förintelsen, utan snarare vad man ska göra med sitt koloniala förflutna. Diskussionen, eller diskussionerna, har dykt upp på olika håll; ska man döpa om koloniala gatunamn? Fanns det fog för att avboka den kamerunske filosofen Achille Mbembe, som skulle ha föreläst på en konstfestival, bara på grund av hans stöd för bojkotten av israeliska företag? Ska man återbörda de konstverk som man under koloniala krig har tagit till Europa? och så vidare. Just för att man gör anspråk på ett visst minnesarbete, så knyter dessa frågor också an till arbetet med och minnet av Förintelsen.
Men varför lyfts frågan om Förintelsen just i dag? Historikern Sebastian Conrad menar att det handlar om en övergång från efterkrigstidens historiska berättelse till erfarenheten av en globaliserad samtid.
Efterkrigstidens berättelse bestod i förkastandet av nazismen, en ökad demokratisering och att man avhände sig krigsmakten. Kärnan i figuren var bearbetningen av Tysklands skuld, och speglar den minnespolitik som karaktäriserade det sena 1900-talet. Avgörande var efterkrigstidens transnationella ram och världsordning. Dåtidens minnespolitik var ett villkor för Tysklands väg mot väst och kan bara förstås i den geopolitiska struktur som då växte fram. Den som ville ingå i den Europeiska gemenskapen behövde inte bara anpassa lagar och politiska system, utan också synen på det förgångna.
Det som nu har hänt är att minnet av 1900-talet står inför nya sociala, kulturella och geopolitiska förutsättningarna, vilket till exempel märks i skiftet i synen på Tysklands koloniala övergrepp. Det tyska uppmärksammandet av folkmordet på hererofolket i Namibia är, enligt Conrad, ett tydligt exempel på vad som har förändrats. Under 80-talet fanns inget utrymme för att erkänna vad som hade hänt i Namibia. Då talade man om folkmordet i termer av ett svårmanövrerat, martyrliknande krig för tyskarna – i skarp kontrast till hur man såg sin egen roll i Förintelsen. Först 2016 bad tyska staten om förlåtelse för vad som hänt i Namibia. Minnesarbetets objekt hade skiftat.
Att arbeta igenom trauman, individuella såväl som kollektiva, är svårare än att bara städa upp, dra ett streck och gå vidare. Minnen somnar, minnen väcks till liv. Även sår som läker lämnar spår på kroppen, och även brott som erkänts gör ont.
Men till skillnad från ett ärr, så skiftar minnet beroende på vilken konstellation det hamnar i, vilka andra minnen det förhåller sig till. Därför behövde frågan om kolonialismens förbrytelser mäta sig med Förintelsen, eftersom den rådande tanken om Förintelsens unikhet inte släppte in andra förbrytelser i sin omkrets. För att räknas som legitim – för att kunna bli en del av arbetet med det förflutna – behövde frågan om kolonialismen ställas bredvid Förintelsen – trots att man ihärdigt hävdat det senares unikhet.
Ett strikt nationellt minne är i dag kanske inte möjligt. Precis som den offentliga diskussionen fokuserar konflikter både innanför och utanför det enskilda landets gränser, är också minnespolitiken en globaliserad och spretig fråga. Det gäller för både det kollektiva minnesarbetet, som för olika grupper eller individers förståelse av sin egen historia. Också det svenska minnet är alltmer sammanflätat med omvärldens. Detta syns inte minst i vilka händelser som påverkar och formar oss.
Så har rivningen av koloniala statyer i både USA och England återspeglats i liknande konflikter kring Sveriges rasbiologiska historia; nya konfliktlinjer mellan USA och Ryssland påminner oss om den svåra balansgång vår förmenta neutralitetspolitik inneburit; Nordirlands utträde ur EU och Kosovos självständighetsförklaring påminner hela Europa om hur nyfött det rådande fredstillståndet är. Minnets rötter spretar.
Det är värt att påminna sig om att det alltså inte är fråga om att jämföra olika katastrofer, för att bedöma vilken som är störst eller mest egentlig eller vidrigast. Det handlar snarare om att förhålla sig till att förutsättningarna för att minnas en katastrof – eller att minnas sin katastrof – har förändrats.
Som Assmann påpekar, innebär det singulära och unika hos en händelse inte att den också måste vara uteslutande. Minnet och den politik som kretsar kring det kollektiva minnesarbetet är inte ett nollsummespel, utan en övning i uppmärksamhet och arbete. Ett arbete vi inte kommer bli färdiga med på mycket länge.
Erik Lindman Mata, poet
-
I veckans avsnitt av Landskrona BoIS-podden laddar Eric Persson och Sebastian Rönström upp inför premiären i superettan.På menyn:* Var står BoIS med en vecka kvar till den stora dagen?* Efter värvningen av den förre mattanten Erik Hedenquist – är någon offensiv pjäs på väg in? Eric Persson namedroppar ett namn från Djurgården, ett från Malmö FF och ett från Falkenberg.* 2–2-matchen mot Gais. Vilka klev fram och vilka kan bättre?* Hur bör premiärelvan formeras? Vi tycker till.* Motståndarkollen: Öster. Vad är det för typ av lag BoIS ställs emot?* Vi presenterar våra superettantips. Var i tabellen hamnar BoIS? Vilka kommer att slåss i toppen respektive botten?* Ex-BoIS:are vi minns. Den här veckan tar Sebastian Rönström sikte på en spelare med stark anknytning till Sverige, Portugal och Nordirland.
-
Stormen Malik drog in över Sverige. 50 år sedan Bloody Sunday i Derry/Londonderry i Nordirland. Osäkert val i Portugal. Och skådespelaren, författaren och tårtmakaren Johan Ehn är dagens gäst!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Magdalena Graaf visar upp sitt hem i nya teveserien "Här bor jag" - hur är det, undrar jag
Vår asienkorrespondent har besökt gränsen mot Myanmar där flyende burmeser skjuts till döds när de försöker ta sig över gränsfloden till Thailand
Och så är det dags att räkna fåglar! Bättre en fink i trägår'n än tio mesar i skogen!
Ansvarig utgivare Sabina Schatzl
-
Under 90-talet inleder IRA en prickskyttekampanj på Nordirland i södra regionen South Armagh. Prickskytte mot brittiska soldater och nordirländska polisen RUC har förekommit sedan 70-talet. Det som är nytt den här gången är att IRA kommit över två amerikanska halvautomatiska gevär, 50-kalibers Barrett M82.
-
Den här veckan återkommer vi i del två om konflikten på Irland mellan unionister och nationalister. Förra avsnittet pratade vi framförallt om den historiska kontexten och varför religion kommit att spela en så viktig roll i i en fortsatt otroligt känslig fråga som kanske inte riktigt går att lösa. Har man inte lyssnat på det första delen, rekommenderar vi att man göra det.
Den här veckan ska vi prata om händelser som kanske är lite mer färska i minnet för många. Bland annat det så kallade Good Friday agreement, och hur den moderna politiska världen kan sätta käppar i hjulen.
Tack för att du lyssnar!
Har du som lyssnar en spaning? Hör av dig till oss: [email protected]
Ig: Andra kammaren
FB: Andra kammaren
Glöm inte att prenumerera på podden i din poddläsare!
-
Vi pratar om något som har historiska rötter långt tillbaka, men som ekar tillbaka ännu till våra dagar. Vi ska prata om Nordirland och dragkampen om det ska tillhöra UK eller inte.
Vi kan så gott som i dagsaktuella nyheter läsa om oroligheter som drabbar Nordirland. Brexitavtalets regler för handel i Nordirland har gett upphov till våldsamheter då unionister, som vill att Nordirland ska förbli en del av Storbritannien, protesterat mot den gräns som uppstått mellan den irländska ön och resten av den brittiska unionen i kölvattnet efter Brexit.
Idag ska vi prata om konflikten mellan Storbritannien och Nordirland. Det är en viktigt händelseförlopp, detta var upprinnelsen av en väldigt ihållande konflikter och spänning på Nordirland, som slutligen skulle leda till ett fredsavtal. Fredsavtalet gäller fortfarande idag, men spänningarna finns forftarande där.
Vi pratar om de väldigt häftiga striderna mellan unionister (i praktiken protestanter som ville behålla banden till Storbritannien) och nationalister (främst katoliker som ville ha ett enat Irland).
Vi hoppas att med detta avsnitt ge lite förförståelse till den som vill förstå när vad som ligger bakom mycket av det vi pratar om här i podden, som rör UK (Förenade kungadömet) vad gäller inte minst handelsrättigheter och konflikter.
Tack för att du lyssnar!
Har du som lyssnar en spaning? Hör av dig till oss: [email protected]
Ig: Andra kammaren
FB: Andra kammaren
Glöm inte att prenumerera på podden i din poddläsare!
-
Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893
I samband med brexit blev piskades ånyo liv i den bortglömda Nordirlandskonflikten, i samband med att hot om skarpa gränser på ön började segla upp i takt med att den brittiska regionen plötsligt blev ett ingenmansland där EU:s yttre gräns skulle definieras.
Under våren 2021, strax efter ett provisoriskt avtal, blossade också skärmytslingar upp och nya bomber detonerade. Europas medier drog omedelbart upp oroligheternas Belfast och Londonderry på löpsedlarna igen.
Vad är det som håller på att hända egentligen - trappas en ny spiral av terror och våldsdåd upp i Västeuropas yttersta hörn?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning. I det här avsnittet ska vi titta närmare på vad den irländska oron bottnar i och ställa oss frågan om det verkliga hotet mot den brittiska stabiliteten vilar någon annanstans än på den bångstyriga gröna ön? - Laat meer zien
