Riksarkivet Podcasts
-
Mikael och Patrik från Lidhult var ute på långfärd med sina mopeder. Då de valde att åka till Hyltebruk visste inte hur illa sedd deras hemort var där…
Hallandsposten 1978-08-30, 1978-09-02, 1978-09-09, 1978-10-13, 1978-08-30, 1978-10-18, 1978-08-30, 1979-01-19, 1979-02-23, 1979-03-03, 1979-03-21, 1979-03-28
kjnr4_79001.jpg (2345×1557) (wordpress.com)
kjnr4_79001.jpg (2345×1557) (wordpress.com)
STORA ENSO. HYLTEBRUK. (1897 – ) - Riksarkivet - Sök i arkiven
Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Smycket gäckar experterna som försöker ta reda på vad bokstäverna betyder. Öppnar man hjärtat väcks ännu fler frågor. Hör jakten på svar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
År 1916 grävs ett kvinnligt skelett upp under golvet i en medeltida kyrka i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Mot den vanliga kristna traditionen hade kvinnan fått med sig en gravgåva i form av ett silverhjärta på bröstet. Fyndet, och mysteriet runt det, har tillägnats ett helt rum på Göteborgs stadsmuseum.
Museernas hemligheter undersöker mystiska föremål på svenska museerI det här avsnittet tar Kulturredaktionens Mattias Berg hjälp av museipedagogen Håkan Strömberg på Göteborgs stadsmuseum samt arkeologikonservatorn Inger Nyström Godfrey och Claes Gejrot på Riksarkivet, som är specialist på medeltida latin.
-
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.
Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.
Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.
Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.
Reporter: Therese Uddenfeldt
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Erik kom från Värmland men levde många år i Nya Zeeland och Australien. Han kom hem igen och blev en man det talades om. Han kallades zeelänningen. Men en dag försvann han spårlöst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Erik Gustavsson föddes 1854 i Östervallsskog i Värmland alldeles vid den norska gränsen. Han reste därifrån första gången som 18-åring då han och elva andra personer från orten tog sig till Nya Zeeland. De lockades dit av en svensk man som var agent för Nya Zeeländska staten. Resan skulle betalas av genom arbete samtidigt som de skulle få en bit mark att odla upp för eget bruk.
Men Erik var en rastlös själ. Efter tio år ordnade han ett lotteri på marken men delade aldrig ut vinsten utan tog pengarna han fått in och drog iväg till Australien. Där gifte han sig och fick en stor familj. Han försörjde sig delvis på förbjudna sysslor, som lönnbränning. Han efterlystes flera gånger och satt en tid i australiensiskt fängelse.
1907 dök han plötsligt upp i Östervallsskog igen. Han var då skild men hittade snart en ny svensk hustru. Barnen kom i rask takt. Här kallades han ”zeelänningen” en person som sett världen och han umgicks med dem som hade det lite bättre ställt.
1921 gav han sig iväg igen. Han skulle tillbaka till Australien för att hämta pengar som han sa att folk var skyldiga honom. Det kom ett brev från honom där han berättade att han fått sina pengar, nästan 2 miljoner i dagens penningvärde, och att han snart skulle vara hemma igen. Det var det sista man någonsin hörde av honom, berättar hans sentida släkting Lennart Östervald. Från den dagen vet ingen vad som hände Erik.
Det fanns vid förra sekelskiftet gott om agenter som hjälpte emigranter med information, biljetter och andra praktiska problem runt deras livs resa. På Riksarkivet i Göteborg finns ett unikt arkiv efter en sådan emigrantagentfirma. Där finns bland annat hundratals brev från människor som ber om olika upplysningar och också listor över de många underagenter som företaget hade i många svenska städer. Det var underagenterna som stod i första ledet och tog emot handpenningen för resan av emigranterna. Karl-Magnus Johansson är förste arkivarie och visar några intressanta dokument ur arkivet, som till stora delar är digitaliserat och åtkomligt via dator.
Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
Uppläsare: Patrik Paulsson
[email protected] -
USA:s president har slarvat med att lämna tillbaka hemligstämplade dokument till riksarkivet. Ekar kritiken mot Donald Trump tomt då?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Biden har kritiserat Trump i hårda ordalag för att han tog med sig hemligstämplade dokument till Mar-a-Lago. Men strax före Mellanårsvalet i november ska en annan dokumenthög ha påträffats på ett kontor som Biden använde som vicepresident. USApodden reder ut skillnader och likheter mellan de båda dokumentskandalerna.
Talmanskaoset är över, efter inte mindre än 15 försök lyckades republikanen Kevin Mc Carthy bli vald till talman i representanthuset. Vi får höra bilder inifrån kongressen från den senaste röriga veckan.
President Biden har för första gången besökt gränsen mot Mexiko där tusentals migranter väntar på besked om sitt öde. Men besöket och beskeden han kom med har fått kritik från både republikanerna och det egna partiet.
Medverkande: Roger Wilsson, San Fransiscokorrespondent, Cecilia Khavar Washingtonkorrespondent och Ginna Lindberg USA-kommentator.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Kajsa Boglind
-
Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.
I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.
Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud. Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfester.
Hovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.
När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.
Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.
Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public Domain
Lyssna också på Sveriges mest populära kungar
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Marinen fyller 500 år!
I år firas det på flera olika håll att Marinen fyller 500 år i Sverige.
Malin Joakimson, arkivarie vid Riksarkivet i Täby, berättar om världsomseglingar, hur ingenjören af Chapman revolutionerade skeppsbyggandet och om skeppet Wasa - som inte sjönk under jungfrufärden. Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund intervjuar.
Bild: Del av fotografi av Herman af Silléns tavla Sjöstrid, utbrytningen ur Viborgska viken, Viborgska gatloppet 3 juli 1790. Fotograf: Cecilia Nordstrand. Sjöhistoriska museet.
Röster:
Karl XI: Calle Retzell
Kapten på båt Vanadis: Mathias Arbelius
Musik: ES_Sea Adventure - Bonnie Grace -
Föremålen i ett arkiv kan tyckas döda, men arkiven som sådana är levande materia. Vilka föremål som införlivas i en samling, vilken betydelse vi tillskriver dem och hur vi ser på arkiven spelar alla en roll i hur vi ser på vår gemensamma historia. Det här förklarar Emma Hagström Molin vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet. Hennes specialitet är arkivens historia, bibliotekens historia och deras hur objekten sorterats, katalogiserats och reviderats. För några år sedan skrev hon en intressant avhandling om krigsbytets biografi där hon undersökte byten i Riksarkivet, Uppsala universitetsbibliotek och Skokloster slott under 1600-talet.
Lyssna till ett samtal om arkiv i allmänhet. Om hur vad som började som privata samlingar blev till allmän angelägenheter, om krigsbytenas betydelse för de museeum vi har idag och om hur arkiv blev centrala när man skapa nationella identiter under 1800-talet. Dessutom pratade vi om saker som finns i muséer borde lämnas tillbaka? Borde Storbritannien återlämna statyerna man tog på Akropolis eller bronsplaketterna man snodde i Benin, eller ska de förbli i London som ett vittnesmål över kolonial kleptomani?
Rekommendationer:
Ett besök på Skoklosters slott
Dokumentär: Återlämna? Afrikas jakt på sina stulna mästerverk (SVT Play)
Dust - Carolyn Steedman.
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe -
Sömnexperimentet i Ryssland var inte det enda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskning som leder fel, i fördärvet eller kanske än värre i vansinnet, bedrivs överallt. I veckans Creepypodden berättar vi om hur den ser ut, vare sig den är toppmodern och bedrivs i ett märkligt åttakantigt komplex i USA eller om det är bland de medeltida dokumenten på Riksarkivet i Stockholm.
Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följ oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: [email protected].
-
Det är krig i Europa, och i Putins propaganda hörs ofta påståenden om att Ryssland och Ukraina är broderfolk som historiskt hör ihop. Men på Riksarkivet i Stockholm finns motbeviset. Redan Karl XII stötte Ukrainas kamp för självständighet och frihet från det ryska oket.
Åsa Karlsson och Jan Mispelaere samtalar om ukrainadokumenten på Riksarkivet. -
Första gången som kvinnor får rösta till riksdagen är i september 1921. I denna andra valspecial går jag igenom vågen till valet, hur valet går till och vad som händer efter valet. För att få lyssna på hela avsnittet måste du bli månadsgivare. Litteratur:"Demokratins genombrott i Sverige" so-rummet.se"Kvinnans rösträtt" Riksarkivet"Sveriges kvinnor fick till slut rösta – trots alla hån" SvD"Den första riktiga valrörelsen" Timbro"Överenskommelsen om rösträtten" riksdagen.se"Det första demokratiska valet" riksdagen.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hästen i historien och arkiven – en podd i två avsnitt. Del 1: Hästen i arbete och i det militära. Avel av Nordsvensken. Hästnamn.
Carita Rösler berättar i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund.
Musik: ES_Once in a Decade. Martin Klem. -
Hästen i historien och arkiven – en podd i två avsnitt: Hur man botade hästens sjukdomar förr. Wången – en riksanstalt för hästavel. Is-racing med häst. Tips på hur man hittar hästar i arkiven.
Carita Rösler berättar i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund.
Musik: ES_Once in a Decade. Martin Klem. -
Följ med till medeltiden och besök de fem kolonnernas palats i Rom! Det är ett fascinerande hus där den heliga Birgitta bodde på 1300-talet och som fungerade som ”turistbyrå” och gästhus för skandinaviska pilgrimer. Huset hade en stark dragningskraft och blev föremål för både intriger och handgripligheter i kampen om ägarskapet.
Sara Risberg på Riksarkivets sektion för Medeltida källutgivning berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund.
Musik: Ensemble Gemma - Responsorium Solem justicie
Latinsk uppläsning: Peter Ståhl. -
Det finns många källor i svenska arkiv som belyser judisk historia. Forskaren Carl Henrik Carlsson guidar oss genom källmaterialet, från 1700-talet och fram till i idag, och berättar hur vi kan hitta fakta om relationer med majoritetssamhället, personöden, invandring, flyktingmottagning och organisationsliv. Han har skrivit Riksarkivets nya arkivguide som heter Källor till judarnas historia i Sverige. I podden samtalar han med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund.
Musik: Ya salio de la mar la galana (trad.) Från CD:n Vayter.
Sång: Anne Kalmering Josephson
Violin: Semmy Stahlhammer
Dragspel: Miriam Oldenburg
Cello: Isabel Blommé - Laat meer zien
