Sergej Lavrov Podcasts
-
Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.
Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.
– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.
En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.
– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.
Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.
Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.
Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.
– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Medverkande:
Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.
Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).
Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator.
Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America
-
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pretoria onsdag.
Bara häromdagen var herr Lavrov på besök här i staden. Jag talar om den ryske utrikesministern Sergej Lavrov som togs emot av sin sydafrikanska kollega Naledi Pandor. Besöket beskrevs som mycket vänskapligt med idel glada miner. Det väckte inga större reaktioner, en liten demonstration med mest ukrainare hölls i stan. Inte mer. Sydafrika, som har vägrat att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, har också avstått från att rösta för flera olika resolutioner i FN som går emot Ryssland.
Senare i februari kommer det också hållas en stor marinövning utanför de sydafrikanska vattnen med fartyg från Kina och Ryssland. Möjliga förklaringar som anges är att ANC känner sig positivt inställt till Sovjetunionen, som en gång hjälpte befrielserörelsen, och där ser man Ryssland som en direkt arvtagare, och liksom glömmer att Ukraina också var en del av Sovjet. Andra cyniker pekar på det faktum att en rysk oligark gett ganska mycket pengar till ANC, ett parti i finansiell kris. Men det är inte bara Sydafrika som sticker ut här. Ryssland är populärt på många håll i Afrika.
Särskilt den fransktalande delen. Jag har under mina resor där insett att det alltid funnits aversioner mot den gamla kolonialmakten Frankrike, det har bara varierat över tid. Nu är den skyhög, och en del menar att det beror på en medveten påverkanskampanj från Ryssland, som skickligt spelat på de antikoloniala känslorna. Vid demonstrationer i Burkina Fasos huvudstad mot Frankrike dök det plötsligt upp en mängd ryska flaggor. En del undrade: var kom de ifrån? Ryska flaggor har det inte direkt drällt av där.
Malis militärdiktator Assimi Goita drev ut de franska förband som var där för att bekämpa islamistiska terrorgrupper, och ersatte det med Wagnergruppen. Nu pekar alltmer på att Burkina Faso går samma väg. Men Wagnergruppen har visat sig vara helt hänsynslös i Mali och Centralafrikanska republiken, där den också finns sen flera år. Och i Malis fall har hotet från islamisterna inte blivit mindre, snarare värre. Hur resonerar då den 35-årige Ibrahim Traoré, den unge kaptenen som tog makten i Burkina Faso förra året, har inte sett det här?
Jag tror det finns en genuin vilja att bryta med koloniallandet, visa sitt oberoende, men jag tror också att det finns nåt annat. Den lockande tanken att Wagner är en quick fix. En snabb lösning. Mot ett gruvkontrakt eller nåt liknande, är den beredd att kliva in direkt. Men problemet med snabba lösningar är att det sällan är det, och kanske snarare motverkar sitt eget syfte, särskilt på längre sikt. Men uppenbarligen lockar det. Frågan är vem som står näst på tur att bli Ryssland nya kompis på kontinenten? Elfenbenskusten, Senegal? Vem vet?
Richard Myrenberg Pretoria
[email protected] -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kriget i Ukraina sett från Afrikas horisontUnder veckan har både Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Frankrikes president Emmanuel Macron besökt länder i Afrika. Kontinenten har drabbats hårt av störningar i spannmålsleveranser efter Rysslands invasion av Ukraina. Vi fördjupar oss i hur livsmedelskrisen drabbar den afrikanska kontinenten och hur Ryssland samtidigt försöker vinna inflytande där.
Spridningen av apkoppor ökarVärldshälsoorganisationen WHO klassar numera utbrottet av apkoppor som ett globalt hälsonödläge, och i flera länder, däribland Sverige, har smittan hittills framför allt fått drabbat gruppen MSM – män som har sex med män. En orsak till det är att män i den gruppen generellt har fler nya sexpartners än andra. Vår reporter Jack Lantz ställer sig frågan: Hur kommer det sig?
Mediemogulen Murdoch har tröttat på TrumpGenom en skandalkantad presidentperiod hade Donald Trump hela tiden ett visst stöd från tidningsmannen Rupert Murdoch. Nu verkar dock skilsmässan vara ett faktum. Amerikanska public servicebolaget NPRs mediekommentator berättar för oss om vad det här innebär.
Mer i programmet:
Timme ett
Vår utsända i Pretoria, Mona Ismail Jama, om Lavrov och Macrons respektive besök på den afrikanska kontinenten under veckan som gick
Allt fler bedömare tror att en global lågkonjunktur kryper allt närmare – hur beredda är svenskarna på tuffare tider?
Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Caroline Salzinger avslutar sitt uppdrag med att svara på frågan många svenskar ställer när hon säger att hon bor i Berlin
Mediemogulen Murdoch har fått nog av USA:s tidigare president Donald Trump
Krönika av Göran Rosenberg
Panelen med Carolin Dahlman, Nathan Hamelberg och Lovisa Arvidsson
Timme två
Virussjukdomen apkoppor har främst fått spridning bland män som har sex med män – varför?
Sameradions reporter Tobias Poggats om Sapmi Pride, som är på turné på flera platser i Sápmi
Satir med Utkantssverige
Spänningarna ökar på nytt i "världens sista delade huvudstad" Nicosia på Cypern
Kulturpanel om skogens roll i svensk konst och litteratur, mot bakgrund av sommarens många skogsbränder runt om i Europa
Kåseri med Pamela Jaskoviak
Programledare: Pekka Kenttälä
Producent: Ellinor Eriksson
Tekniker: Adam Alvin
-
Den ryska ledningen har flera gånger behövt dementera rykten om att president Vladimir Putin skulle vara sjuk. Hör varför spekulationer om Putins sviktande hälsa blivit besvärande för makten i Kreml.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gick nyligen ut och sa att det inte går att se några sjukdomssymptom hos president Putin. Att Kreml överhuvudtaget kommenterar en sådan sak är ovanligt. Sen invasionen av Ukraina har ryktesspridningen om att Putin kan vara sjuk intensifierats och Kreml har vid upprepade tillfällen fått frågor om presidentens mående.
Rykten om att Putin har cancer eller ParkinsonsKällor påstår att presidenten har smärtor, det spekuleras om cancer, Parkinsons sjukdom eller paranoia. Ryska grävande journalister har skrivit om att Putins personliga stab av läkare har ökat dramatiskt de senaste åren och att presidenten går igenom medicinska behandlingar. Men det finns också påståenden om att diskussionen om Putins hälsa skulle vara en konspiration planterad av makten själv. Uppgifterna om Putins vacklande hälsa är mycket svåra att bevisa och har hela tiden tillbakavisats från Putins stab.
Planen för Putins efterträdareDet är sagt att Ryssland ska hålla presidentval år 2024. Men det är mycket oklart vad det finns för plan om Vladimir Putin någon gång inte kommer att kunna styra landet. Hör om diskussionerna om vem som skulle kunna efterträda Rysslands president och hur spekulationerna om Putins hälsa påverkar synen på presidenten.
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för Psykologiskt Försvar
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Maria Stillberg
-
En radiobrevväxling om broderi, Sergej Lavrov och att bli rörd av ett eskorterat handbollslandslag. Med brev- och radiovännerna Sara Lövestam och Annika Lantz.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Brevet alla pratar om från Rysslands utrikesminister börjar oerhört hövligt. Är det kutym i diplomatvärlden? Men resten av innehållet, hur barsk får man egentligen vara som diplomat?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Dear Ann Linde"När Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skrev brev till Ann Linde inledde han med orden Dear Ann Linde, Kära Ann Linde. Berättar själva hälsningsfrasen något om Rysslands intentioner? Och vad säger det diplomatiska protokollet om hur utrikesministrar kan inleda brev till varandra? Finns det alternativ till Dear, Chèr och Kära om länderna är mycket närstående eller om relationen är riktigt dålig? Vi reder ut allting med Dag Sebastian Ahlander, tidigare svensk diplomat.
Hur fungerar Melodifestivalens nya röstningsregler?På lördag inleds Melodifestivalen och vi kommer att fördjupa oss i röstningsreglerna som har förändrats en hel del sedan förra året. Vad beror det egentligen på att publiken ges möjlighet att rösta två gånger? Och är det en fördel eller nackdel att det kommer bli möjligt att veta i vilka åldersgrupper som en artist är mest populär? Det vet Carolina Norén, melodifestivalexpert på Sveriges Radio.
Och så får vi besök av den holländska blockflöjtsstjärnan Lucie Horsch som spelar live och berättar om vad det var som gjorde att hon föll för just blockflöjten.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Amanda Rydman
