Skatteverket Podcasts
-
I dagens avsnitt får du höra min intervju från i vintras med Madeleine Sandquist som är informatör på Skatteverket där jag bl.a. får svar på:
När ska vi Yogaprenörer använda 6% och 25% moms? Vilken moms ska ett årskort eller klippkort ha? Är det ok att leda donationsklasser? Vad säger Skatteverket om s.k. ”Karma-yogis” som jobbar i t.ex. receptionen mot att få yoga gratis? Kan du som yogalärare åka gratis på en yogaresa mot att du leder en klass varje morgon? Ska det vara moms på hyran av din yogalokal? Vilken momssats ska du lägga på fakturan till yogastudion du jobbar på? (OBS - svaret på denna fråga har ändrats till 25% moms sedan december 2022 - läs mer här) Skiljer sig momssatsen åt om du leder live eller förinspelad yoga online? Vilken ska en yogalärarutbildning ha?Det här är avsnittet för dig som vill lära dig mer om skatteregler som du behöver förhålla dig till som hållbar Yogaprenör.
Jag önskar dig en matnyttig lyssning!
Angelica, Yogaprenör
Hjälp mig hjälpa fler genom att sprida Yogaprenörpodden:
✨ Prenumerera på Yogaprenörpodden i t.ex. Apple Podcaster eller Spotify så du inte missar något avsnitt.
✨ Hjälp mig sprida Yogaprenörpodden - dela att du lyssnar i dina sociala medier och tagga @yogaprenor så får jag tacka dig.
✨ Lämna gärna en recension i Apple Podcaster eller sätt betyg i Spotify så hjälper du fler hittar att hitta podden. 🙏❤️
-
Vad är en redovisningskonsult och vad kan vi som Yogaprenörer ha för hjälp av en sådan?
I dagens poddavsnitt delar jag mina tips om hur du kan ta hjälp av en redovisningskonsult och så får du höra delar av min intervju med Kristin Enlund Svensson som har startat och driver redovisningsbyrån EkonomiRoslagen.
Jag ställer de frågor som jag oftast får av er Yogaprenörer när det gäller att ta hjälp med sin bokföring och Kristin berättar hur en redovisningskonsult kan göra så mycket mer än "bara" själva bokföringen. Hur de kan rådgiva, tipsa och hjälpa dig utvecklas som hållbar Yogaprenör. Både när du är helt ny och ska starta ditt företag men också när du som etablerad Yogaprenör ska växa hållbart.
Detta är avsnittet för dig som vill lyckas som hållbar Yogaprenör genom att ta hjälp av en redovisningskonsult.
Det här avsnittet är också en del av projektet ”Vi pratar pengar”. För yogavärlden är bra på så många sätt - men många saknar att prata om just pengar eftersom det är en av grunderna till ett hållbart Yogaprenörskap.
Det vill jag ändra på och har därför intervjuat intressanta och kunniga personer som delar värdefulla kunskaper om både privat- och företagsekonomi för oss Yogaprenörer och delar dem med dig här på yogaprenor.se/pengar
Där hittar du hela intervjun med Kristin Enlund Svensson men också intervjuerna med:
Madeleine Sandquist, Skatteverket Camilla Westerberg, Roslagens Sparbank Mathilda Vernersson & Emelie Westbring, från podden Slut på kontot.Du kan redan nu lyssna på dessa intervjuer - gratis - genom att gå in på yogaprenor.se/pengar LÄNKA!!!
Jag önskar dig en fin lyssning på dagens avsnitt!
Varma hälsningar från Angelica, Yogaprenör
Hjälp mig hjälpa fler genom att sprida Yogaprenörpodden:
✨ Prenumerera på Yogaprenörpodden i t.ex. Apple Podcaster eller Spotify så du inte missar något avsnitt.
✨ Hjälp mig sprida Yogaprenörpodden - dela att du lyssnar i dina sociala medier och tagga @yogaprenor så får jag tacka dig.
✨ Lämna gärna en recension i Apple Podcaster eller sätt betyg i Spotify så hj
-
Att driva ett hållbart yogaföretag handlar delvis om att hantera pengar. Vi behöver kunna ta emot betalningar, men också kunna betala räkningar, göra inköp, kanske låna pengar, spara för framtiden och försäkra oss i takt med att företaget utvecklas. Precis vad en bank kan hjälpa oss med.
I dagens poddavsnitt delar jag mina tips om hur du kan ta hjälp av din bank och så får du höra delar av min intervju med företagsrådgivaren Camilla Westerberg från Roslagens Sparbank.
Jag frågar hur vi Yogaprenörer ska tänka när vi väljer bank och vilka tjänster banken erbjuder som vi kan ha nytta av både när vi ska starta, driva och växa våra företag.
Detta är avsnittet för dig som vill lyckas som hållbar Yogaprenör genom att ta hjälp av din bank.
Det här avsnittet är också en del av projektet ”Vi pratar pengar”. För yogavärlden är bra på så många sätt - men många saknar att prata om just pengar eftersom det är en av grunderna till ett hållbart Yogaprenörskap.
Det vill jag ändra på och har därför intervjuat intressanta och kunniga personer som delar värdefulla kunskaper om både privat- och företagsekonomi för oss Yogaprenörer och delar dem med dig här på yogaprenor.se/pengar
Där hittar du hela intervjun med Camilla Westerberg men också intervjuerna med:
Madeleine Sandquist, Skatteverket Kristin Enlund Svensson, Redovisningskonsult Ekonomi Roslagen Mathilda Vernersson & Emelie Westbring, från podden Slut på kontot.Du kan redan nu lyssna på dessa intervjuer - gratis - genom att gå in på yogaprenor.se/pengar
Jag önskar dig en fin lyssning på dagens avsnitt!
Varma hälsningar från Angelica, Yogaprenör
Hjälp mig hjälpa fler genom att sprida Yogaprenörpodden:
✨ Prenumerera på Yogaprenörpodden i t.ex. Apple Podcaster eller Spotify så du inte missar något avsnitt.
✨ Hjälp mig sprida Yogaprenörpodden - dela att du lyssnar i dina sociala medier och tagga @yogaprenor så får jag tacka dig.
✨ Lämna gärna en recension i Apple Podcaster eller sätt betyg i Spotify så hjälper du fler hittar att hitta podden. 🙏❤️
-
Om jag säger yoga och moms - vad säger du då?
Ja där är vi Yogaprenörer ganska så eniga - det är en knepig historia. Så för att hjälpa dig vara en hållbar Yogaprenör så har jag bjudit in Skatteverket till podden.
I dagens poddavsnitt går jag igenom vad som faktiskt står om yoga och moms på skatteverket.se (klicka här om du vill läsa själv) och så du höra delar av min intervju med Madeleine Sandquist som är informatör på Skatteverket.
Det här är avsnittet för dig som vill höra svaren på alla frågor vi Yogaprenörer har om moms, donationsklasser, "karmayogis", förmånsbeskattning etc. Du får också tips om hur du ska agera kring moms och andra regler framöver för att vara en mer hållbar Yogaprenör.
Det här avsnittet är också en del av projektet ”Vi pratar pengar”. För yogavärlden är bra på så många sätt - men många saknar att prata om just pengar eftersom det är en av grunderna till ett hållbart Yogaprenörskap.
Det vill jag ändra på och har därför intervjuat intressanta och kunniga personer som delar värdefulla kunskaper om både privat- och företagsekonomi för oss Yogaprenörer och delar dem med dig här på yogaprenor.se/pengar
Där hittar du hela intervjun med Madeleine Sandquist från Skatteverket men också intervjuerna med:
Kristin Enlund Svensson, redovisningskonsult EkonomiRoslagen Camilla Westerberg, Roslagens Sparbank Mathilda Vernersson & Emelie Westbring, från podden Slut på kontot.Du kan redan nu lyssna på dessa intervjuer - gratis - genom att gå in på yogaprenor.se/pengar
Jag önskar dig en fin lyssning på dagens avsnitt!
Varma hälsningar från Angelica, Yogaprenör
Hjälp mig hjälpa fler genom att sprida Yogaprenörpodden:
✨ Prenumerera på Yogaprenörpodden i t.ex. Apple Podcaster eller Spotify så du inte missar något avsnitt.
✨ Hjälp mig sprida Yogaprenörpodden - dela att du lyssnar i dina sociala medier och tagga @yogaprenor så får jag tacka dig.
✨ Lämna gärna en recension i Apple Podcaster eller sätt betyg i Spotify så hjälper du fler hittar att hitta podden. 🙏❤️
-
Att göra ett stelt ämne som privatekonomi lite roligare - ja det är Emelie och Mathildas idé med podden "Slut på kontot".
De vill inspirera andra till att ta kontroll över sin ekonomi bland annat med hjälp av "Kontotricket" - en metod baserad på enkel företagsekonomi som Mathilda jobbade fram som ung, ensamstående mamma och som du idag kan lära dig mer om via Instagramkontot @overtillannat
Jag menar ju att grunden till ett hållbart yogaprenörskap ligger i att ha stenkoll på sin privatekonomi och är därför så glad över att Emelie och Mathilda i dagens poddavsnitt vill dela sina bästa tips om just detta. Hur vi, med relativt små insatser, kan få kontrollen över privatekonomin som vi behöver för att lyckas som hållbara Yogaprenörer.
Om du vill ha handfasta tips för att förbättra din privatekonomi så är detta avsnittet för dig.
Det här är också inledningen till mitt projekt ”Vi pratar pengar”. För yogavärlden är bra på så många sätt - men många saknar att prata om just pengar eftersom det är en av grunderna till ett hållbart Yogaprenörskap.
Det vill jag ändra på och har därför intervjuat intressanta och kunniga personer som delar värdefulla kunskaper om både privat- och företagsekonomi med oss Yogaprenörer:
Madeleine Sandquist, Skatteverket Camilla Westerberg, Roslagens Sparbank Kristin Enlund Svensson, Redovisningskonsult Ekonomi RoslagenDu kan redan nu lyssna på dessa intervjuer - gratis - genom att gå in på yogaprenor.se/pengar
Jag önskar dig en fin lyssning på dagens avsnitt!
Varma hälsningar från Angelica, Yogaprenör
Hjälp mig hjälpa fler genom att sprida Yogaprenörpodden:
✨ Prenumerera på Yogaprenörpodden i t.ex. Apple Podcaster eller Spotify så du inte missar något avsnitt.
✨ Hjälp mig sprida Yogaprenörpodden - dela att du lyssnar i dina sociala medier och tagga @yogaprenor så får jag tacka dig.
✨ Lämna gärna en recension i Apple Podcaster eller sätt betyg i Spotify så hjälper du fler hittar att hitta podden. 🙏❤️
-
Christina Henryson har haft rollen som ekonomidirektör (CFO) på Skatteverket i drygt tre år och har en lång erfarenhet av att jobba inom olika departement och myndigheter. Dessutom arbetade hon några år på Framfab vilket vi får höra mer om.
Christina berättar bland annat om hur en myndighet styrs, den breda CFO-rollen på Skatteverket samt att leda förändring med förståelse som grundbult. Och vad innebär egentligen skattefelet?
Toppskiktet är Elin Rickhamre & Niklas Jogsten
Producent och ljudmix: Niki Yrla
Projektledare: Johan Wahlfors -
I dagens snabbrörliga värld behöver vi få till en konstant förändringsförmåga i våra organisationer. Det kan vi göra genom att jobba mer praktiskt kring förändring och ge medarbetarna verktyg för att själva skapa kulturförändring. Och för att bli bra på något behöver vi öva. Det gäller även våra viktiga organisatoriska förmågor; psykologisk trygghet, tillit, hövlighet, engagemang, lärande och tillhörighet. Det menar Jonatan Francén och Anna-Sara Sandvik, som utöver sina jobb inom HR på Skatteverket startat Trustivide. Med praktiska verktyg som workshops hjälper de organisationer att arbeta med just sina organisatoriska förmågor.I veckans avsnitt:Här fastnar många organisationer när det kommer till förändringsarbeteDet problematiska när vi försöker få förändring att ske uppifrån och nerDärför kan vi inte bara fokusera på mätningPsykologisk trygghet är organisationens broccoli (bra för allt!)Musik: I Am Karate
-
Den som vill lyssna på dansband tvingas betala mer än den som föredrar schlager. Det är en av många märkliga konsekvenser av att vi har olika momssatser. Det gör också att domstolar måste bedöma hur roligt det är att åka hundsläde och om koriander i kruka är en växt eller livsmedel. I detta avsnitt diskuterar vi enhetlig moms, dold moms och kommunernas momsundantag med Timbros Caspian Rehbinder.
-
Den som vill lyssna på dansband tvingas betala mer än den som föredrar schlager. Det är en av många märkliga konsekvenser av att vi har olika momssatser. Det gör också att domstolar måste bedöma hur roligt det är att åka hundsläde och om koriander i kruka är en växt eller livsmedel. I detta avsnitt diskuterar vi enhetlig moms, dold moms och kommunernas momsundantag med Timbros Caspian Rehbinder.
-
Varje litterärt verk uttrycker sin egen sanning, men för den som använder sitt eget eller andras liv uppstår alltid dilemman. Lars Hermansson rapporterar från båda sidor av faktafiktionens linjer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Hur mycket kan en dokumentärfilmare mixtra med verkligheten utan att det blir fiktion? Att ibland iscensätta situationer för att få fram ”den större bilden”, ”en djupare sanning”, och allt vad det kan heta, är, tror jag, accepterat av de flesta i branschen, fast kanske inte av den stora publiken. Detsamma gäller antagligen så kallad autofiktion och vittneslitteratur, alltså böcker som utger sig för att ha självbiografisk grund. De flesta inser nog att författaren skarvar här och var, kanske lägger till eller drar ifrån någon detalj för att göra berättelsen bättre, men inte att hen framställer som fakta sådant som inte är fakta.
Jag har själv gjort mig skyldig till sådana brott. I den autofiktiva reseessän Gå till gå hittar jag till exempel på en historia om att den radioutrustning berättarjaget har med på vandringen blir stulen av en person som vill spela in sin döda mammas röst. När jag bekände det för en läsare, tillika bekant, blev han besviken, nästan arg. Han tyckte att texten utstrålade en tyst överenskommelse om att det som stod där hade hänt. Det hade han helt rätt i. Och det var därför jag bestämde mig för att ljuga, för att jag visste att jag hade stor chans att bli trodd, även med den mest osannolika skröna, och för att boken som helhet behövde en digression just där, gärna en fantastisk sådan. Och en författare har ju att ytterst vara lojal med boken, texten, dess litterära värde. Anders, som läsaren hette, blev besviken, men boken blev bättre.
Som journalist har man ett annat uppdrag. Där bör man ytterst vara lojal med den verklighet man skildrar. Form och estetik är av underordnad betydelse. Fabricerande av fakta är inte okej, inte heller att låta folk säga sådant de inte har sagt, inte ens om syftet är lovvärt. Det kallas pressetik. Dokumentärmakare och författare av självbiografiskt färgad prosa och poesi menar ofta att de befinner sig i en position mellan den skönlitterära författaren och journalisten. Att de har dubbla lojaliteter, å ena sidan in mot verket, dess formella egenskaper och konstnärliga värde, å andra sidan ut mot den skildrade verkligheten, levande eller nyligen döda personer, skeenden som bevisligen inträffat eller inte. Att vara mer lojal med verkets formella egenskaper, utan att antyda det för läsaren kan leda till missförstånd och felläsningar. Att fabricera eller undanhålla fakta för att stärka sitt ”case” i en autofiktiv berättelse kan såra verkliga personer som ingår i berättelsen.
Jag har själv varit med om det. I en självbiografiskt hållen roman antyds att jag under en tid ska ha finansierat en tynande tillvaro som frilansande författare och skribent med en släktings pengar. En antydan som bidrar till att öka empatin med bokens huvudperson, författaren, på bekostnad av den som i boken ska föreställa mig. Författaren kan förstås minnas att det var så, men minnet är ofta bedrägligt, och somliga minnen är också offentliga handlingar. Eftersom det jag säger här inte är skönlitteratur har jag alltså kollat med Skatteverket, och inte bara gått på min känsla av att jag under de år boken skildrar drog in pengar så det räckte. Problemet är förstås att andra läsare som känner till bakgrunden och kan identifiera vem som är vem i boken, knappast gör en sådan faktakoll. Och det är nog tur för romanens skull. Det rör sig nämligen om en berättelse som uttrycker och närs av klasshat, det måste finnas ett vi och ett dom, och i den uppdelningen hamnade jag bland dom. Det svider förstås, men jag tror att boken som helhet tjänade på det, ett klasshat i en skönlitterär text får inte bli alltför ljummet.
Ett annat exempel på en autofiktiv berättelse som har etiska problem med sina dubbla lojaliteter är Kristian Lundbergs bok Yarden. Den handlar om en författare som av oklara skäl hamnat på ekonomiskt obestånd och tvingas ta jobb på en omlastningsplats för nya bilar i Malmö hamn. Ingen läsare kan tro att Yarden är en påhittad plats, eller att jaget i boken inte ska föreställa författaren Kristian Lundberg. Även här finns en strukturell uppdelning i ett vi och ett dom som bygger på klass. Lundberg framställer den yrkesverksamhet han blivit tvungen att lämna, och som också råkar vara min, det vill säga författarens och den frilansande skribentens, som välbetald och fri från godtycklig maktutövning. Så är det förstås inte, det vet alla som är i branschen, vilket Lundberg hade varit i över ett decennium när boken publicerades. Men berättelsen behöver den här motsättningen för att bli effektiv. Det hårda slitet på Yarden måste ställas mot enkel tillvaro framför laptoppen.
En annan förenkling av tillvaron Yarden lider av, och som man måste vara i branschen för att känna till rör anledningen till att berättaren inte längre jobbar i litteraturvärlden. Lundberg miste sina uppdrag som litteraturkritiker på Expressen och Helsingborgs Dagblad eftersom han sågat en bok som ännu inte kommit ut. Det är förstås lite lustigt, men pressetiskt minst sagt tvivelaktigt. Alla i branschen visste också att Lundberg vid den här tiden var innehavare av ett åtråvärt, livslångt arbetsstipendium från Sveriges Författarfond på närmare 170 000 kr per år, också det är en offentlig handling som går att kontrollera. Han hade alltså själv försatt sig i publicistisk karantän, men var delvis försörjd av Sveriges Författarfond. Omständigheter som Lundberg förstås måste tiga om i boken. Inget vidare starkt ”case” annars, en autofiktiv hjälte bör helst, till skillnad från den fiktive, vara i någon mån behjärtansvärd.
Dokumentära och semidokumentära böcker och filmer tycks alltså ibland tvungna att småljuga för den större sanningens skull. Och den större sanningen är alltid ett påstående om världen bortom de enskilda exemplen, om strukturerna, de dolda sambanden. Det finns en konflikt här, som kanske är olöslig, mellan mikro- och makro. Det är svårt att behålla nyanserna i det lilla när de stora skeendena ska skildras. Svårt att få de olika perspektiven att stämma. Det enda man kan göra som upphovsperson är att försöka, att oupphörligt ställa sig frågor som: måste jag offra denna detalj för helheten, är jag i god tro när jag påstår detta, kan jag se x och y i ögonen när boken kommit ut?
I det ständigt växande bruset från allt fler medier, sociala och traditionella, tycks idag bara den personliga erfarenheten, den så kallat starka berättelsen, kunna nå ut. Fiktionen, i synnerhet den litterära, sitter trångt. Men frågan är om inte denna glupande hunger efter verklighet också hänger samman just med det uppluckrade förhållandet till fakta. Alla vet ju numera att sanningen är perspektivisk och alltså beroende av vilken ”vinkel” vi väljer. Alla vet också att man kan ljuga med fakta, om de sätts samman med ont uppsåt. Om det är så, borde man ju också kunna tala sant med hjälp av smålögner, om de sätts samman med gott uppsåt. Säkert, men vägen till helvetet är som bekant stensatt med goda föresatser.
Lars Hermansson, författare och kritiker
-
Årets vinnare av Guldörat 2022 i kategorin Årets avslöjande! Hösten 2021 granskade Kaliber Skatteverkets förmedlingstjänst, som hanterar brev och paket som ska till personer med skyddade personuppgifter. Hur säker är den tjänsten? Lyssna igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varje år skickas över en halv miljon brev och paket genom Skatteverkets förmedlingstjänst – till personer som lever med skyddade personuppgifter. Tanken med det är att ingen ska kunna veta var personen bor.
Kaliber testar säkerheten – och visar hur myndigheten som ska skydda istället blir en väg för förvaren att komma i kontakt med och hitta sitt offer.
Skickade gps-sändareDe som lever med skyddade personuppgifter får sin post via Skatteverkets förmedlingsuppdrag. Det var genom denna posttjänst, som Kaliber med hjälp av tre gps-sändare hittade de tre skyddade kvinnornas adresser. De var med på och godkände testet. De är kritiska till Skatteverket. Men det är inte första gången som skyddade personer hittas med post som skickats genom Skatteverket.
Kalibers genomgång visar att två domar fallit de senaste fem åren, där mannen som kvinnan ska skyddas från hittat henne genom att skicka gps-sändare på det här sättet.
Skatteverket svararPeter Sävje, chef för folkbokföringsavdelningen på Skatteverket säger bland annat så här i programmet:
– De här handlar ju då om våra säkerhetsrutiner och jag vill inte kommentera det.
Hur ser du på de här uppgifterna?
– Ja, det är ju naturligtvis oerhört allvarligt. Utifrån vårt perspektiv så finns det målkonflikter i detta. Det finns, det finns regler för vad vi kan och inte kan göra. Och i någon mening kan man ju se att det finns svårigheter att kombinera till exempel de önskemål som finns hos personer med skydd att få leva ett så normalt liv som möjligt, och just det här med att säkerställa att inte man röjs. Det är ju en konflikt av två motstridiga intressen i någon mening.
Skulle du säga att teknikutvecklingen har sprungit ifrån säkerhetsrutinerna?
– Återigen jag vill inte kommentera våra säkerhetsarrangemang.
Är det något som kan föranleda att man ändrar eller uppdaterar säkerhetsrutinerna?
– Vi är ju naturligtvis medvetna om den här risken. Självklart. Så på den punkten så ser jag inte att de här uppgifterna föranleder någon annan hantering från vår sida.
-
Tiktok-polisen Filip Pelas besöker gänget. Ashkan går fully Skatteverket. Hanif blir irriterad på Ashkan. Omar har fått sova. Chang är sen. Mustafa håller med alla.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tiktok-polisen Filip Pelas besöker gänget. Ashkan går fully Skatteverket. Hanif blir irriterad på Ashkan. Omar har fått sova. Chang är sen. Mustafa håller med alla.
Tack för att du är vår Patreon! ❤️
Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Stoppa pressarna, ytterligare en svenskkopplad bank som beter sig omoraliskt och sedan ljuger när de blir påkomna... Grisigt är som vanligt bara förnamnet!
Göran Perssons ex-bank hjälper företag att slippa skatt
Ålandsbanken, där Göran Persson tidigare satt i styrelsen och var stor aktieägare, hjälper företagare att slippa svensk skatt.
Avslöjandet gör Dagens Industri vars reporter erbjöds ett skattepaket till ett pris på motsvarande 300 000 kronor.
Swedbanks styrelseordförande Göran Persson, tidigare S-statsminister, var styrelseledamot i Ålandsbanken 2015-2019 och fick då ta del av stora aktieutdelningar utöver egna aktieklipp från banken.
I Di berättar tidigare anställda på Skatteverket att de hjälper svenska företagare med utlandsflytt och tillsammans med Ålandsbanken mynnar det ut i att entreprenörerna inte behöver betala någon vinstskatt i Sverige.
Portugal i all ära men Spanien är svenskarnas favorit
”Spanien är svenskarnas favorit, skulle jag vilja säga. Det är fastland, det är enkelt … god mat och dryck”, säger Stefan Thomsson, tidigare anställd på Skatteverket och nu delägare i Global Tax Sweden, till Di.
Ålandsbanken är, framgår det, rådgivare när avancerade skatteupplägg sys ihop och där målet är att företagare som exempelvis säljer sitt bolag inte ska betala ett öre i vinstskatt.
”Springer du åstad och säljer ditt bolag med låt oss säga 20 miljoner i kassan, ja då blir den effektiva skatten 7,4 miljoner. Men där ska du ju inte hamna”, säger rådgivaren Göran Andersson från Ålandsbanken under ett möte med företagare vid Stureplan i Stockholm.
Göran Andersson har tidigare medverkat på Malmömässan Exhibition & Congress Centre, en husmässa där Global Tax Sweden hade en monter i syfte att bland annat locka företagare som vill flytta utomlands och minimera sin skatt.
Av Ålandsbanken får företagen rådet att överföra vinsten från försäljningen av sina rörelser till holdingbolag på Cypern med bulvaner i styrelsen, skriver Di.
Vinsten läggs i ”träda med diskretionär kapitalförvaltning”.
I ett räkneexempel som redovisas resulterar det i sänkt skatt med 25 procent, eller 5 miljoner kronor.
Tillsammans med ett större lån i Ålandsbanken får företagaren ner skatten ännu mer, och allt tack vare skattetrixandet.
Göran Andersson från Ålandsbanken deklarerar att den som helt vill komma undan skatt i Sverige däremot måste flytta utomlands.
Uppmaningen till företagarna på mötet vid Stureplan är att ansluta sig till Ålandsbanken redan nu för att realisera sina bolagsvinster utan att behöva skatta för dem – och att planera sin utlandsflytt direkt.
”Flyttar du till just de här länderna vi pratar om så blir det ingen skatt”, säger Ålandsbankens rådgivare, enligt Di som berättar att fler aktörer medverkade på mötet, både från Ålandsbanken och tidigare verksamma vid Skatteverket.
Senare, när Di kontaktar Ålandsbanken, är det officiella beskedet att banken inte erbjuder skattefri företagsexit.
Har vi hört den förut?
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Sekretesslagen hindrar myndigheter från att dela information och komma tillrätta med kriminaliteten i byggbranschen. Pia Bergman har i 35 år varit en stark röst för att bekämpa det stora problem som finns i branschen utifrån sin roll på Skatteverket. Som pensionär är hennes engagemang lika stort. Hör ett samtal om vad som krävs för att myndigheter ska kunna samarbeta, varför Arbetsmiljöverket inte är rätt instans för att driva arbetet och att det måste vara lätt att göra rätt. Anna Bellman programleder och samtalet kommenteras av Stefan Attefall, ordförande för Byggmarknadskommissionen och chefredaktör på bostadspolitik.se.
- Laat meer zien
