Stockholms Stadsarkiv Podcasts
-
Hur ser vi på kontoret idag? Vad krävs för att vi ska ta oss tillbaka efter år av hemmaarbete? Vad har vi saknat, och vad vill vi ha mer av?
Kristina Alvendal, från Stadsutvecklarna i Värtahamnen, leder ett samtal med samhällsengagerade och driftiga gäster; Ulrika Lindmark, chef för värdering och strategisk analys på Newsec, Alexander Ståhle, stadsplanerare och stadsbyggnadsforskare på KTH, Yvonne Sörensen Björud, VD för United Spaces och Marco Checchi, medgrundare till Studio Stockholm Arkitektur.
Musik i avsnittet:
Mela – Horrible
Mela – Waltz for a Memory
https://freemusicarchive.org/music/Mela/Mela_two
Foto: Stockholms stadsarkiv (1964). -
Juristen Johannes Heüman drogs med skulder och hade samtidigt fått i uppdrag att förvalta ett stort arv. Frestelsen blev för stor och Johannes förskingrade arvet genom att förfalska en namnteckning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Detta avsnitt:Johannes Heüman föddes 1882 i en kyrklig familj. Hans sentida släkting Jarl Torgersson i Göteborg har sökt rätt på den historia som Johannes familj nog gärna sett glömd.
Från Johannes far fanns det en uttrycklig önskan att han skulle bli präst, men sonen vägrade. Johannes ville istället ägna sig åt att skriva artiklar, poesi och romaner. Som en slags kompromiss blev han jurist och en bit in på 1900-talet öppnade han en egen byrå. Men han slarvade med sina klienter och stod flera gånger under konkurshot.
1912 fick Johannes i sin egenskap av jurist i uppdrag att förvalta och fördela ett arv i en välbeställd familj. Efter några år insåg dock familjen att juristen Johannes hade förskingrat stora delar av arvet bland annat genom att förfalska en namnteckning.
Han var inte den enda som ägnade sig åt förfalskningar vid tiden runt världskrigen. Mats Hayen vid Stockholms Stadsarkiv berättar att det var så pass vanligt att det uppstod ett nytt expertområde, personer som hävdade sig vara experter på att tolka handskrifter för att avgöra om en namnteckning var falsk eller inte.
Just Johannes fall väckte stort intresse eftersom det var första gången man hanterade en död persons namnteckning. Om personen var död när förfalskningen gjordes, var den då verkligen att betrakta som en regelrätt förfalskning?
Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
Uppläsare: Patrik Paulsson
[email protected]
