Susanne Gosenius Podcasts
-
Linnéa förföljdes av en man, men trots flera överträdelser av kontaktförbudet togs inget beslut om utökat kontaktförbud med elektronisk fotboja. Kaliber tar reda på varför det tas få beslut om fotbojor till dem med kontaktförbud. Del 4/4.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Linnéa flyttar till ett studentboende råkar hon ut för en man som börjar trakassera henne. Han står vid hennes dörr och skriker att hon ska öppna och tränger sig gång på gång in i hennes hem. Mannen får kontaktförbud, men trots det fortsätter förföljelsen. Han överträder kontaktförbudet gång på gång. Det går så långt att Linnéa fruktar för sitt liv, berättar hon för Kaliber.
– Jag börjar få panikattacker. Sitter i en mörk lägenhet. Jag vågar inte ha lamporna tända, för då kan han ju se att jag är hemma. Jag börjar få självmordstankar. Jag är rädd att han ska göra mig illa på något sätt, att han ska ha ihjäl mig.
Få beslut om elektronisk fotbojaSyftet med kontaktförbud är att skydda dem som förföljs, trakasseras eller utsätts för andra brott, genom att hindra förövaren från att ta kontakt med dem. Om kontaktförbudet inte hjälper finns möjlighet att ansöka om ett utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning, så kallad fotboja.
Den har en GPS-positionering och fästs vid förbudspersonens vrist. Om han eller hon kliver in i den skyddszon som satts, ofta runt den utsattes bostad, går ett prio-1 larm till polisen.
Men en rapport från BRÅ 2015 visade att möjligheten att sätta boja inte använts i den omfattning som man hade tänkt. Tre år efter att lagen kom hade fotbojorna knappt använts. Lagen justerades därför 2018 för att underlätta beslut om boja.
När det här programmet sänds, i mars 2022, finns 5 aktiva beslut om elektronisk fotboja. En alldeles för låg siffra, menar Susanne Gosenius som är brottsoffer- och personsäkerhetssamordnare hos polisen i Region Syd.– Jag tänker att den borde vara högre. Vi måste kunna boja fler så att de här brottsoffren kan få lite lugn och ro. (…) Vi har ju utrustningen här. Vi har tekniken på plats. Vi har lagstiftningen på plats och ändå är det för få bojor.
Polisen i Linnéas fall: Vi kommer ta lärdomLinnéa får ingen information av polisen om möjligheten att ansöka om utvidgat kontaktförbud med fotboja, något som vid tidpunkten för fallet var möjligt att göra efter en enda överträdelse. Hade mannen haft en fotboja hade det förändrat mycket, menar hon.
– Jag tror att jag hade kunnat slappna av i mitt hem. Jag hade kunnat be vänner komma hem till mig och jag hade kunnat känna mig trygg hemma i alla fall. Jag hade kunnat andas och inte ha den här spända känslan som jag har konstant.
Nu har Linnéa brutit upp och flyttat till en annat ort.
– Jag reflekterar mycket när jag träffar nya människor, att jag inte ska låta det gå för långt. Jag vill ju kunna prata om personliga saker, och hur det var innan och så, men det är väldigt svårt. Jag måste bygga upp mig själv innan jag vågar släppa in någon.
Kaliber har kontaktat polisen som haft hand om Linnéas fall. Hon vill inte ställa upp på intervju utan hänvisar till sin chef. Han vill inte heller vara med på en intervju, men säger i ett mailsvar att de på hans avdelning sällan jobbar med kontaktförbud och att det kan vara en förklaring till att de inte ansökte om fotboja. Om Linnéa inte har fått information om denna möjlighet är det beklagligt, säger han, och de kommer att ta lärdom av detta ärende.
Linnéa heter egentligen något annat. Hennes röst är inläst av en annan person.
-
Awira och Karim lämnade det kriminella gänget. Men livet på flykt får snart en oväntad vändning. Nu tvingas Awira leva en lögn - med nytt namn och personnummer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi återvänder till Awira som vi berättat om i ett tidigare avsnitt. Då berättade hon om sitt liv i det kriminella nätverket - om hur hon träffade Karim, blev kär och blev en gangsterbitchfru.
Awira och Karim lämnade tillsammans det kriminella livet, men kort därefter misshandlar han henne och Awira placeras i skyddat boende. När domen mot Karim kommer tvingas hon återigen byta stad. Hon får ett nytt namn. En ny identitet.
*Awira och Karim heter egentligen någonting annat. Vi har låtit en skådespelare läsa in Awiras citat.Programledare:
Evalisa Wallin
Viktor Ahldén
Medverkande:
Susanne Gosenius, samordnare för brottsoffer- och personsäkerhetssektionen region Syd
Maria Jonsson, Alla kvinnors hus
Fredrik, säkerhetsexpert
Johanna, säkerhetsbedömare
Producent: Viktor Papini och Alexandra Sannemalm
Reporter: Linnéa HjortstamLjudtekniker: Johan Hörnqvist
Kontakt: [email protected]
Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15
-
Daniel satt inne för grov misshandel när han bestämde sig för att lämna sitt gäng. För P3 Krim berättar han om livet som kriminell med flera fängelsedomar och vad som fick honom att förändras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är ett långdraget självmord som man håller på med, säger Daniel i dag om det gamla livet.
Han hade missbrukande föräldrar och det gick tidigt snett för både Daniel och hans äldre bror. När Daniel för några år sedan dömdes till fängelse för en grov misshandel – han slog och knivhögg en man som fick allvarliga skador – fick dock livet en vändning.
Inne på anstalt fick han kontakt med en person från avhopparverksamheten Passus som gav ett starkt intryck, och som fick Daniel att lova att ge ett år av sitt liv åt att försöka lämna kriminaliteten. I dag är han själv coach och jobbar med att försöka få andra kriminella att välja ett annat liv.
Han beskriver sitt tidigare kriminella liv som en stadig upptrappning, där han till slut går med i ett mc-gäng och våldet eskalerar. Det blir som en tävling mot andra kriminella med höjda insatser.
– Säg att du hugger någon eller skjuter någon. Nästa gång du hamnar i en konflikt så kan du inte bara åka dit och örfila personen.
Våldet blir allt allvarligare och även om Daniel var känslokall utåt mot omgivningen och brottsoffer byggdes ångesten inne i honom på.
– Allt lagras på inombords tills det blir som som en tryckkokare som du inte vet vart du ska göra av någonstans.
Oavsett om man lämnar ett mc-gäng eller ett nätverk som bygger på geografisk tillhörighet till exempelvis en förort till en storstad handlar det framför allt om att förändra ett kriminellt tankemönster. Och att myndigheter lyckas fånga upp personer som är motiverade, snabbt.
– Motivationsfönstret är väldigt kort ofta, det handlar ibland om 24 timmar, säger Camila Salazar Atías, kunskapsområdeschef på Fryshuset.
– Det går inte att tro att man tre månader senare kan svara "nu skulle vi kunna hjälpa dig".
Länkar:
Avhoppare.se
Passus
Catena
Programledare:
Evalisa Wallin
Viktor Ahldén
Medverkande:Daniel*, avhoppare & coach
Camila Salazar Atías, kunskapsområdeschef på Fryshuset
Susanne Gosenius, brottsoffer- och personsäkerhetssektionen i polisregion Syd
Producent: Viktor PapiniReporter: Lova Nyqvist Sköld
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Kontakt: [email protected]
Tipstelefon: 0734-61 29 15
* Daniel är ett fingerat namn.
