Torbjörn Ebenhard Podcasts
-
Visste du att där solstolar nu står uppradade på Medelhavets öar promenerade förr pyttesmå elefanter omkring inte ens en meter höga? De kan också vara grunden till myten om de enögda cykloperna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald; Maria Lowe Fri, arkeolog.
-
Den var kanske det märkligaste däggdjuret på land, som hoplappad av en gris, en hare och en igelkott. Men sedan mitten av 1900-talet är 30 miljoner år av unik evolution puts väck.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för biologisk mångfald.
-
Den var helt unik av alla fåglar. Men så inleddes en hetsjakt på grund av det senaste modet. Nu har de nyzeeländska skogarna fyllts med helt andra arter som ansågs vara bättre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På listan med djurarter vi utrotat sticker några platser på jorden ut. En är Nya Zeeland, som återkommer gång på gång. En förklaring är att hit kom människan väldigt sent. En annan att här maxade den västerländska människan sin hänsynslöshet. Historien om huian är ett praktexempel.
Huian var en otroligt vacker och märklig fågel. Unikt bland fåglar hade honan och hanen helt olika näbbar, honan lång och smal, hanen kort och tjock. Bland maorierna var huian högt skattad. Visserligen jagades den och fjädrarna användes som utsmyckning, men under sommaren var det jaktstopp. Det stora knytnävslaget stod européerna för när de kom.
Nu höggs skogar ner i rask takt. Huian var beroende av gammelskog där den pillar ut insekter ur gamla döda träd som en hackspett. På det en skenande jakt. Den tjusiga huian var ett måste för samlare och muséer världen över och ju ovanligare den blev, desto högre blev priset, inte minst för att dess fjädrar hade blivit senaste modet.Att den kunde utrotas spelade ingen roll. Den koloniala synen var att allt europeiskt var bättre, både människor, djur och natur.
– Det som vi har i det västerländska samhället var alltid överlägset, berättar Torbjörn Ebenhard, på SLU:s Centrum för Biologisk Mångfald.Huians läte finns inte bevarat, men däremot minns en maorisk man hur den lät i en inspelning från slutet av 1940-talet. I de nyzeeländska skogarna hörs den inte längre vissla, däremot massor med taltrastar och bofinkar som européerna tog med sig hit.
-
Den beskrevs som nyfiken med stora bruna ögon och var första djuret som noterades av Cristoffer Columbus. Men det första manskapet gör är att döda den början på ett halvt årtusende av förföljelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad tänker du när du hör Karibien? En solstol i sanden kanske, en paraplydrink i handen? Vinden som vajar i palmerna och framför dig: det smaragdgröna havet.
Västindien och Karibien är kanske sinnebilden av paradiset. Ett ord som ofta används av resebyråer. Men för inte alls länge sen var det här en helt annan värld, med mängder av varelser som idag är borta för alltid.
I säsongspremiären berättar Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för Biologisk Mångfald, om det djur som kanske drabbades allra hårdast.
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Påven till Kanada för att be om ursäkt till ursprungsbefolkningI slutet av nästa vecka åker påven Franciskus till Kanada för att be ursprungsbefolkningen om ursäkt för de övergrepp som elever vid katolska internatskolor utsattes för. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland andra katolska kyrkan. Barnen fick inte tala sitt språk och många utsattes för vanvård, våld och övergrepp. Tusentals barn dog under tiden på internatskolorna.
Syftet var att utrota ursprungsbefolkningens kultur genom att kapa familjebanden. Men frågan är hur långt påvens ursäkt räcker?
PKK, kurderna och NATOSverige har skrivit under en avsiktsförklaring med Turkiet för att landet ska godkänna Sverige som nato-medlen. Men för många svenska kurder innebär detta ett svek, och för vissa, ett trauma.
Centralt för den här diskussionen är PKK, som klassas som en terrororganisation av Sverige och EU. Men vad är PKK? Och hur förhåller sig den organisationen till andra beväpnade kurdiska grupper?
Här är hela innehållet i programmet:
Timme ett
USA:s president Joe Biden besökte Saudiarabien, vad blev resultatet? Samtal med USA-kännaren Karin Henriksson.
Påven reser till Kanada för att be om ursäkt. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland annat katolska kyrkan. Men vad betyder en ursäkt från påven? Reportage av Paloma Vangpreecha.
I Lettland har en strid om gamla sovjetiska monument seglat upp i kölvattnet av kriget i Ukraina. Reportage av Nina Benner.
På Grönland hoppas nu vissa att landet ska få spela fotboll under egen flagg, och fotbollen kan komma att bli en del i kampen om självständighet från Danmark. Reportage av David Rasmusson.
Krönika av Nina Wormbs.
Panelen om veckans inrikespolitik.
Timme två
PKK är klassat som en terrororganisation i Sverige, men varför? Vad skiljer egentligen PKK från andra kurdiska organisationer? Reportage av Edgar Mannheimer.
Satir från Utkantssverige.
Bråttom att avvärja hoten mot den biologiska mångfalden. Samtal med Torbjörn Ebenhard från Sveriges Lantbruksuniversitet.
Regeringen vill begränsa möjligheten att gå före kön med privata sjukvårdsförsäkringar. Reportage av Ulrika Fjällborg.
Om "rockgubbarna" som tycks turnera i all oändlighet. Rolling Stones, Iggy Pop, Kiss, Bob Dylan, Tom Jones med flera, är några av de manliga 70-plussare som spelar i Sverige i sommar. Vad driver dem att hålla igång? Samtal med musikjournalisten Fredrik Strage.
Kåseri av Pamela Jaskoviak.
Programledare Anna Oscarius
Producent Mona Hambraeus
Tekniker Joachim Persson
-
I ett hörn av Mexiko simmar världens minsta val. Men kanske inte så länge till. Hör den dramatiska berättelsen om hur lilla kossan försvann, där både militär och mexikanska maffian är inblandad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Tom Arnbom, docent i ekologi och naturvårdsexpert på Världsnaturfonden; Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för Biologisk Mångfald.
-
I miljoner år flög den runt som en blå juvel, men var så eftertraktad att den utrotades från det vilda. Hör om papegojan värd sin vikt i heroin som blev offer för den pågående burfågelhandeln.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Josefina Persson, biolog och styrelseledamot i BirdLife Sverige; Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för Biologisk Mångfald.
-
Det beskrivs som ett paradis, men ruvar på en mörk hemlighet. Hör hur Hawaii blev fåglarnas mörkrets hjärta och om det allra senaste offret för utrotningarna som fortsätter än idag poo-ulin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ulf Swenson, forskare i botanik på Naturhistoriska Riksmuséet; Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för Biologisk Mångfald.
-
Segraren är utsedd i tävlingen mot botten första däggdjuret som utrotats på grund av klimatförändringarna. Hör historien om den lilla gnagaren med ovanligt tjusig svans som drunknande och försvann.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Louise Carlsson, Världsnaturfonden; Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för Biologisk Mångfald.
-
De var fåglarnas svar på giraff, upp till 3,5 meter höga. Men när människan kom gick det fort. Hör historien hur makalösa moafåglarna försvann och detektivarbetet att pussla ihop en förlorad värld.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för Biologisk Mångfald
-
I tusentals år hyllades den i Kina som symbol för fred och välgång. Men 2002 dog den allra sista i fångenskap och floden den levde i är nu helt tom. Den är borta för alltid och också en del av oss.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Stina Nyström, Världsnaturfonden; Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för Biologisk Mångfald.
-
Den utrotade djurens verkliga ikon levde sida vid sida med människan. Hör den sedelärande berättelsen om hur den försvann och den märkliga kyrkogården som är ett titthål in i en svunnen tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rovdjursexperten Lars Werdelin, professor på Naturhistoriska Riksmuséet, berättar vad den sabeltandade katten egentligen var för något och hur det kommer sig att vi vet något om den – nämligen via den förhistoriska kyrkogården mitt i Los Angeles där tusentals sabelkatter fastnat i geggan och dött. Han ger mig också bastning när jag säger sabeltandad tiger: ”Helt fel!” Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum på Biologisk Mångfald, menar att historien om den är facit på att utrotning har pågått så länge vi människor rört oss runt i världen.
-
När den upptäcktes trodde människan inte sina ögon. Men istället för ett naturens under sågs den som ett misstag av Gud, så missanpassad att det var rätt att utrota den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I säsongspremiären av Borta för alltid medverkar författaren Helena von Zweibergk som skrivit boken Mitt liv som dront. Där hon skriver hon om sin personliga relation till den mytomspunna fågeln och vill ge den upprättelse. ”Det var inte dronten det var fel på, utan människan,” säger Helena.
Men trots att dronten idag är världskänd som symbol för utrotningen är det förvånansvärt lite man vet om den. Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för Biologisk Mångfald, reder ut gränsen mellan myt och sanning. -
Den har varit borta från jordens yta i 4000 år. Nu är man på väg att få ullhårig mammut att återuppstå. Men vad är poängen? Och är det verkligen samma mammut eller ett Frankensteins monster?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det tionde och sista avsnittet undersöker vi idén om att göra om och göra rätt – att väcka liv i de utdöda djuren igen. Torill Kornfeldt, författare till boken Mammutens återkomst, berättar om projektet som i högsta grad är en realitet. Hon har också besökt den isolerade Pleistocene Park, där man berett plats för mammuten och i väntan på den kör runt med gamla sovjetiska pansarbandvagnar.
Men projektet är kontroversiellt. Hur etiskt är det mot de elefanthonor som tvingas föda en helt annan art? Och är det verkligen en mammut som återföds? Torbjörn Ebenhard på Centrum för Biologisk Mångfald ser risken med att de djuren blir som en slags statister och menar att vi istället borde lägga resurser på bevarande.
-
I Sumatras bergsskogar går en noshörning omkring och sjunger. Men inte så länge till. För när skogarna avverkas spricker noshörningens skinn i solen så den dör.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I nionde avsnittet av Borta för alltid hör du historien om den karismatiska sumatranoshörningen som många tror står näst på tur att utrotas. Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för Biologisk Mångfald, berättar om drivkrafterna bakom. En av dem kokar ner till vilket beslut du fattar i mataffären.
- Laat meer zien
