Upplands Väsby Podcasts
-
Linda Corswall, kommunikationsdirektör för Socialstyrelsen inledde sin resa som kommunikatör innan hon steg i graderna och idag är hon högst ansvarig för sextio medarbetare på myndigheten. Hur enkelt är det att gå från att vara kreativ idéspruta till att sitta i ledningsgrupp och ta handen från det operativa arbetet?
I veckans avsnitt av Kommunikationspodden besöker Linda Corswall Max Landergård och Caroline Thunved i studion, och hon reflekterar över hur hennes roll utvecklats.
”I Upplands Väsby landade jag i att vara chef och ledare är väldigt roligt, då får man jobba med mer än kommunikation.
Ledarskapet och jag brinner för att skapa team och boosta människors kompetenser och bygga ihop människor. De sociala frågorna ligger mig också varmare om hjärtat, så socialstyrelsen kändes rätt.
Det kan fortfarande finnas en sorg när medarbetare kommer på en idé som de sedan får göra ut och jag inte får delta operativt, men jag blev bra skolad i Upplands Väsby där laget går före. Jag som är gammal mittfältare älskar laget. Jag vill känna det i min grupp och då får jag kliva tillbaka. Men jag tror att när jag klev över till chefsroll när jag jobbade i kommun så blev vi som ett slags inhousebyrå och då kunde jag vara operativ i ledarskapet. Det var en bra känsla att jag fick det att fungera”, säger Linda Corswall.
Lyssna på hela avsnittet
-
28 januari skjuts en 15-årig pojke till döds på en sushirestaurang i Skogås söder om Stockholm. Kort därpå exploderar det i lägenhetsportar i Upplands Väsby och Upplands-Bro.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Polisen misstänker att alla skjutningar och sprängningar som sker i och runtom Stockholm har kopplingar till varandra. De menar att många personer som rör sig i kriminella miljöer just nu väljer att agera snabbt, eftersom de är rädda för att annars själva bli måltavlor.
Samtidigt har polisen lyckats gripa och anhålla en hel del personer, både i Stockholm och Sundsvall.
Övriga medverkande: Petra Berggren, P4 Västernorrland, fältarbetaren Farre i Sundsvall, polisen Reine Berglund, fritidsgårdschefen Jordanos Kiflemarian och Hanna Paradis, kommenderingschef för polisens särskilda händelse i Stockholm.
Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana Melin
Producent: Stefan Sundberg
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Tekniker: Johan Hörnqvist
Kontakt: [email protected]
Tipstelefon: 0734-61 29 15
-
Vi snackar handboll har träffat den före detta handbollsmålvakten Janne Ekman, från Upplands Väsby, handbollsuppfostrad i Skånela IF, och senare till Eskilstuna GUIF mm.
Janne Ekman har också tillsammans med målvakten Thomas Forsberg jobbat fram på uppdrag av Handbollförbundet ett gediget målvaktsmaterial digitalt. Ekman har dessutom jobbat på nära håll med det svenska damlandslaget
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi snackar handboll har träffat den före detta handbollsmålvakten Janne Ekman, från Upplands Väsby, handbollsuppfostrad i Skånela IF, och senare till Eskilstuna GUIF mm.
Janne Ekman har också tillsammans med målvakten Thomas Forsberg jobbat fram på uppdrag av Handbollförbundet ett gediget målvaktsmaterial digitalt. Ekman har dessutom jobbat på nära håll med det svenska damlandslaget
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Veckans recensioner: 2000-talets psalmbok med eventuellt tjocka sidor, diskmaskiner, Joey Tempest, Upplands Väsby fyller 70 år, Blackbear security, Casper Janebrinks svettiga halvår, "tvätten" av Lillasyster, Nyheter24, narcissism.
-
P3 Krim ger varje fredag nyhetsuppdateringar från veckan som gått. Vi tar upp de viktigaste händelserna, knyter an till tidigare avsnitt och blickar framåt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
*Högsta domstolen har beviljat resning i målet om mordet på Malin Lindström 1996. En man som varit misstänkt tidigare har häktats och rättegång väntar i hovrätten.
*I veckans avsnitt av berättade vi om de unga nätverken och våldet i Upplands Väsby. socialtjänsten har inte svarat frågor om situation förrän nu. Hör intervjun i avsnittet.
Veckan med P3 Krim tar sommaruppehåll och är tillbaka i augusti. Våra långa avsnitt tar dock inte sommarledigt utan kommer fortsatt att publiceras varje tisdag.
Medverkande:
Annica Blomsten, socialchef Upplands Väsby kommun
Programledare:
Evalisa Wallin
Viktor Ahldén
Producent: Linus Lindahl
Kontakt: [email protected]
Tipstelefon: 0734-61 29 15
-
En tonårskille som blivit rånad på två "säljlurar" ska nu få tillbaka dem. Då drar han vapen och skjuter en ung man. P3 Krim handlar den här veckan om de unga nätverken och våldet i Upplands Väsby.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Polisen beskriver att det finns en närvaro av kriminella nätverk i Upplands Väsby. Det har förekommit öppen drogförsäljning, utpressningar och skjutningar. Och även om Upplands Väsby inte är ensamma om den här problematiken så har man sett många unga personer som misstänks eller finns i utkanten kring grov brottslighet. I förundersökningarna förekommer väldigt unga personer - vissa är inte ens straffmyndiga.
Veckans P3 Krim handlar om flera av de grova brotten som unga gärningsmän har dömts och misstänkts för i Upplands Väsby.
Medverkande:
Jenny Karlsson, kammaråklagare
Martin Wallin, operationsledare i lokalpolisområde Sollentuna
Pontus Bark, utredningsledare grova brott Stockholm Nord
Hanna Lindblom, försvarsadvokat
Programledare:
Evalisa Wallin
Viktor Ahldén
Producent: Linus Lindahl
Reporter: Alexandra Sannemalm
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Kontakt: [email protected]
Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15
-
Listettan och nuvarande kommunstyrelsens ordförande Oskar Weinmar (M) intervjuas inför valet 2022.
-
I detta avsnitt gästas vi av Daniel Ilic VD och grundare av Renew Service som har sitt säte i Upplands Väsby. Företaget gick från enklare måleri till att idag vara störst på förvaltning i sin region med ett brett utbud av tjänster och över 30 anställda.
Daniel Ilic är född och uppvuxen på en gård i Serbien och flyttade till Upplands Väsby som tolvåring med sin mamma. Entreprenörskapet finns i blodet och Daniel grundade Renew Service för att bland annat hjälpa sin pappa komma in på den svenska arbetsmarknaden under en tid präglad av ekonomikris.
Lyssna på hela avsnittet och inspireras av Daniels historia.
-
Busschaufför, speglar och Upplands Väsby.
-
Det finns vissa passagerare som jag kan släppa allt för. Dessa fyra tjejer som åkt med mig flera gånger, hör till den gruppen. Detta spelades in en natt när de ringde i panik för att få hjälp att komma hem och de kände sig obekväma med hur taxiförare slet i dem utanför en klubb i Stockholm. Så jag släppte allt där jag var utanför upplands Väsby och körde så effektivt jag kunde för att undsätta dem och få dem hem tryggt. Bästa tjejerna!
-
Kommer man att kunna leva sitt liv på ett smidigt sätt utan en smart telefon med mobilt bank-id? Och vem är Éric Zemmour, uppstickaren på högerkanten i Frankrike, som kan komma att utmana Marine Le Pen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klarar vi oss utan bank-id i framtiden?I morgon inleds "Digitalize in Stockholm", en årlig konferens om hur digitaliseringen påverkar vårt sätt att leva. Kommer personer utan mobilt bank-id att kunna fortsätta delta fullt ut i samhället och kan man påverka hur fort digitalisering går, om man inte hänger med? Louise och Daniel reder ut detta med Uno Fors, arrangör konferensen Digitalize In Stockholm och Anna Eriksson, generaldirektör Digg, Myndigheten för digital förvaltning.
Vem är Éric Zemmour?Med ett halvår kvar till det franska presidentvalet stiger temperaturen. Länge var det mer eller mindre självklart att högernationalisten Marine le Pen skulle bli den främsta utmanaren till den sittande presidenten Emmanuel Macron, men på sistone har det här scenariot blivit mindre troligt. Till höger om Marine Le Pen har det nämligen dykt upp en kandidat, som om han ställer upp, väntas ta röster från hennes parti. Han heter Eric Zemmour och har en bakgrund som debattör, författare och tv-personlighet. Författaren Tomas Lindbom reder ut vem Éric Zemmour är. Tomas tror även att Zemmour kommer att bestämma sig för att utmana Marine Le Pen och ställa upp i presidentvalet.
Dessutom om hur Kristina Lugn ska hedras med minnesplakett i Upplands Väsby, ännu mer slipsar och om hur Liberalerna efterlyser fritidspolitiker.Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Daniel Alling
Producent: Ulrika Lindqvist -
Fjärde avsnittet av Vikingapoddens Djupdykning är nu här! Denna gång återvänder vi till ett av Erics favoriämnen, nämligen runor. Nu blir det fokus på tre stycken runstenar som ligger i Upplands Väsby och allt vad de kan berätta.
Om ni missat vad vår Djupdykning är så är det kortare avsnitt mellan de vanliga avsnittet där Emma och Eric kan grotta ner sig i speciella ämnen.Har du en fråga eller ett tema du skulle vilja att vi tar upp? Kontakta oss gärna på [email protected] eller på vår instagram @vikingapodden
-
I detta avsnitt får vi träffa Annmari Wangin och Andreas Baro från Kulturskolan i Linköping, Magnus Eriksson från Sveriges Orkester Förbund och Suzanne Larsson från Kulturskolan i Upplands Väsby. Vi pratar om orkesterverksamhet och hur man får den att blomstra.
-
Det halvgamla är alltid det mest urmodiga och få värnar om 1980-talsarkitekturen. Kulturredaktionens Katarina Wikars reser tillbaka till tidens byggnader och tar farväl.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den här essän sändes första gången i november 2020.
Inget årtionde är estetiskt så nedvärderat som 1980-talet med sina solkiga pastellfärger och låga glastak men kanhända kan det komma en framtid då någon bestämmer sig för återupprätta det.
Innan dess ska jag försöka berätta vad decenniet var för något för er som är för unga för att minnas eller er som av en eller annan anledning har förträngt det. Jag var nämligen ung på åttiotalet och sen aldrig mer.
Åttiotalet var helt analogt. Vi skrev på elektriska skrivmaskiner och vände på vinylskivor. Inne i tjockteven flimrade en snedställd rockvideo från MTV. Fotografier skulle helst vara i svartvitt och sneda de med för att visa att de var en bild och inte verkligheten. Det var kallt krig och Berlinmuren. Om man var arbetslös skulle man skriva ordet arbetslös för hand 100 gånger i rad på rosa kort. Sen kunde det hända att man fick ett beredskapsjobb. Palme blev skjuten och Tjernobyl blåste radioaktiva vindar över oss. Mot andra halvan av åttiotalet avreglerades finansmarknaden i Sverige och yuppien blev en symbol för den nya tiden. Vi lärde oss ord som postmodernism och försökte läsa Walter Benjamins Passagearbetet och Derrida. Orden för åttiotalet var fragment och mellanrum.
Detta bara som bakgrund för nu ska vi koncentrera oss på arkitekturen. Den blir ofta inte synlig förrän efteråt. På åttiotalet bodde få unga i åttiotalshus. När jag flyttade till Stockholm 1983 fick man gå på utlagda bräder över ett lerigt träsk som senare skulle bli det nya bostadsområdet Södra Station, byggt på sjöbotten. Detta var fortfarande stadens utkant. Fyllefarbröderna sov i sandcontainrar längre bort på Ringvägen.
I antologin ”Tio byggnader som definierade 1980-talet” är förstås Södra station med. Området skulle bli stadens renässans, skriver Rasmus Waern. Ett postmodernt bostadsområde. Det var arkitekturens mest förvirrade tid. Den katalanske arkitekten Bofills båge skulle bli ett palats åt minnena. Futuristisk klassicism möta nymodernism. Vissa kallade det kulissarkitektur och Henning Larsens skyskrapa vid Medborgarplatsen blev både kortare och tjockare än planerat och fick namnet Haglunds pinne efter stadsbyggnadsrådet. Och länge luktade det korv från KF:s korvfabrik på hörnan.
Nu står området där mitt på Södermalm, och det har åldrats snabbare än den omkringliggande sekelskiftsarkitekturen, ja, snabbare än 60-talshusen strax intill. Åttiotalets pastellfärger blev fort solkiga slår det mig, och de höga portalerna riktiga blåshål trots alla ambitioner. David Bowie hade konsert på Ullevi 1983, och hårdblonderad i en aprikosfärgad eller var det mintgrön alldeles för stor kostym med axelvaddar ville han få oss att dansa. Man kan säga att tidens arkitektur var ungefär likadan.
Mycket av det storskaliga som uppfördes gjordes för ett samhälle som snart inte skulle finnas längre. Posten var fortfarande ett hus och ett statligt verk. Man gick till ett postkontor, gärna stort och ljust och modernistiskt och stod i kö för att köpa frimärken och betala räkningar. Och 1983 byggdes det största posthuset av dem alla i Solna, Tomteboda postterminal mellan motorvägen och järnvägsspåren. I grå betong med 106 000 kvadratmeter golvyta och funktionerna synliga från utsidan. Sedan försvann Posten men vart tog den vägen? I dag är den en lucka i matbutiken, en dröm.
Kvar som ett ekande minne står den där, den gigantiska postterminalen i Tomteboda, ett minne av den ideologiska gräns som gick rakt genom åttiotalet, och som Dan Hallemar börjar arkitekturboken med att peka på. Den första halvan av decenniet lever kvar i postproggen, husockupationerna, trädkramarna. Bomässan i Upplands Väsby 1985 slog ett sista slag för det småskaliga, för grannskapstanken och kollektivhusen. Sen kom avregleringen av finansmarknaden, innerstäderna som legat halvt i träda blev investeringsobjekt, skillnaderna mellan de som äger och de som hyr slutligen en avgrund.
Och vid vägkanterna står den gamla framtiden kvar. Det var på sent åttiotal alla dessa köpcentrum utmed motorvägen slog upp portarna efter amerikansk förebild. Bilen var inte det allra nyaste men skulle ha sin rättmätiga plats. Motorhotell med integrerade bensinmackar och inglasade shoppingstråk bredvid en gigantisk parkering. Eurostop hette den utanför Jönköping. Och Eurostop hette fler. De var också en effekt av avregleringen, den nya lättheten att låna pengar, spekulationen i fastigheter innan nittiotalskrisen gjorde att många konkade och andra inte ens hann byggas innan tidsandan ändrades och innerstadens husockupanter sopades bort av nyurbanismen och bostadsrättsomvandlingarna.
Atrium var ett riktigt åttiotalsord. Inglasade balkonger och innergårdar. Solna glasade in hela sitt gamla centrum. Även SAS Frösundaviks stora glasade kontorsbyggnader står som ett monument över en era där flygbolagen hörde till samhällets mest innovativa. Nya kontoret halvvägs till Arlanda var stort som sex fotbollsplaner. Glasväggar för den nya synliga kontorsmänniskan. SAS-chefen skrev en bok som hette ”Riv pyramiderna” och bytte första klass mot business class. Framtiden var global 1989, kan man läsa, kan jag minnas. Världen öppnade sig. Berlinmuren föll. Det var bara att sätta sig i ett flygplan utan dåligt samvete - om än bakom skynket.
Det kan te sig svårt att återupprätta åttiotalet med alla glastak, tron på flyget och bilen och shoppingen, kanske en och annan arkitektritad villa i linoljefärg slinker igenom tidsfiltret. Även det genomtänkta med ambitioner för alla - som Tensta Gymnasium - har tvingats stänga. Kontorshus från den tiden rivs i allt större omfattning. Det halvgamla är alltid det mest urmodiga, och här talar vi lågt i tak och bleknad pastellbetong.
Flera av mina vänner bor i åttiotalshus och säger sig trivas så visst kan här också skapas hemkänsla. Jag bodde en gång efter en separation i ett tegelhus med mycket små fönster från oljekrisens tid och hatade de melerade linoleummattorna, lyhördheten och aprikosväggarna och hade till slut många män från miljöförvaltningen i garderoben som lyssnade efter lågfrekvent buller. Ett pojkvänsembryo i Berlin med Walter Benjamin-komplex hade en gång sagt att min aura var trasig. Så det kanske inte var bostaden som brast, det kanske var jag.
Strax söder om söder i Stockholm står i alla fall det som kommer att bli den slutliga åttiotalsruinen, den sneda svartvita minnesbilden en molnig dag. Globen. Invigd 1989 och redan samma år var påven där och höll en mässa för 16 000 personer. Globen är ett tomt tecken redo att fyllas, sa någon inläst på poststrukturalismen, då det begav sig. Och när coronapandemin sedan gjorde Globen till ett tomt tecken som inte ens gick att fylla såg jag hur övergivenhetens tryck förvandlade den till en gigantisk knycklig golfboll. Hej då, åttiotalet.
Katarina Wikars, medarbetare på Kulturredaktionen
Litteratur
Tio byggnader som definierade 1980-talet, Arkitektur Förlag. Skribenter bl.a Dan Hallemar, Emelie Karlsmo, Rasmus Waern, Frida Rosenberg, Helena Mattson
- Laat meer zien
