Vårdguiden Podcasts
-
För tio månader sen tog Marias lillasyster sitt liv. Nu har hennes egna tankar på döden blivit mer intensiva. Hur ska hon hantera dem?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Egentligen vill jag inte dö, säger Maria, 36. Men ibland är det som att tanken på döden ger en sorts vila. Och en känsla av att jag och min syster är på samma plats igen.
När vet man om ens tankar är farliga - och inte?
För dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101
www.mind.se
Du kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller 112 och be att få prata med jourhavande präst. -
Ska vi värna om den egna, fria viljan och tillåta dödshjälp eller beakta risken med att livet för människor med svåra och obotliga sjukdomar riskerar att värderas lägre om dödshjälp blir en möjlighet i Sverige? Diskussionen har återigen blivit aktuell och åsikterna är fortfarande många och starka, men tonläget verkar ha mjuknat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I januari publicerade Björn Natthiko Lindeblad ett inlägg på sociala medier, där han berättade att han gått ur tiden och att han fått hjälp att dö. Debatten lät inte vänta på sig.
Argumenten mot handlar om rädslan för ett sluttande plan, alltså att allt fler med tiden skulle ha rätt till dödshjälp, Neuroförbundet lyfter fram oron för att man skulle sluta forska på t.ex ALS-patienter om alternativet med dödshjälp skulle finnas. Från Läkarförbundets sida är ett huvudbry i dag vem som skulle utföra dödshjälpen.
Men faktum är att det verkar ha skett en förskjutning i attityder hos framförallt läkare gentemot dödshjälp under de senaste åren. I en undersökning gjord år 2020 var en större andel läkare positiva till dödshjälp än när en liknande undersökning gjordes 2007. Läkaren PC Jersild, som är för införandet av dödshjälp i Sverige upplever att debatten blivit mjukare.
– Jag tycker att Läkarförbundet har mjuknat, de var väldigt hårda motståndare fram tills för några år sedan. Det känns överhuvudtaget som att det blivit lättare att prata om de här frågorna, säger han.
Gäster i programmet: PC Jersild, läkare och författare, Torsten Mossberg, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet, Anna Lindblad, etikforskare vid Karolinska institutet och Staffan Bergström, läkare.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Här under listar vi tre organisationer där du kan få hjälp om du mår dåligt.
Självmordslinjen - Mind för psykisk hälsa
Telefon: 90101
Chatt: chat.mind.se
Mejl: [email protected]De har öppet dygnet runt, varje dag. Vid akut självmordsrisk bör du ringa 112.
SPES - Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd
SPES telefonjour: 020 – 18 18 00, alla dagar 19.00 – 22.00
Erbjuder även samtalsträffar, mm. Mer info på spes.se
1177 - Vårdguiden
Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning.
Telefon: 1177
Webb: www.1177.se -
Många har någon gång tittat med kritiska ögon på den egna kroppen i spegeln eller börjat på någon diet men alla har inte drabbats av en ätstörning. Vad är det som gör att vissa utvecklar ett sjukligt förhållningssätt till mat och den egna kroppen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns några olika kända anledningar, enligt forskningen. Orsakerna kan vara sociokulturella, psykologiska eller genetiska. Det sistnämnda gäller specifikt anorexi.
– Bantning, som är en av de största riskfaktorerna, tycks trigga igång vissa genetiska förändringar. Det kan ibland vara ofrivilligt, jag har haft patienter som fått cancer, där behandlingen gör att de har svårt att äta, de äter då mindre och mindre och börjar utveckla anorexisymptom. Om man har den genetiska variationen verkar det triggas av att man äter mindre, säger Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi.
När det gäller ätstörningar pratar man ofta om det som något som gäller barn och unga. Men en annan, lite mer dold, riskgrupp är mammor som tidigare haft en ätstörning. Enligt Anna Ehn som skrivit boken Mamma med ätstörning har en av tio gravida kvinnor en ätstörning.
– Först och främst handlar det om att kroppen förändras och växer vid en graviditet, det kan kännas jobbigt för många. Det blir ett väldigt fokus på kroppen, vikten och på vad man äter. Många kanske hanterar sina symtom under graviditeten, men när barnet är fött försvinner den motivationen. Efter graviditeten kan man triggas av föreställningen att man ska gå ner gravidkilona snabbt. Det finns en föreställning om att det inte ska synas att man varit gravid överhuvudtaget. Sedan innebär ju föräldraledigheten ycket tid ensam, att rutinerna förändrats och sedan finns även de höga förväntningarna på att vara den perfekta mamman, säger hon.
Gäster i programmet: Erika Nyman Carlsson, doktorerar inom ätstörningsfältet, Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi och Anna Ehn, journalist och författare till boken Mamma med ätstörning.
Behöver du eller en närstående stöd? – Hit kan du vända dig:
Vårdguiden om ätstörningar. Ring 1177 eller gå till 1177.se.
Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar.
Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS.
Tjejzonen, Sveriges största stödorganisation för tjejer i åldern 12-25 år.
Shedo, ideell förening med syfte att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende.
-
I dagens avsnitt har vi med oss medmänniskan Alexandra Rydholm som bland annat är föreläsare, författare och instruktör i första hjälpen till psykisk hälsa.
I detta avsnitt kommer vi bland annat att gå igenom vad psykisk hälsa är, vad psykisk ohälsa är, hur vi som medmänniskor kan hjälpa varandra till ett hälsosammare liv och vikten av att våga tala istället för att tiga. Det är ett avsnitt fyllt av viktig information för oss alla där vi får många svar på hur vi tillsammans kan göra världen till en lyckligare plats!
https://www.instagram.com/mhfa_alexandrarydholm/
För frågor, funderingar eller information, kontakta Patrik Lexell på:
https://www.instagram.com/medvetetval/
Hit kan du vända dig om du mår dåligt:
SOS Alarm 112Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.
► Mind Självmordslinjen 90101Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen kl 06–24 varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se
► Vårdguiden 1177Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177www.1177.se
► Jourhavande prästTel: 112, alla dagar kl 21–06Svenskakyrkan.se/jourhavandeprast
► Jourhavande kompisTar emot samtal från barn och unga upp till 25 år. Chattjour vardagar kl 18–22, helger kl 14–18.jourhavandekompis.se
► Jourhavande medmänniskaTel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06.
► Bris, Barnens rätt i samhälletTel: 116 111, alla dagar kl 14–21.Vuxentelefon: 0771-505050, vardagar kl 9–12Chatt, alla dagar kl 14–21:http://www.bris.se/?pageID=189
► Rädda Barnens stödlinje Har du flytt till Sverige? Är du ung? Vill du prata med någon? Rädda Barnens stödlinje svarar på arabiska, dari, pashto, somaliska, tigrinja, svenska och engelska. Även för föräldrar. Telefon: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15–18.
► Spes – suicidprevention och efterlevandes stödTel: 020-18 18 00, telefonjour varje dag 19–22.spes.se
► Pratamera.nu Få råd, stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Hos Pratamera kan du snabbt få hjälp med ditt mående vid chatt, video och terapiprogram (KBT) av legitimerade psykologer och psykoterapeuter.Kostnadsfritt om du är under 20 år, annars 250 kr per besök (frikort Pratamera.nu
► Suicide zeroFakta och råd om självmord.www.suicidezero.se/fakta-rad
-
När Nellie är 13 år lockas hon att skicka en lättklädd bild på sig själv till en kille som kontaktar henne på MSN. Men killen visar sig vara en nätpedofil som hotar och utpressar unga tjejer över nätet.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
2013 inleder Rikskriminalens grooming-grupp en intensiv jakt som leder till en lägenhet i Husby. De lyckas spåra ett stort antal flickor som utsatts för liknande grova övergrepp i det som då är landets hittills största nätpedofilhärva.
Här finns länkar dit du kan vända dig om du själv blivit utsatt eller känner någon som behöver hjälp:BRIS - Barnens rätt i samhället (har även en vuxentelefon)
ECPAT Sverige - tipsa om du misstänker grooming mm
1177 - Vårdguiden
Polisen
Medverkande:
Nellie och hennes mamma Annica
Nellies syster Paulina
Veronica Jonsson, ungdomsutredare vid Polisen i Lidköping
Jörgen Lindeberg, kriminalkommissarie på NOA och Swedish Cybercrime Centre
Emelie Källfelt, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet
Caroline Engvall, författare och journalist som specialiserat sig på barns utsatthet på nätetEtt program av: Pernilla Wadebäck
Producent: David Mehr
Ansvarig utgivare: Caroline Lagergren
Producerad år: 2019
-
Hjärnpodden - En podcast på svenska för alla som har en hjärna och vill förstå och använda den på ett bättre sätt. Detta program handlar om fokus, arbetsminne och långtidsminne och hur lärande sker. Vad händer när arbetsminnet inte får bra förutsättningar för att fungera?
I programmet svarar jag även på en lyssnarfråga om hälsoångest.
Länk till Vårdguiden om hälsoångest hittar du här.
Kontakt: [email protected]
Facebook: Hjärnpodden
