Vladimir Putin Podcasts
-
Lise Tamm är åklagare på Internationella brottsmålsdomstolen i Haag som har utfärdat en arresteringsorder på Rysslands president Vladimir Putin. I P4 Extra Gästen berättar hon om detta, men också om skillnaden mellan svenskt och franskt samtalskutym, och regeringens förslag för att minska gängkriminaliteten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.
Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.
– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.
En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.
– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.
Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.
Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.
Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.
– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Medverkande:
Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.
Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).
Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator.
Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America
-
Idén om en unikt rysk nation avskild från och moraliskt överlägsen västerlandet formulerades av ryska filosofer i början av 1800-talet. När bolsjevikernas tog makten 1917 cementerade tanken på Ryssland som en avvikare i världen.
Men den ryska särarten har en lång historia. När de ryska härskarna valde ortodox kristendom framför katolicismen avskildes Ryssland från en europeiska idétraditionen, där latinet knöt an till antikens idéarv och band samman de lärda i Västeuropa med varandra.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk, författare som bland annat har skrivit boken Vi och dom - Om Ryssland som idé.
När vi hör den ryska presidenten Vladimir Putin uttala sig med hat och förakt om Europa blir vi förvånade, men Putin knyter an till en flera hundra år gammal tradition där Västeuropa beskrivits som dekadent och krämaraktigt utan den ryska nationens djup och moraliska överlägsenhet. Den ryska historien har ända sedan Peter den stores tid på 1700-talet präglats av pendelrörelser mot och från Europa.
Redan 1836 formulerade den första ryska filosofen Pjotr Tjaadajev att Ryssland var en nation som stod utanför den universella historiska gemenskapen.
Bild: Religiös procession i Kurskprovinsen av Ilija Repin (1880–1883; Tretjakov Galleri, Moskva), Wikipedia, Public domain.
Musik: Tchaikovsky Dance Of The Sugar Plum Fairy med Craig Austin, Worldwide Public Domain, Storyblock audio.
Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Varför har Ryssland ett kluvet förhållande till väst? Vilken betydelse har Peter den store haft för den ryska självbilden? Och behöver landet vara en autokrati för att kunna styras? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om ortodoxa kyrkan, tsarer och slavofiler.
Gäst i programmet är Bengt Jangfeldt som är Rysslandskännare, docent i slaviska språk och Augustpris-vinnande författare.
Boktips: ”Vi och dom – Bengt Jangfeldt om Ryssland som idé”, Bengt Jangfeldt (Wahlström & Widstrand), ”Ryssland och Europa – En kulturhistorisk studie", Per-Arne Bodin (Natur & Kultur), ”Rysslands historia – Från Alexander II till Vladimir Putin”, Martin Kragh (Dialogos Förlag), ”Russian thinkers”, Isaiah Berlin (Penguin Classics) och ”The Flow of Ideas”, Andrzej Walicki (Peter Lang AG)
Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17
-
I takt med motgångarna för den ryska armén ger Putin den brutala Wagnergruppen allt större roll i invasionen av Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu rekryterar den fruktade privatarmén i Rysslands fängelser och är ett allt viktigare kort för Vladimir Putin när han vill genomföra sin invasionsplan. Gruppen har gått från en armé i skuggorna till huvudkontor mitt i stan. Nyligen terrorstämplade USA både gruppen och alla som hjälper den.
Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Jakob Hedenskog Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén överstelöjtnant Försvarshögskolan.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Alma Segeholm -
Konflikt följer i ukrainska och internationella krigsbrottsutredares spår. Kommer ansvariga ryska politiker och befälhavare att ställas inför rätta?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Zoja Vaschenko, mamma vars 32-årige son dödades av granatsplitter när han låg och sov, ett av cirka 70 000 fall som utreds som krigsbrott i Ukraina, Sviatoslav Ruban och Oleksandra Romantsova på Center for Civil Liberties som utreder krigsbrott i Ukraina, Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, Olga och Arsenij som protesterar mot kriget i Stockholm, Karolina Wieslander, kammaråklagare som startat en sk "strukturell förundersökning" för kriget i Ukraina, Oona Hathaway, professor i internationell rätt på Yale-universitet i USA, Aleksandr Tjerkasov, rysk människorättsförsvarare, Pavel Filatjev, rysk desertör från kriget i Ukraina, Vladimir Osetjkin, rysk människorättsaktivist i exil i Frankrike, Tom Røseth, norsk underrättelseexpert, Brynjulf Risnes, norsk advokat för den påstådda Wagnersoldaten Andrej Medvedev som flytt till Norge mfl
I krigsbrottsutredarnas spår
Radions korrespondent Lubna El-Shanti följer ukrainska krigsbrottsutredare på plats i Ukraina, runt 70 000 misstänkta fall av krigsförbrytelser har redan registrerats. Men vad kommer utredningarna att leda till? Kommer ryska politiker och befälhavare, och enskilda soldater kunna dömas för krigsförbrytelser, trots att Ryssland inte skrivit under Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella krigsbrottstribunalen ICC?Experter reder ut hur regelverket ser ut och vad som är möjligt. Samtidigt argumenterar allt fler, både ukrainska företrädare, europeiska toppolitiker och akademiker, för att en särskild tribunal för kriget i Ukraina borde tillsättas, för att kunna ställa Vladimir Putin och andra ryska makthavare till svars för själva invasionen, det så kallade aggressionsbrottet eller brott mot freden.
Ryska desertörer – komplicerade vittnesmål
Flera ryska soldater har deserterat från kriget i Ukraina och flytt till väst. Konflikt intervjuar Pavel Filatyev om vad han sett inifrån ryska armén. Han talar öppet om krigsbrott som begås i kriget, även om han säger att han själv och hans förband inte gjort sig skyldig till något sådant. Som den ryske desertören ser det är det i första hand inte de enskilda soldaterna som är skyldiga, utan politiker och befälhavare högre upp, som, tycker också han, både ställas inför rätta. Konflikt tittar också närmre på historien med den påstådde Wagnersoldaten som nyligen flydde till Norge. Flera experter har tvivlat på hans berättelse och varnar för att han kan vara en rysk dubbelagent. Men OM hans historia att han varit befälhavare för en grupp inom legostyrkan Wagner stämmer, då är han ju också en möjlig krigsförbrytare, hur hanteras det av de norska myndigheterna?Programledare: Fernando Arias
[email protected]Reportrar: Lubna El-Shanti och Lotten Collin
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
Ska man tro kvällstidningarna är Rysslands president Vladimir Putin dödssjuk i allt från parkinson till cancer. Vad är riskerna med dessa spekulativa rubriker? Tidningen Realtid förlikas med svensk affärsman efter utdragen rättsprocess i London. Nu kritiseras tidningens ägare. SVT köper rättigheterna till OS, men inte vill berätta vad kalaset kostar oss.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Har du hört talas om "cancelkultur?"
Inte kan man väl tro att ett sådant ord kan klinga positivt i någons öron, eller att någon tycker att en stor bit silvertejp sitter bra över truten på folk? Nej, för några årtionden sedan när rätt var rätt och fel var fel, så kunde man inte tro det... Men det var då, innan landet blev uppochnervänt och rätt blev fel, och fel blev rätt. Lyssna på det här programmet så får du bland annat höra att "cancelkultur" tydligen är ett uttryck för att "samhället blir mer inkluderande och demokratiskt," och att samhället "aldrig varit friare." Man kliar sig på huvudet, och undrar om vi ens lever i samma värld. Missa inte det här programmet!
VILL DU FÖRLÄNGA LIVET PÅ DENNA SAMHÄLLSKRITISKA PODCAST? DONERA DÅ IHOP TILL 1500 KR INNAN DEN 31 JANUARI, SÅ BLIR DET GRÖNT LJUS FÖR PODDEN ATT LEVA VIDARE ÄVEN I FEBRUARI:
Swish: 073 846 37 64
Meddelande: Gåva
Lördagen den 14 januari är här, och gästerna möts av dessa ämnen:
* Din tystnad gör samhället "fritt och inkluderande."
* Ger svenskarna upp en helgdag, när politikerna ber om mer pengar?
* Kan jag stämma staten?
* Illa behandlad på jobbet för att "det är så dom gör i sin kultur."
* Fick inte polisens hjälp - Funderar på vad han kan göra själv.
* Att dyrka Greta Thunberg splittrar familjen på mitten.
MEDVERKANDE:
Programledare: Lelle Johansson.
Gäster: Elisabeth Engman, Tomas Wiklund & Johan Widén
VI SÖKER NYA GÄSTER:
[email protected]
Förra programmet:
SNIPPBÄRANDE VÄNSTERFEMINIST RECENSERAR BIBELN
https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/snippbaerande-vaensterfeminist-recensera
Alla program:
https://www.spreaker.com/show/verklighetschecken
NÄSTA NYA PROGRAM:
Lördagen den 21 Januari
Du hittar även Verklighetschecken här:
PODDTOPPEN:
https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetschecken
SPOTIFY:
https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60Lwqo
iTUNES:
https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4
VECKANS TIPS
LELLE
Whoredom Rife - Gospel Of Hate
https://www.youtube.com/watch?v=f5dvdNtbd_s&ab_channel=WhoredomRife-Topic
JOHAN
The Faces, "Ooh La La"
https://open.spotify.com/track/4lJ6YVXQ0jUk5ILu0PSrA4?si=0b1886ef12b04bc6
ELISABETH
Dirty John
https://www.imdb.com/title/tt7945720/
TOMAS
Vladimir Putin - Putin, Putout
https://www.youtube.com/watch?v=t-wFKNy0MZQ&list=PLCnAH325CX1Cd4Kw_K7Yi62Q53uAXCT-y&index=2 -
Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mfl
Den regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen
I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något.Europas livrädda tjetjener
Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde.Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina
Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen.Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler
Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen.Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Johanna Melén
Tekniker: Heinz Wennin och Lisa Abrahamsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
Europas ekonomi förvandlades under vintern 2022/2023 till en väderlek med krigets eld i Ukraina, sedan Vladimir Putin strypt blodstillförseln till kontinentens industriella hjärta. Tillgången till den lagrade gas som inte bara fått hjulen att snurra i den dynamo som är den tyska verkstadsindustrin utan också värmt upp hushållen i typ hela den europeiska kontinenten blev den viktigaste faktorn för att undvika kollaps och livlinan var hoppet om att vädrets makter skulle upprepa sin historik av att hålla på de försvarandes sida.
De som trycktes ned den här gången var inte Karl XII:s karoliner, Napoleons La Grande Armée eller Hitlers wehrmacht, utan ryssar.
När våren så sakteliga nalkades stod det också klart att vargavintern uteblivit och lagren skulle räcka. Fru fortuna hade räddat Europa från en härdsmälta och gaspriserna sjönk som en sten tillbaka mot nivåer som rådde innan Rysslands invasion från de rekordnivåer som noterats under hösten.
Men betydde värmeböljan över Europa, där tyskar kunde fira nyår i shorts, att krisen var över, eller kommer gaslarmet ånyo att ljuda i ett betydligt längre slag än det som utkämpats hittills, där demokratiernas fort blir så försvagat att diktaturerna ånyo kan börja frossa i spåren av nästa eurokris?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson. -
Nord stream 1 är färdig och bygget av tvåan dras snabbt igång. Men I Ryssland blir Vladimir Putin alltmer maktfullkomlig. Människor fängslas och förgiftas, grannländer invaderas och när hundratusentals ryska soldater i februari 2022 börjar samlas vid gränsen till Ukraina tycker de allra flesta att det är dags att stänga ner gasprojektet i Östersjön det som förser Ryssland med miljarder euro varje år. Men in i det sista tvekar Tyskland. Ska de verkligen stänga av gaskranen?
Som betalande prenumerant får du full tillgång till den här podden och alla andra program vi gör på Third Ear Studio. Bli prenumerant på thirdearstudio.com, du väljer själv vilken poddspelare du vill lyssna i.
Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall.
-
Vladimir Putin har suttit vid makten i över 20 år. Hör hur han och tidigare ryska och sovjetiska ledare stoppat oliktänkande och kritik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter att Vladimir Putin inledde den storskaliga invasionen av Ukraina har kritiker och demonstranter fängslats. Att kritisera kriget har blivit farligt. Men förföljelsen av oppositionella är inte bara Putins skapelse. Hör hur kritiker stoppats och fängslats under Putins tid vid makten men också hur tidigare ryska och sovjetiska ledare gjort för att förtrycka opposition och hålla fast vid sin position.
Medverkande: Stig Fredrikson, journalist och författare som skrivit boken ”Sista ordet - ryska regimkritiker mot makten”.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Alma Segeholm
-
2022 går till historien som året då kriget återvände till Europa. Hör om hur Rysslands krig mot Ukraina förändrar vår del av världen och utmanar den europeiska sammanhållningen och identiteten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter pandemin fanns förhoppningar om ett lugnare år för Europa och världen, men när Vladimir Putin inledde sitt invasionskrig mot Ukraina fann sig Europa i stället i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vad innebär denna nya verklighet? Med tre gäster i studion diskuteras året som har gått och hur Europa förändras av att återigen uppleva ett fullskaligt krig.
Hör historieprofessor Dick Harrison om var 2022 placerar sig i framtidens historieböcker, försvarsforskaren och Nato-experten Malena Britz om konsekvenserna för Europa när försvarsalliansen utvidgas, samt chefen för Centrum för Östeuropastudier och den tidigare diplomaten Fredrik Löjdquist om krigets konsekvenser för det europeiska projektet och vad som står på spel för Europa. Vi framåt för 2023 och diskuterar vilka beslut Europa kommer att behöva fatta och vilka förutsättningar som finns för att Putins krig ska ta slut.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge & Anna Roxvall
Tekniker: Elvira BjörnfotSamtalet är inspelat i december 2022.
-
På botten av Östersjön från Ryssland till Tyskland ligger flera 120 mil långa stålrör.
Där flödar Rysslands guld, naturgasen, som pumpas in i Tyskland och Västeuropa som blodet i ådrorna. Gasen värmer upp de europeiska hemmen, får industrin att snurra.
Men den gas-allians som väst haft med först Sovjetunionen och sen med Ryssland är som ett tveeggat svärd.
Det som skulle knyta öst och väst närmare varandra förvandlades till ett gasvapen i Vladimir Putins hand.
Tills en dag när allt får ett oväntat och mystiskt slut.
Om du inte vill vänta går det redan nu att låsa upp alla delar genom att bli prenumerant - då får du full tillgång till den här podden och alla andra program vi gör på Third Ear Studio. Gå in på thirdearstudio.com och välj själv vilken poddspelare du vill lyssna i.
Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall.
-
Han har varit Italiens rikaste och mäktigaste man med stort inflytande över såväl politiken och medierna, som fotbollsvärlden. En historia om en underhållare och entreprenör som aldrig är uträknad.
Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play.
När högernationalistiska Giorgia Meloni blir Italiens premiärminister 2022, är Silvio Berlusconi nästan 90 år gammal. Men han är fortfarande ledare för sitt egenstartade, liberalkonservativa parti Forza Italia – som ingår i regeringskoalitionen.
Under sina dryga 60 år som yrkesverksam i ett Italien där politiken många gånger präglas av kaos, har Berlusconi bland annat gjort Milan till en storklubb och stöpt om ett helt lands tv-kultur. Därtill har han varit inblandad i ett otaligt antal rättsprocesser, lekt tittut med både Vladimir Putin och Angela Merkel och gett uttrycket bunga bunga ett ansikte. Hur gick det till?
I avsnittet medverkar författaren och Italienkännaren Anders Bergman samt dokumentärfilmaren Erik Gandini.
Avsnittet gjordes av Studio Olga hösten och vintern 2022
Programledare: Carl-Johan Ulvenäs
Avsnittsmakare: Alice Dadgostar
Producent: Carl-Johan Ulvenäs & Vendela Lundberg
Ljudmix: Fredrik NilssonKlippen i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio, AP Archive, CNN, CBS, Corriere della Sera, Youtube-kontot AC Milan, RAI, BBC, VICE, australiensiska Today, Silvio Berlusconis Twitter
Böckerna "Italienaren" av Kristina Kappelin och "Berlusconi – miljardären som skakade om världen" av Alan Friedman har varit till särskilt stor hjälp under researcharbetet.
- Laat meer zien
