Wien Podcasts
-
För skådespelaren Sofia Helin var "Världen av igår" av Stefan Zweig en helt nödvändig bok under coronapandemins isolering: "Den blev en sådan tröst, jag var tvungen att läsa om den, om och om igen".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sofia Helin om Stefan Zweig!I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sofia Helin som valt den österrikiska författaren Stefan Zweig och hans "Världen av igår" från 1942. Vad var det i romanen som grep henne så djupt? Och varför drömde hon Stefan Zweig på nätterna?
Skådespelaren och manusförfattaren Sofia Helin utbildades på Teaterhögskolan i Stockholm 1997-2001. Hon har medverkat i flera teateruppsättningar, bland annat på Dramaten och gjort många tv- och filmroller. Hon slog igenom som Mia i Maria Bloms film "Masjävlar" och har därefter gjort en rad filmroller, till exempel i "Utvandrarna" 2021. Det internationella genombrottet kom med den svensk-danska tv-serien "Bron" 2011-2018, där Sofia Helin hade huvudrollen som kriminalinspektören Saga Norén. 2023 är hon bland annat aktuell i dramaserien "Limbo".
Författaren Stefan Zweig (1881-1942) föddes i Wien och växte upp i en välbärgad judisk familj. Hans hyllade författarskap rymde allt från romaner till operalibretton, noveller, essäer och biografier. Böckerna sålde i miljonupplagor och han var en av mellankrigstidens mest översatta författare. Zweig gick i exil vid nazisternas maktövertagande och i Brasilien skrev han sitt berömda verk, den självbiografiska " Världen av igår - en europés minnen" som berättar om sekelskiftets Wien, första världskriget och 20-talet, nazismens framväxt och vägen fram till andra världskriget. I februari 1942 begick Stefan Zweig och hans hustru självmord.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
De fyra nominerade titlarna till Sveriges Radios Romanpris 2023 presenteras av kulturredaktionens Lina Kalmteg och Nina Asarnoj.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2023 är:
”Ovanjorden” av Mikael Berglund,
”Björnjägarens döttrar” av Anneli Jordahl
”Natten” av Sara Gordan
”Hemsökelse” av Khashayar Naderehvandi.
Utvalda bokcirklar från Östergötland och Gotland utgör årets Lyssnarjury, som har i uppdrag att bestämma vilken bok och författare som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris, när vi delar ut det för trettionde året i rad.
Under Litteraturveckan i P1 den 24-30 april hör vi Lyssnarjuryns diskussioner i P1 Kultur och får veta vilken roman och författare som vinner.
Romanprisets programledare och producent, Lina Kalmteg och Nina Asarnoj, presenterar idag de fyra nominerade romanerna som konkurrerar om lyssnarjuryns gillande.
TALMAN ANDREAS NORLÉN: JAG KAN LEVA MED ATT KALLAS INFLUENCERÄr Sveriges talman också en influencer? Följarantalet på instagram har mer än fördubblats sedan valet för riksdagens Andreas Norlén. Han läser dikter, visar upp sina tomatodlingar och förklarar vad som händer innanför riksdagens väggar. När vår reporter Nina Sjöman frågar, går han lite motvilligt med på att han kanske ändå är en slags influencer.
REPORTAGE: BILDNINGSRESAN – WIENReportageserien Bildningsresan tar dig till kulturens huvudstäder. Här får du en guide till de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Följ med Karsten Thurfjell till Wien.
ESSÄ! UTROPSTECKNET! DET SIGNALERAR BÅDE ILSKA OCH GLÄDJEEtt uteblivet utropstecken i ett sms kan få förhållanden att krascha. Utropstecknet är ett tecken som både väcker och uttrycker känslor. Kulturskribenten Kristina Lindquist berättar i dagens avsnitt av OBS, utifrån egna erfarenheter, om hur det också kan representera något mycket större än så.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Anna Tullberg -
Ebbe Carlsson-affären briserar och trots att Hans Holmér är i Wien påverkar det honom också. Hur var det egentligen med de där buggningarna av kurder som han beordrade? KU vill hemskt gärna veta.
Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordet
Sponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")
Kontakta Palmemordet: [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den 3 juli 1866 drabbade närmare 500 000 man ur den preussiska armén samman med den österrikiska armén vid Köningsgrätz i nuvarande Tjeckien. Slaget var det största i Europa mellan Napoleonkrigen och första världskriget.
Den preussiska 7.infanteridivisionen och 1.gardesinfanteridivisionen anföll och i princip krossade fyra österrikiska kårer i skogarna kring Shiepwald och Chlum. Det österrikiska nederlaget ledde direkt till fred och innebar att Preussen kunde bilda ett Nordtyskt förbund och ta ett stort steg mot ett enat Tyskland under Preussen.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av den europeiska militärhistoriens mindre kända, men betydelsefulla krig.
1864 hade Danmark besegrats genom en gemensam preussisk-österrikisk krigsinsats. Motsättningar om hur de nya områden Slesvig och Holstein skulle styras tillsammans med den grundläggande konkurrensen mellan de båda maktcentrumen i Berlin och Wien utmynnade i en direkt konflikt 1866. De nordtyska staterna anslöt på den preussiska sidan och de sydtyska staterna gjorde gemensam sak med Österrike.
Den preussiska framgången berodde på den reformerade preussiska arméns slagkraft som ett resultat av skicklig ledning, taktiskt välövade trupper och nya beväpning. Den preussiska generalstabens chef Helmuth von Moltke hade, inspirerad av militärteoretikern Clausewitz teori om kriget, infört nya principer för hur krigföringen skulle ledas. Fyra preussiska arméer rörde sig snabbt med järnväg mot den österrikiska huvudarmén. Österrikarna var på papperet numerärt överlägsna, men tvingades avdela en armé för att försvara sig mot ett italienskt anfall från söder. Den mångkulturella österrikiska arméns olika avdelningar var visserligen att betrakta som en yrkesarmé, men hade mycket varierande stridsvärde. Vid Königgrätz koncentrerade preussarna tre arméer och fångade den österrikiska huvudarmén under den uppgivne och passive befälhavaren Benedek.
Preussarna hade underlägset artilleri, men ett nytt bakladdat tändnålsgevär som medgav en snabbare eldgivning än de äldre mynningsladdade österrikiska musköterna. De österrikiska kolonnanfallen i täta formeringar i rent napoleansk stil krossades av den intensiva preussiska eldgivningen. Trots att den österrikiska armén hann retirera i relativt god ordning valde kejsare Frans Josef att gå med på en fredsuppgörelse. Den preussiska rikskanslern Otto von Bismarck valde att så snabbt som möjligt få en fredsuppgörelse till stånd. Hans mål var inte att krossa eller förödmjuka Österrike och dess habsburgske kejsare. Han vill få fria händer att bilda ett nordtyskt förbund under ledning av Preussen. Nästa steg i enandet av Tyskland kom några år senare i samband med det Fransk-tyska kriget 1870-71.
Lyssna också på Dansk-tyska kriget år 1864 – en dansk katastrof samt Fransk-tyska kriget år 1870-71 – krig som politiskt medel.
Bild: Den preussiske kejsaren Wilhelm I, Bismarck och general Moltke observerar det största inringningsslaget i krigshistorien: Den 3 juli 1866 stod omkring 180 000 österrikare och 200 000 preussare mot varandra. Den preussiska arméns seger öppnade vägen för ett enande av imperiet under preussiskt ledarskap - utan Österrike. Av Georg Bleibtreu (1828–1892), Wikipedia, Public Domain.
Musik: KÖNIGGRÄTZER MARSCH av Grosses Blasorchester; G. Piefke, 1952, Internet Archive, Public Domain.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I avsnitt 67 pratar vi om första delen i Before-trilogin från 1995 (regi: Richard Linklater).
Jesse och Celine möts på ett tåg på väg mot Wien och bestämmer sig för att kliva av tillsammans. Under en dag och natt upplever de staden och varandra på ett unikt romantiskt sätt.
Linklater är känd för sina pratiga filmer och Before Sunrise är inget undantag. Men är det för mycket, eller fungerar det? Hur är kemin mellan Ethan Hawke och Julie Delpy. Och hur kan vanliga platser i en stad plötsligt bli romantiska?
Allt detta och mycket mer tar vi reda på i ytterligare ett avsnitt av romantik i Filmcirkeln.
Spoilervarning! Se filmen innan du lyssnar på avsnittet om du inte vill få avslöjat vad som händer.Följ oss på Facebook & Instagram under "Filmcirkeln".
Du hittar oss även på Letterboxd där vi samlar våra betyg på filmtitlarna vi diskuterar.https://letterboxd.com/filmcirkeln/
-
Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig.
Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna.
Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022.
Programmet är en repris från 5 december 2022.Reportrar: Gustaf Klarin
[email protected]Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Paul Schrotti är VD för Lindéngruppen, ett av Sveriges absolut största familjeföretag.
Vi pratar om deras unika modell att mäta värdeskapande och framgång i förhållande till hållbarhet. Om att ibland få offra kortsiktiga vinster för långsiktiga gains och hans långa karriär som startade i Wien med Ikeas Östeuropaexpansion. -
En kvantdator kan jobba med flera beräkningar samtidigt och bli mycket snabbare än en vanlig dator. Och en kvantklocka kan inte bara hålla tiden väldigt exakt utan också ge oss mer precist GPS och kanske hjälpa oss att hitta malm i marken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två ljuspartiklar, fotoner, som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om, och detta märkliga kvantmekaniska fenomen kan utnyttjas för att kryptera information så att den inte går att avläsa utan att bli avslöjad.
Vi skissar en framtid där kvantteknologi ger oss exakta kvantklockor, snabba kvantdatorer, nya mätredskap och bättre logistikplanering. Fysikpristagarna själva säger att sådana tillämpningar är för andra att fundera på, men hoppas att det går att dra sådan konkret nytta av deras forskning. Men, säger Anton Zeilinger i Wien, några så kallade esoteriska fenomen vill han inte ta med i en sådan diskussion.
Medverkande: Gunnar Björk, professor emeritus i tillämpad fysik vid KTH; Jan-Åke Larsson, professor i informationskodning vid Linköpings universitet; Alain Aspect och Anton Zeilinger, nobelpristagare i fysik 2022.
Reporter: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig.
Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna.
Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022.
Reportrar: Gustaf Klarin
[email protected]Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Christoffer letar inspiration till julens sociala situationer i 1800-talets Wien.Christoffer feedbackar historien produceras av Tredje Statsmakten Media. Producent: Alicia Hansen. Ljuddesign och mix: Johan Hörnqvist. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
I kampen för att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen på jorden är utsläppen av metangas centrala att få ner. Men utsläppen från bland annat industrier och rörledningar ökar och sker i stor utsträckning helt i det dolda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klotets reporter Daniel Värjö kommer i en granskning för programmet Kaliber ett steg närmare sanningen hur stora de dolda utsläppen egentligen är. Delvis genom ett projekt där forskare med hjälp av drönare mäter vilka mängder metangas som år efter år läcker ut från raffinaderier och andra verksamheter nästan helt utan myndigheternas kontroll.
--Att minska metangasutsläppen är enda sättet att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.
Det säger metangasforskaren Lena Höglund Isaksson.
EU:s roll och mål
Hör också om hur EU försöker få ned metanutsläppen inom energisektorn med 58 procent till 2030 jämfört med 2020. Något europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) anser är möjligt just eftersom utsläppen till stor del beror på läckage som relativt lätt går att åtgärda.
Medverkande:
David Bastviken - professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet
Mats Björsell - klimatanalytiker Naturvårdsverket
Heléne Fritzon - EU-parlamentariker (S)
Carolina Urmeneta - organisationen Global Methane Hub
Samuel Brohede - mätföretaget Fluxsense
Gustav Gerdes - drönarpilot
Lena Höglund Isaksson - metanforskare vid Internationella institutet för tillämpad systemanalys utanför Wien i Österrike
Sara Mälbrink - Länsstyrelsen Västra Götaland
Eric Zinn - hållbarhetschef Göteborg Energi
Johan Skansing - drift- och underhållschef Gasnätet Stockholm
Benny Johansson - terminalledare Gasum
Saila Horttanainen - kommunikationschef Nordion Energi
Reporter: Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Delmis nya kunskapsöversikt Climate Change, Displacement, Mobility and Migration: The State of Evidence, Future Scenarios, Policy Options visar att naturkatastrofer och klimatförändringar har, och kommer fortsätta ha, en stor påverkan på människors liv, förutsättningar och mobilitet.
Men även om naturkatastrofer och klimatförändringar påverkar människors mobilitet har det inte, tidigare uppskattningar till trots, drivit internationell migration hög utsträckning. I avsnitt 19 av Delmi-podden intervjuas Rainer Münz, en av författarna till kunskapsöversikten, om vad vi tidigare antagit om framtidens klimatrelaterade migration, vad vi faktiskt vet just nu, vad vi kan förvänta oss och vilka alternativ framåt det finns för att mildra och anpassa oss till effekterna av klimatförändringar. Rainer Münz är expert på demografi och internationell migration. Han är just nu gästprofessor vid Central European University och the Diplomacv Academy i Wien, Österrike. Tillsammans med Mathias Czaika, professor i migration och integration och prefekt vid institutionen för migration och globalisering vid Danube University, Krems, Österrike, har de skrivit Delmis senaste kunskapsöversikt.
Programledare: Daniel Silberstein och Anna Hammarstedt
-
Johanniterriddarnas försvar av Malta mot en osmansk armé år 1565 tillhör de klassiska belägringarna i krigshistorien. Numerärt underlägsna och helt ensamma föreföll utgången av belägringen vara avgjord på förhand. Men varför blev det inte så? Hur kunde osmanerna misslyckas? Och vilken betydelse fick det osmanska misslyckandet för framtidens maktbalans i dåtidens Medelhavet?
I avsnitt 17 av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om den dramatiska belägringen av Malta.
Med utgångspunkt från den strategiska och politiska situationen i Medelhavet vid mitten av 1500-talet får du som lyssnare ta del av den på många sätt unika och märkliga berättelsen om hur 500 riddare med sina soldater stod emot det osmanska rikets militära kraft. Den osmanske sultanen Suliman hade aldrig lidit några större nederlag med undantag för det misslyckade försöket att ta Wien år 1529.
Intagandet av Malta skulle ge osmanerna en språngbräda för att ta Sicilien och södra Italien. Johanniterriddarnas anfall med galärer mot osmanernas handel skulle på samma gång få ett stopp. Riddarnas uppstudsighet skulle straffas i ett enda slag mot denna kristenhetens sista utpost i östra Medelhavet. Men det blev inte så. Belägringen utvecklades till en uppvisning i uthållighet och klok hushållning med tillgängliga resurser från riddarnas sida.
Ur osmanernas perspektiv blev det en stor besvikelse och en strid som präglades av dåliga beslut och underskattning av motståndaren. Konsekvenserna av belägrings utgång blev betydelsefull för den fortsatta maktkampen i Medelhavet. Några år senare följde den kristna sjösegern vid Lepanto 1571.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Avsnitt 49 vänner! Ljudet är inte det bästa, men håll ut.Det blir en specialare i dagens avsnitt, så hamna i rätt mode nu.Då åker vi! Zach & William sitter live i radion från Wien. Trötta, ärrade, glada & taggade.Johan? Mysig!Vi pratar lite om skillnader mellan Österrike & Sverige. Allt från träningskultur, gym & mentalitet hos atleterna. Också lite om hur det är att leva för någonting med stor passion. Det snackas också såklart om träning, tävling, diet & att omfamna processen oavsett diet eller offseason. Men framförallt, om Stefan. ❤️Våra hållpunkter för dagen : - Österrike - Stefan - Att ha rätt inställning / mindset- Zach’s tävlingsdiet - Arnold UK - Uppfostran (?) - New school / old school - Utveckla träning över tidOch ni ni.. NI HÄNGER MED!Lyssnar ni? Låt oss veta det, tagga oss! Slutet gott allting gott! Kram.Gilla, dela, prenumerera & ring på klockan!Tagga en vän? Gör vad du vill! Haaaaaaj!/ Johan & William @supplementstorebysalomonssonhttps://www.supplementstore.se/Rabattkoder 15% bult15WR15 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska klädesdräkter.
I tusen år har svenskar och polacker mötts på slagfältet och i dynastiska äktenskap, ändå är grannlandet Polen ganska okänt för så många svenskar. Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland.
I den nymixade reprisen av avsnitt 82 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, och skrivit boken Sverige-Polen – 1000 år av krig och kärlek.
Gustav Vasas älsklingsson Johan III gifte sig med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen i en tid när reformationen omvandlade Sverige. Ett giftermål som utmanade brodern och kungen Erik XIV. Johan III:s son Sigismund kom också att bli kung i Polen, men som katolik lyckades han inte behålla den svenska tronen.
På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska. När Sverige levde under hård lutheransk ortodoxi där en skolgång i en katolsk kyrka kunde leda till avrättning var Polen länge religionsfriheten och yttrandefrihetens stamort på jorden. Senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism.
I Polens dramatiska historia finns det många förbindelselänkar med den svenska historien. Men även om Sverige och Polen har krigat mot varandra, var Polen inte av de svurna arvfienderna som Ryssland och Danmark.
Musik: Chopin Fantaisie-Impromptu No.4 Op.66 in C# minor, Storyblocks Audio
Bild: Sigismund Vasa som ung svensk kung i Polen av Martin Kober, public domain. Kunsthistorisches Museum Wien.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
