energimyndigheten Podcasts
-
Kriget i Ukraina har skakat om Europas energimarknader och under det senaste året har energins koppling till säkerhetspolitik förstärkts. Sanktionerna mot rysk olja och gas har lett till ökad instabilitet på den europeiska gas- och elmarknaden. EU:s medlemsländer arbetar därför aktivt för att försöka minska de skenande energipriserna och skapa ett mer robust energisystem inför framtiden.
Energimyndigheten anger i sin senaste lägesrapport att elförsörjningen i Sverige är stabil men ansträngd. Under vintermånaderna finns det risk för effektbrist och det svåra omvärldsläget kan också riskera att medföra begränsade importmöjligheter för Sverige. Utöver en volatil elmarknad i Sverige och Europa finns det betydande risker att energisektorn, i likhet med andra samhällsviktiga sektorer, drabbas av allvarliga dataintrång och attacker som kan hota Sveriges energisäkerhet.
Vilka hot och störningar riktas mot vår energiförsörjning idag och hur ska svensk elberedskap stärkas framöver? I följande avsnitt av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera hur vårt omvärldsläge präglar Sveriges och Europas energiförsörjning samt vilka utmaningar som väntar i framtiden med anledning av den pågående energiomställningen i kombination med allt fler komplexa säkerhetshot?
Medverkande:
Mikael Toll, senior rådgivare, Ramboll Anne Gynnerstedt, chefsjurist, VattenfallAvsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sedan vet vi inte idag.
Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.
Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?
Programmet är en repris från 7 november 2022.
Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected]Björn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad
-
Martina Andersson, verksamhetsutvecklare och projektledare på Sysav Utveckling, (Sydskånes avfallsaktiebolag) berättar om den genomförbarhetsstudie som man nu startat med stöd från Energimyndigheten för att utreda möjligheterna till CCS vid avfallskraftvärmeverket i Malmö. Studien ska pågå till hösten 2024 och målet är att bidra till regionens utsläppsminskningar, som en kolsänka för regionen. Martina berättar också om målkonflikter, Lokal Färdplan Malmö 2030 och hopp och mod.
-
Öresundsbron har dragit ner kraftigt på sin belysning, allt medan fem miljoner lampor glittrar på Jul på Liseberg. Vad spelar belysningen för roll i elspartider?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De dramatiskt höjda elpriserna har fått bland andra olika kommuner att välja delvis och tidvis nedsläckning av gatubelysning. Men Energimyndigheten har förvånats över den strategin, säger analyschefen Gustav Ebenå. Forskarna Vania Ceccato och Lina Bertling Tjernberg på Kungliga tekniska högskolan och doktoranden Katarina Hennig på Lunds universitet ser också generell nedsläckning av offentliga miljöer som ett trubbigt eller rentav fel instrument att använda. I programmet medverkar också Vattenfalls klimatcoach Lars Ejeklint, Öresundsbrons anläggningschef Bengt Hergart och Lisebergs marknadschef Mårten Westlund.
Bengt Hergart, anläggningschef Öresundsbron; Mårten Westlund, marknadschef Liseberg, Gustav Ebenå; analyschef Energimyndigheten; Vania Ceccato, professor urbana och regionala studier Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm; Katarina Hennig, doktorand miljöpsykologi Lunds universitet; Lars Ejeklint, klimatcoach Vattenfall; Lina Bertling Tjernberg, professor elkraftnät Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm.
I programmet hörs också nyhetsklipp kring elbesparingar från Studio Ett och lokala SR-kanaler.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Det omtalade elstödet försenas samtidigt rusar elpriset uppåt i hela landet. Stödet blir inte lika stort som det var tänkt från början och det finns flera skäl till att pengarna dröjer. Och många frågetecken kvarstår kring stödet till företagarna i södra Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Röster och medverkande i programmet
Malin Stridh, avdelningschef Svenska Kraftnät
Magdalena Andersson, partiledare (S)
Martin Johansson, enhetschef, Energimyndigheten
Fredrik Falk, chef för betalningar, Försäkringskassan
David Jonsson, vd Trä- och möbelföretagen
Philip Koerffer, bageriägare, Ulricehamn.
Marie Stark, meteorolog på SMHI
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Alma Segeholm
[email protected] -
I vinter finns risken att elen vid vissa tidpunkter inte räcker till alla och att hushåll tillfälligt kopplas bort från elnätet. Vet du hur du förbereder dig som bäst?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Elnätsföretagen kan behöva bli tvungna till en manuell frånkoppling för att skydda elsystemetAnders Wallinder chef för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten är tillbaka i podden för att förklara hur Sveriges elnät fungerar. Han reder också ut när i vinter risken är som störst för en manuell frånkoppling och vilka som kan drabbas av den. Programledare Erik Blix får också svar på hur han kommer att få reda på om hans el riskerar att stängas av och hur han kan förbereda sig som bäst.
Beredskap med P4 Extras Erik BlixBeredskap är en podd med Erik Blix om att förbereda sig för en kris. Vid naturkatastrofer, stora strömavbrott och i värsta fall ett krig finns det sånt som du måste veta för att klara vardagen.
Tipsa oss gärna
Har du som lyssnar tankar om vilka ämnen vi ska ta upp i programmet så mejla [email protected]Ljud i avsnittet: Sveriges Radio, ABC News, NBC News
-
I vinter finns risken att elen vid vissa tidpunkter inte räcker till alla och att hushåll tillfälligt kopplas bort från elnätet. Vet du hur du förbereder dig som bäst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elnätsföretagen kan behöva bli tvungna till en manuell frånkoppling för att skydda elsystemetAnders Wallinder chef för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten är tillbaka i podden för att förklara hur Sveriges elnät fungerar. Han reder också ut när i vinter risken är som störst för en manuell frånkoppling och vilka som kan drabbas av den. Programledare Erik Blix får också svar på hur han kommer att få reda på om hans el riskerar att stängas av och hur han kan förbereda sig som bäst.Beredskap med P4 Extras Erik BlixBeredskap är en podd med Erik Blix om att förbereda sig för en kris. Vid naturkatastrofer, stora strömavbrott och i värsta fall ett krig finns det sånt som du måste veta för att klara vardagen.Tipsa oss gärnaHar du som lyssnar tankar om vilka ämnen vi ska ta upp i programmet så mejla [email protected] i avsnittet: Sveriges Radio, ABC News, NBC News
-
Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sen vet vi inte idag.
Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.
Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?
Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected]Björn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad
-
Vi har fördjupat oss i hur SJ:s bokningssystem fungerar och hur mycket du hade fått betala för en tågresa om alla resenärer hade betalat lika mycket för sina platser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckan skickar Energimyndigheten ut en kampanj som ska få svenskarna att dra ner sin elförbrukning – men för somliga är detta med energieffektivisering inget nytt. Vår reporter har besökt en bostadsrättsförening i Falun som med en rad olika renoveringar har lyckats bli nästan självförsörjande på el och värme.
Det oroliga ekonomiska läget kan få oss att fatta ogenomtänkta beslut om vår privatekonomi. Psykologen Niklas Laninge berättar om hur du känner igen ekonomisk ångest, och vad du kan göra för att hantera den bättre.
Programledare: Pia Fridén
Producent: Ellinor Eriksson
Tekniker: Daniel Högberg
-
Eva Ekholm-Stenberg, Corporate Environmental Manager på Billerud Korsnäs, och Glenn Bark, universitetslektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, är tillbaka i podden. De berättar vad som hänt sedan sist i deras gemensamma projekt där de undersöker möjligheten till infångning av koldioxid för lagring i svensk berggrund. Projektet har fått 10 miljoner kronor från Energimyndigheten. De berättar om fältarbetet, analyserna, betydelsen av ny kompetens i projektet genom anställning av doktorander och hur projektet kan bidra till Employer branding.
-
Kan man spara sina burkbönor i 30 år? Hur går det med Putins mobilisering? Vad händer när elen stängs av? Dessutom kommer Alex Schulman och Gustav Skarsgård till studion och bjuder på tröst-monolog.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad konkret kommer att hända i vinter om det blir akut effektbrist i elsystemet? Kommer delar av systemet att stängas av? Hur det går till, vilka blir utan el, och vem bestämmer det? Det frågar vi Anders Wallinder, chef för enheten Trygg energiförsörjning och civilt försvar på Energimyndigheten.
Och apropå nödsituationer har vi fått reaktioner på Thomas inställning till konserverade vita bönor i tomatsås. Lyssnare anser att det smakar utmärkt. Men är det den bästa baljväxten att bunkra? Vi frågar nutritionisten Monika Pearson, som är sekreterare i Baljväxtakademin och tidigare har arbetat på Livsmedelsverket.
I morse skrämde Rysslands president Vladimir Putin världen genom att kalla in ytterligare 300.000 reservister till ockupationen av Ukraina. Vi frågar oss hur många soldater han totalt skulle kunna mobilisera.
Alex Schulman och Gustav Skarsgård gästar studion, och vi ska få ett smakprov ur monologen Tröstrapporter som just nu går för utsålda hus på Dramaten. Och så pratar vi fotbollsfylla i Quatar.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Ulrika Lindqvist -
Nu är den svenska dumheten på god väg att bli någonting riktigt skrämmande.
" De skenande elpriserna slår nu även mot elnätsavgifter, vilket kunder kommer att märka redan på nästa faktura. Vi riskerar ett läge där mängder med företag och privatkunder hamnar i en desperat ekonomisk situation. Det finns en utväg som inte inbegriper skattemedel. Men då måste regeringen agera omedelbart, skriver företrädare för Ellevio och flera andra elnätsbolag.
För att få täckning för kostnader som ökat med flera hundra procent, kommer elnätsbolagen – oavsett om det är kommunala bolag, privata aktörer eller elnätsbolag drivna av ekonomiska föreningar – att tvingas höja elnätsavgifterna för sina kunder. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura.
Vi kommer att hamna ett läge där mängder med företag och enskilda privatkunder kan stå inför en minst sagt utmanande ekonomisk situation och betalningssvårigheter. Det är en situation som till varje pris måste stävjas – snabbt.
Och det finns en möjlig väg framåt för att skydda kunderna från bestående prishöjningar på elnätsavgiften.
I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura.
Genom att tillfälligt ta bort stamnätsavgiften, en avgift som SVK fakturerar elnätsföretagen, kan konsekvenserna med ökade elnätsavgifter mildras för hushåll och företag. Det är det absolut snabbaste sättet att sänka kostnaderna för elnätsbolagen, och därmed för kunderna. Varje krona som Svenska kraftnät sänker sin avgift för oss som ansvarar för elnäten, innebär en lika stor sänkning för kunderna. Det kan göras omedelbart, utan skattemedel, genom att använda flaskhalsintäkterna.
Svenska kraftnät har redan gjort vissa förändringar av tariffen men mer behövs. I Norge har man redan börjat göra detta. Och ju fortare en resolut sänkning kommer till, desto fortare kan elnätskunderna återgäldas för de ökade kostnaderna för elnätsförluster.
Men även om SVK tar snabba initiativ är vi i ett läge som kräver mer av oss. Redan i dag gör många privatpersoner, företag och hushåll vad de kan för att hålla nere elkostnaderna. Det märks i åtgången på varor och tjänster förknippade med energihushållning – björkved är slut, solceller har flera månaders väntetid, det är komponentbrist för styrinstrument för effektivare elkonsumtion, och så vidare. Energibranschens olika aktörer måste aktivt verka för att skydda elkunderna från ohanterliga elkostnader:
1.Initiera mothandel. Det innebär att svenska produktionsanläggningar som i dag inte är i bruk startas upp för att leverera eleffekt i södra Sverige. Då ökar utbudet av eleffekt och minskar behovet av dyrare produktionskällor.
2.Främja energieffektiviseringar. Såväl Energimyndigheten, Sveriges kommuner som enskilda energiaktörer bör främja effektiviseringar som är möjliga för elkunderna att genomföra före vintern.
3.Säkerställ en ny elpriskompensation. I likhet med föregående vinter bör en hållbar och snabb administration av högkostnadsskyddet säkerställas. Den bör utformas så att kunder som drabbas av de högsta kostnaderna kompenseras.
4.Utveckla elmarknaden så att denna situation inte upprepas. Leveranssäkerhet och för kunderna ekonomiskt hanterbara elpriser måste garanteras.
Energipriskrisen börjar likna en perfekt storm. Gemensamma krafter krävs för att skydda svenska elkunder från ytterligare prishöjningar. Det krävs effektfulla initiativ, ju fortare desto bättre, för att stävja en ytterligare förvärrad situation."
Skarpt läge skulle man kunna säga utan att överdriva det minsta kort sagt.
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Nu är den svenska dumheten på god väg att bli någonting riktigt skrämmande. " De skenande elpriserna slår nu även mot elnätsavgifter, vilket kunder kommer att märka redan på nästa faktura. Vi riskerar ett läge där mängder med företag och privatkunder hamnar i en desperat ekonomisk situation. Det finns en utväg som inte inbegriper skattemedel. Men då måste regeringen agera omedelbart, skriver företrädare för Ellevio och flera andra elnätsbolag. För att få täckning för kostnader som ökat med flera hundra procent, kommer elnätsbolagen – oavsett om det är kommunala bolag, privata aktörer eller elnätsbolag drivna av ekonomiska föreningar – att tvingas höja elnätsavgifterna för sina kunder. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura. Vi kommer att hamna ett läge där mängder med företag och enskilda privatkunder kan stå inför en minst sagt utmanande ekonomisk situation och betalningssvårigheter. Det är en situation som till varje pris måste stävjas – snabbt. Och det finns en möjlig väg framåt för att skydda kunderna från bestående prishöjningar på elnätsavgiften. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura. Genom att tillfälligt ta bort stamnätsavgiften, en avgift som SVK fakturerar elnätsföretagen, kan konsekvenserna med ökade elnätsavgifter mildras för hushåll och företag. Det är det absolut snabbaste sättet att sänka kostnaderna för elnätsbolagen, och därmed för kunderna. Varje krona som Svenska kraftnät sänker sin avgift för oss som ansvarar för elnäten, innebär en lika stor sänkning för kunderna. Det kan göras omedelbart, utan skattemedel, genom att använda flaskhalsintäkterna. Svenska kraftnät har redan gjort vissa förändringar av tariffen men mer behövs. I Norge har man redan börjat göra detta. Och ju fortare en resolut sänkning kommer till, desto fortare kan elnätskunderna återgäldas för de ökade kostnaderna för elnätsförluster. Men även om SVK tar snabba initiativ är vi i ett läge som kräver mer av oss. Redan i dag gör många privatpersoner, företag och hushåll vad de kan för att hålla nere elkostnaderna. Det märks i åtgången på varor och tjänster förknippade med energihushållning – björkved är slut, solceller har flera månaders väntetid, det är komponentbrist för styrinstrument för effektivare elkonsumtion, och så vidare. Energibranschens olika aktörer måste aktivt verka för att skydda elkunderna från ohanterliga elkostnader: 1.Initiera mothandel. Det innebär att svenska produktionsanläggningar som i dag inte är i bruk startas upp för att leverera eleffekt i södra Sverige. Då ökar utbudet av eleffekt och minskar behovet av dyrare produktionskällor. 2.Främja energieffektiviseringar. Såväl Energimyndigheten, Sveriges kommuner som enskilda energiaktörer bör främja effektiviseringar som är möjliga för elkunderna att genomföra före vintern. 3.Säkerställ en ny elpriskompensation. I likhet med föregående vinter bör en hållbar och snabb administration av högkostnadsskyddet säkerställas. Den bör utformas så att kunder som drabbas av de högsta kostnaderna kompenseras. 4.Utveckla elmarknaden så att denna situation inte upprepas. Leveranssäkerhet och för kunderna ekonomiskt hanterbara elpriser måste garanteras. Energipriskrisen börjar likna en perfekt storm. Gemensamma krafter krävs för att skydda svenska elkunder från ytterligare prishöjningar. Det krävs effektfulla initiativ, ju fortare desto bättre, för att stävja en ytterligare förvärrad situation." Skarpt läge skulle man kunna säga utan att överdriva det minsta kort sagt. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
I detta avsnitt gästas podden av Isabella Gustafsson Ismodes som är forskningshandläggare på Energimyndigheten.
Det blir ett inspirerande och lärorikt samtal om BioCCS, Industriklivet, omvända auktioner, vikten av forskning och utveckling och massor av annat!
Vi pratar om vad som krävs för att Sverige ska nå målet att vara klimatpositiva 2045, Energimyndighetens roll för att verka för minskade utsläpp och vilka klimatsatsningar och forskningsprojekt som pågår inom BioCCS och minusutsläpp i Sverige.Vi får också höra lite om vad som händer på Nationellt Centrum för CCS och om rapporten Från små steg till stora kliv som gavs ut i början av sommaren och presenterar viktiga slutsatser med målet att stötta aktörer som vill vara med och realisera storskalig implementering av BioCCS.
Vi kan konstatera att företagen och näringslivet vill sänka sina utsläpp, det finns ett intresse att ställa om, och företagen är väl medvetna om vad de behöver göra. Vi har en unik chans här och det blir spännande att följa utvecklingen!
Såklart får vi även höra om hur Isabella hamnade i energibranschen, varför blev det just CCS och klimatfrågor och hennes önskan om en fortsatt strid ström av spännande klimatprojekt att finansiera och utveckla!
-
UTLOTTNING av en gratis AL-utbildning tillsammans med TRAINOR ! Utbildning ger dig stora möjligheter till en ny karriär inom yrket som elektriker. Gå in vår hemsida eller klicka på länken för att delta!
Tomas Kåberger är professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och ledare för högskolans styrkeområde energi. Han är även civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i fysisk resursteori samt docent i miljövetenskap. Under åren 2008–2011 var Tomas Kåberger generaldirektör för Energimyndigheten.
Från vårt tidigare avsnitt tillsammans med Jan Blomgren ville vi nyansera en del av det som lyftes fram. Energifrågan är på högsta politiska nivå och är en av skiljefrågorna. Politiken diskuteras inte detta avsnitt men var noga med vilken fakta som lyfts fram i båda avsnitten och var alltid ifrågasättande till det du hör och gör din egen bedömning.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
