kalla krigets Podcasts
-
"99 Luftballons" är en poplåt, skriven av Uwe Fahrenkrog-Petersen och Carlo Karges som en protestsång under det kalla krigets dagar. Den är mest känd genom insjungningen av Nena 1983.
Bakgrund
Låten uppstod under Kalla krigets sista fas på 1980-talet när Nato genom sitt s.k. dubbelbeslut stationerade nya atomrobotar i Västtyskland. På grund av denna upprustning ökade rädslan för ett kärnvapenkrig och därmed växte även fredsrörelsen.
En dag i juni 1982 då Rolling Stones gav konsert i Västberlin var Carlo Karges, som spelade gitarr i Nenas band, där och tittade och såg hur en stor mängd ballonger släpptes ut. Då vinden drev ballongerna mot horisonten skiftade de färg och påminde alltmer om oidentifierade flygande föremål, och han tänkte på vad som skulle hända om de flög över till Östberlin.
Texten beskriver en historia om hur luftballonger flyger mot horisonten och hur militären tror att det är missiler vilket leder till en militär konfrontation som slutar med ett kärnvapenkrig som ödelägger hela världen.
Översatt text på engelska:
You and I in a little toy shop
Buy a bag of balloons with the money we've got
Set them free at the break of dawn
'Til one by one, they were gone
Back at base, sparks in the software
Flash the message "Something's out there"
Floating in the summer sky
99 red balloons go by
99 red balloons
Floating in the summer sky
Panic bells, it's red alert
There's something here from somewhere else
The war machine springs to life
Opens up one eager eye
Focusing it on the sky
The 99 red balloons go by
99 Decision Street
99 ministers meet
To worry, worry, super scurry
Call the troops out in a hurry
This is what we've waited for
This is it boys, this is war
The President is on the line
As 99 red balloons go by
99 knights of the air
Ride super high-tech jet fighters
Everyone's a superhero
Everyone's a Captain Kirk
With orders to identify
To clarify and classify
Scrambling the summer sky
99 red balloons go by
As 99 red balloons go by
99 dreams I have had
In every one, a red balloon
It's all over, and I'm standing pretty
In this dust that was a city
If I could find a souvenir
Just to prove the world was here
And here is a red balloon
I think of you, and let it go
Om nu ngn missat vad optiken går ut på...
#CarlNorberg #ConnyGrewe #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Få tekniska landvinningar har präglat ett århundrade på samma sätt som kärnvapen präglat 1900-talet. Efter Trinitytestet den 16 juli 1945 och de ödesdigra bombningarna av Hiroshima och Nagasaki några veckor senare, vändes stormakternas militära planering på ända och världen blev inte riktigt sig lik.
Likt en traumapatient hanterade världssamfundet nyheterna med tveksamhet, oro, bestörtning och så småningom även acceptans. Vad gör man med ett vapen som kan förinta din fiende, men som samtidigt är omöjligt att försvara sig emot?
I den nymixade reprisen av avsnitt 27 av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om 1900-talets kärnvapenutveckling och dess betydelse för 1900-talets militära historia.
Än idag finns kluvenheten i synen på kärnvapnet kvar. Kärnvapnen inkorporerades i stormakternas vapenarsenaler och förändrade deras taktiker och doktriner, men kärnvapnen kom aldrig att användas i annat syfte än i tester och som politiska symboler för stormakternas eventuella förmågor. Hur kunde det bli så?
Nådde mänskligheten den tekniska förmågans slutpunkt i och med möjligheten att förinta sig själv? Hur ska vi se den massiva upprustningen och bärsystemens utveckling? Finns det några historiska paralleller, eller är kärnvapnen en unik företeelse i mänsklighetens militära historia?
Med start i Manhattanprojektet diskuteras kärnvapnens tekniska utveckling, de olika presidenternas inställning, försöken att legitimera vapnet, doktrinerna ”Massive retaliation” och ”Mutually Assured Destruction”, samt de många olika formerna av bärsystemen och deras betydelse för hur stormakternas olika positioner i kalla krigets komplexa politiska sceneri. Frågorna hänger kvar i luften.
Bild: USA:s provsprängning av vätebomben Castle Romeo på Bikiniatollen, Wikipedia.
Bild omslag: Svampmolnet efter atombomben över Nagasaki, Japan 1945, Wikipedia.
Lästips:
Margot A. Henriksen (1997), Dr. Strangeloves America, Society and culture in the atomic age.
Geir Lundestad (2004), Öst, väst, nord, syd: huvuddrag i internationell politik efter 1945
Nina Tannenwald (2007) The Nuclear Taboo: The United States and the non-use of nuclear weapons since 1945.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sergej Radtjenko är expert på kalla krigets historia, kärnvapenhistoria samt på rysk och kinesisk utrikes- och säkerhetspolitik. Han innehar Wilson E. Schmidt-professuren vid Johns Hopkins School of Advanced International Studies. Här diskuterar han den ’långa kampen’ mot Ryssland och analyserar hur väst kan underlätta Rysslands omvandling från aggressiv autokrati till fredlig, eller till och med foglig, demokrati.
Den brittiske journalisten Iain Martin intervjuar tio av talarna på Engelsbergsseminariet 2022 som hade temat "Liberty". Ämnena för intervjuerna spänner från hur Kina och Ryssland påverkar den frihet vi länge tagit för given till betydelsen av frihet för författare.
Intervjuerna spelades in på Engelbergs bruk i juni 2022. -
Är din sanning någon annans lögn? I två avsnitt fördjupar sig Skärpt läge i det psykologiska försvaret – samhällets gemensamma förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige. Det psykologiska försvaret är också en viktig grund för att det civila och militära försvaret ska fungera effektivt.
Det är många aktörer som bidrar till det psykologiska försvaret. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) leder samordningen av arbetet. Skärpt läge fick en pratstund med generaldirektören, Henrik Landerholm. Hör honom berätta om den nystartade myndighetens arbete, försvarsviljan i Ukraina, påverkanskampanjer och MPF:s roll om det skulle bli krig i Sverige
MPF startade upp sin verksamhet den 1 januari 2022. Fram till och med 2008 fanns dock en föregångare till MPF – Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Björn Körlof var SPF:s generaldirektör 1994-2001. I detta avsnitt berättar han om övergången från det kalla krigets propaganda till ett nytt läge, risker med så kallade mullvadar och hur Sovjetunionen planerade att störa ut radiosändningar med falska nyheter.
Skärpt läge produceras av Max Landergård på Storstad medieproduktion. I redaktionen ingår Erik Olsson, Länsstyrelsen Stockholm.
(Intervjun med Björn Körlof spelades in den 10 februari 2022, det vill säga strax innan Rysslands invasion av Ukraina).
-
Är din sanning någon annans lögn? I två avsnitt fördjupar sig Skärpt läge i det psykologiska försvaret – samhällets gemensamma förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige. Det psykologiska försvaret är också en viktig grund för att det civila och militära försvaret ska fungera effektivt. Det är många aktörer som bidrar till det psykologiska försvaret. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) leder samordningen av arbetet. Skärpt läge fick en pratstund med generaldirektören, Henrik Landerholm. Hör honom berätta om den nystartade myndighetens arbete, försvarsviljan i Ukraina, påverkanskampanjer och MPF:s roll om det skulle bli krig i Sverige MPF startade upp sin verksamhet den 1 januari 2022. Fram till och med 2008 fanns dock en föregångare till MPF – Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Björn Körlof var SPF:s generaldirektör 1994-2001. I detta avsnitt berättar han om övergången från det kalla krigets propaganda till ett nytt läge, risker med så kallade mullvadar och hur Sovjetunionen planerade att störa ut radiosändningar med falska nyheter. Skärpt läge produceras av Max Landergård på Storstad medieproduktion. I redaktionen ingår Erik Olsson, Länsstyrelsen Stockholm. (Intervjun med Björn Körlof spelades in den 10 februari 2022, det vill säga strax innan Rysslands invasion av Ukraina).
-
Blåbrun och hjärtland ses som exempel på ord som sticker ut under årets valrörelse. Språket fokuserar på politisk retorik inför det kommande valet och diskuterar t ex vad en "hög politiker" är.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågor:Vilka ord och uttryck har hittills satt prägel på valrörelsen?
Vad har hänt språkpolitiskt i Sverige på senare år?
Hur OK är det att skriva eller säga "hög politiker", borde det inte vara "högt uppsatt politiker"?
Är "icke-västlig" en term från kalla krigets dagar, eller när började man se på världen som västlig och östlig?
Varför är det så vanligt att politiker och andra ofta inleder sina svar på frågor med "ja men..." eller "nej men…"?
Gäster i programmet är Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio Ekot samt Magnus P. Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet som forskar om bland annat politikens språk.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
-
Om du hade chansen att rädda 90 människoliv genom att skriva ett brev till en diktator? Hur skulle du då skriva?
Den 2 augusti 1990 angriper irakiska styrkor det lilla grannlandet Kuwait.
Läget blir värre när USA och Storbritannien hotar med bombattacker om inte Irak lämnar Kuwait. Iraks diktator Saddam Hussein svarar med att placera ut brittiska och amerikanska medborgare som mänskliga sköldar. Mitt i den största internationella krisen sen kalla krigets slut hamnar också 90 svenskar.
Det blir statsminister Ingvar Carlssons uppgift att försöka rädda svenskarnas liv.
Och hans lösning blir ett två sidor långt brev. Det här är en serie i sex delar om några av de människor som satt fast mitt i ett brinnande krig. Och om diplomati på hög nivå.
Vill du stödja Third Ears studios journalistik och höra hela serien, men också få exklusiv tillgång till våra program såsom Spår, Skuggland och Uppgång och Fall, bli prenumerant på thirdearstudio.com
Du kan också prenumerera på Apple Podcaster: https://podcasts.apple.com/se/channel/third-ear-se/id6442569298?l=en eller via Acast: https://plus.acast.com/s/skuggland
Become a member at https://plus.acast.com/s/skuggland.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
SOMMAR: Efter årtionden utan krigshot ska Sverige bygga ett starkt civilt försvar igen, en process som kommer ta tid och kosta pengar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För 40 år sedan hade Sverige ett utvecklat civilförsvar som gavs stora resurser. Men sedan det kalla krigets slut har det i princip försvunnit. Nu ska Sverige bygga upp ett nytt starkt civilt försvar, i ett helt förändrat samhälle med nya sårbarheter.
Dessutom det senaste i Nato-processen, Ryssland avlägsnar sig från finska gränsen och Finland stiftar nya gränslagar.
Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.
Ljud från: Sveriges Radio, SVT.
-
Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om kalla krigets bakgrund, konferensen i Potsdam, när järnridån föll, Harry Truman, supermakter, ockupationszoner i Tyskland, kommunistiska satellitstater och atombombsdilemmat.
Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes!
Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret)
Kontakt: [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ormen Friskes undergång på Nordsjön 1950 är en tragedi i Kalla krigets skugga. Nu lyfts berättelsen fram och frågetecknen rätas ut. Dessutom undersöker vi tjusningen med att bygga gamla träbåtar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sommaren 1950 gick vikingaskeppet Ormen Friske under i Nordsjöns stormiga vågor. 15 man följde henne i djupet, och i Vetenskapsradion Historia undersöker vi den gripande och märkliga händelsen, en fartygskatastrof och en nationell tragedi i Kalla krigets skugga. Jack Werner är aktuell med boken Ormen Friske och berättar om människorna bakom frisksportprojektet att återskapa ett vikingaskepp och det misslyckade försöket att segla det ut i Europa.
Dessutom besöker vi skeppsbyggarskolan på Skeppsholmen i Stockholm, där återskapade galeasen Förlig Vind nu tar form. Nyligen utsågs det traditionella nordiska skeppsbyggeriet till ett immateriellt världsarv, men vad är det egentligen som lockar med att återskapa gamla träfartyg?
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Natos utvidgning efter 1989 när Berlinmuren föll innebar att försvarsalliansen nästan fördubblade antalet medlemmar. Vad innebar det då och vad skulle beslut om medlemskap för Sverige kunna innebära nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"En perfekt storm" efter kalla krigets slut där alla förutsättningar samverkade gav USA och NATO möjligheten att expandera in i centrala och östra Europa, menar Joshua Shifrinson, en av tre amerikanska statsvetare som vi hör om NATO:s utveckling, och som delvis ger ett annat perspektiv på vad Sverige har att vinna och förlora på ett medlemskap än vad som nu hörs starkast i den svenska politiska debatten.
Shifrinson och kollegan Richards Betts menar att Sverige inte skulle ha så mycket att vinna på ett svenska NATO-medlemskap utifrån hur de uppfattar hotbilden. Sverige skulle kunna räkna med stöd NATO:s stöd även utan ett medlemskap, säger de, och påminner om vilka skyldigheter ett medlemskap medför.
Vi hör också den svenske historikern Aryo Makko, vid Stockholms universitet, som forskat kring neutrala länders relation till Sovjetunionen. Han kommenterar bland annat de "brutna löften" om att inte utvidga NATO, som Ryssland numera ofta lyfter fram.
Medverkande: Richard Betts, professor of War and Peace Studies at Columbia University och Senior Fellow at the Council on Foreign Relations; Joshua Shifrinson, Associate Professor of International Relations Pardee School of Global Studies, Boston University; James Goldgeier, Visiting Scholar at the Center for International Security and Cooperation, Visiting Fellow at the Brookings Institution, och professor vid School of International Service at American University, Washington DC; Aryo Makko,professor i historia vid Stockholms universitet
Programledare: Annika Östman
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.
Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.
Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.
I reprisen av det nymixade avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken Kanslern som kom in från kylan där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.
På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.
Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.
Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.
28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.
Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.
Musiken i avsnittet: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a Creative Commons License.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I denna podcast inspelad i december 2021 berättar politices doktorn och kommendörkaptenen Stefan Lundqvist om hur Sverige under de senaste årtiondena återupptäckt kalla krigets lärdomar, med höjda anslag för FM och totalförsvaret, liksom främjande av säkerhet genom bi- och multilaterala arrangemang som involverar Finland, Norge, USA och på sistone även NATO.
-
Vi välkommnar alla lyssnare tillbaka till en ännu ett avsnitt av flygarpodden!
Vi har träffat Thorbjörn Engback som har drygt 7000 flygtimmar från försvaret, där han har flugit både draken och viggen i kalla krigets dagar. Thorbjörn berättar om den tuffa utbildningen och om det ständiga hotet att inte få fullfölja sin utbildning vid försvaret.
Vi får följa med på otroliga historier från tiden när Thorbjörn var verksam som flygförare. Vad var det egentligen han tänkte när han insåg att Gotland skulle kunna falla på 7 minuter om de flygplanen från dåvarande Sovjetunionen girade höger över Östersjön?
Vi får även höra Thorbjörns jämförelser till nutiden med det stundande hotet från Ryssland och vad de nuvarande jaktpiloterna tänker på när larmet går.
In och lyssna!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi välkommnar alla lyssnare tillbaka till en ännu ett avsnitt av flygarpodden!Vi har träffat Thorbjörn Engback som har drygt 7000 flygtimmar från försvaret, där han har flugit både draken och viggen i kalla krigets dagar. Thorbjörn berättar om den tuffa utbildningen och om det ständiga hotet att inte få fullfölja sin utbildning vid försvaret.Vi får följa med på otroliga historier från tiden när Thorbjörn var verksam som flygförare. Vad var det egentligen han tänkte när han insåg att Gotland skulle kunna falla på 7 minuter om de flygplanen från dåvarande Sovjetunionen girade höger över Östersjön? Vi får även höra Thorbjörns jämförelser till nutiden med det stundande hotet från Ryssland och vad de nuvarande jaktpiloterna tänker på när larmet går. In och lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
