skärselden Podcasts
-
Vi befinner oss i en tid då fyrarna, långt innan de blev helt självständiga, var tvungna att välja mellan tre olika vägar. För det första kunde de åka till "paradiset", till en fyr vid kusten på fastlandet, vilket gav dem en viss närhet till familj och civilisation. Längre fram finns "skärselden", som ligger på en ö utanför havet som fortfarande är synlig. Isoleringen blir konkret, utan att det hindrar regelbundna återresor till fastlandet om behovet av mänsklig kontakt blir för stort. Men ofta är avståndet så stort och förhållandena så extrema att den drabbade personen måste vara beredd att vara ensam i flera veckor i sträck, instängd på en öde klippö i havet: han eller hon kommer till "helvetet". I själva verket är vaktens karriär redan bestämd och han har inget val. För att bevisa sitt värde och tjäna sig uppåt på stegen börjar han systematiskt i helvetet och slutar i paradiset, om han lyckas behålla sitt liv och sitt sinne, förstås...
-
Registret står inte särskilt högt i kurs i Sverige, men i England finns ett eget skrå för indexmakare. Fredrik Sjöberg gör några nedslag i bokregistrets fascinerande historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den amerikanske författaren Norman Mailer sägs ha varit både fåfäng och självupptagen. Alla som känner någon författare vet att egenskaperna i fråga inte var unika för just honom, men möjligen var han ändå värre än andra. Så berättas till exempel att han brukade börja läsningen av nya böcker med att leta i registret efter sitt eget namn, vilket för yngre lyssnare kan jämföras med att googla sig själv, alltså en vederbörligen skambelagd form av självbefläckelse.
Detta visste Mailers kollega William Buckley, så när han en gång på 1960-talet skickade en av sina många böcker till Mailer, skrev han ingen dedikation på försättsbladet, sådär som man brukar göra. Istället slog han upp sidan 339, tog fram sin röda kulspetspenna och plitade dit ett hurtfriskt ”Hi there!”, intill registerordet ”Mailer, Norman”. Hur denne uppfattade tilltaget är inte känt, men eftersom han behöll boken livet ut får man anta att han tog det med fattning.
Själv skriver jag dedikationer med blyerts, helt enkelt av hänsyn till mottagarna. Alla äger ett suddgummi och ibland är dedicerade böcker bara ett kvitto på att ingen brydde sig om att köpa dem, varför upphovsmannen tvingades ge bort dem. Zoologen Olof Ryberg, även kallad Lopp-Olle, är ett bra exempel. Hans avhandling om de svenska fladdermössens parasitfauna är väldigt svår att få tag på utan dedikation; ibland är det flera stycken, för när böckerna kom ut på andrahandsmarknaden köpte han dem själv och gav bort dem igen.
Men vi kommer bort från ämnet, som inte är dedikationer, utan själva registret, vars utveckling från medeltiden och framåt visar sig vara en intressant historia. Den som en vacker dag gör sig omaket att röja upp i mitt efterlämnade bibliotek ska upptäcka att nästan allt är fackböcker i vitt skilda ämnen, men med en sak gemensam: i alla finns register. Sådana böcker brukar jag nämligen spara. De utan register brukar jag kasta bort eller dumpa på närmsta antikvariat. Att läsa dem kan vara nog så nöjsamt, men sen är de oanvändbara.
Ämnet belyses i boken Index, A History of the, av engelsmannen Dennis Duncan. Registrets historia, alltså. Lite begränsat kan tyckas, men faktum är att också de som med diagnosmanualmässig hetta verkligen älskar förteckningar i alfabetisk ordning har mycket nytt att lära. Oväntade saker, som att Erasmus av Rotterdam på 1500-talet skrev en hel bok där han strök texten och endast gav ut registret. Folk läser ändå inget annat, sa han surt.
Till pjäsen hör även att boktryckare, åtminstone i England, förr kunde komponera fientliga register för att på den vägen kritisera böckernas innehåll. Många politiska strider utspelade sig i registren, och även rent litterära debatter, varav det bästa exemplet är en 1700-talsroman som hette The Man of Feeling och som senare, under den viktorianska eran, ansågs beskriva en man av alltför klent virke, så när en litteraturprofessor gav ut den där romanen igen försåg han den med ett Index of tears, ett register som förtecknar alla de ställen där huvudpersonen gråter. Den sträve professorn ville därmed visa sitt förakt för bokens, som det hette, emotionella inkontinens. Det blev ett långt register, och då var han ändå tydlig med att han bara förtecknade tårar, inte suckar och snyftningar.
Här bör inflikas att vi i Sverige har lite andra traditioner, liksom enklare. Skönlitteratur har över huvud taget sällan register och fackböcker avslutas oftast bara med ett personregister som görs i all hast av redaktören eller korrekturläsaren. Den brittiska litteraturens mer avancerade sakregister har sin grund i att man där håller sig med professionella registermakare som är organiserade i Society of Indexers, en intresseorganisation som säkert har egna julfester också, då man samlas och sänker en bägare på någon avsides pub och gratulerar varandra till särskilt lyckade uppslagsord.
Även fransmännen är av tradition påfallande noga, låt vara att ingen ännu har lyckats upprepa den bragd som vid mitten av 1800-talet utfördes av den katolske teologen Jacques Paul Migne. Han kom på den briljanta idén att låta trycka samtliga kyrkofäder i ett enda bokverk. Sagt och gjort. Verket Patrologia Latina gavs ut i 217 volymer, vilket oss emellan låter som ett sömnpiller för elefanter; hur som helst var det slutligen dags att skriva registret. Detta kom att omfatta fyra tjocka böcker och var så detaljerat att man till sist fann sig tvungen att även göra ett register till registret. Enligt legenden ska den fromme prästen ha hyrt in femtio registermakare som arbetade oavbrutet i tio år.
Från början, före Gutenberg och boktryckarkonsten, var det naturligt nog mest kyrkans män som höll på med register och innehållsförteckningar, allt för att underlätta spridningen av Bibelns djupsinnigheter, men det hela komplicerades av att böckerna då skrevs för hand av kopister, och inte ens Bibeln var indelad i kapitel och verser på den tiden, så det var ofta svårt att hitta. Den alfabetiska ordningen upptäcktes visserligen redan under antiken, men det krävdes en helt annan innovation för att man skulle få snurr på verksamheten och vi talar nu om den litterära världens motsvarighet till uppfinningen av hjulet, nämligen sidnumreringen.
Detta tekniska alexanderhugg inträffade år 1470, två år efter Gutenbergs död. Böcker tryckta på papper hade således funnits en tid, men ingen hade förut kommit på det där med paginering. Nuförtiden är sidnumren så självklara att vi inte tänker på vilken revolution de innebar.
Fast det är klart, undantag finns. Det vore tjänstefel att här inte nämna Lars Norén, vars dagböcker väckte sådan uppståndelse, inte bara på grund av att författaren ansågs vara både fåfäng och självupptagen, utan också för att hans med god marginal tusensidiga böcker saknar sidnummer. Detta retade framför allt kulturjournalister. De skribenter Norén beskrev som idioter, och de var många, kunde nu inte tipsa varandra om vilken sida angreppet fanns på.
Kanske, slår det mig, sitter nu den gode Norén i sin himmel och ler ikapp med Erasmus av Rotterdam under överinseende av Sankte Per, vars blick för människornas brott rimligen leder till slutsatsen att förtal av journalister ändå inte är så farligt. Förresten går väl skärselden på sparlåga av energipolitiska skäl, och i det läget får man prioritera, naturligtvis med utgångspunkt från syndaregistret – som säkerligen, tråkigt nog, är längst av alla.
Fredrik Sjöberg, författare och biolog
Litteratur
Dennis Duncan: Index, A History of the – Bookish Adventure from Medieval Manuscripts to the Digital Age. W. W. Norton Company, 2022.
-
Alvin Kimel är ortodox präst och driver bloggen Eclectic Orthodoxy.
I sin bok Destined for Joy: The Gospel of Universal Salvation argumenterar Kimel för det som är kärnan i hans teologiska tänkande: till slut kommer alla människor att försonas med Gud.
Argumenten för universalism är för Kimel av tre olika slag, som motsvarar varsin av bokens tre delar: bibelteologiska, kyrkohistoriska, och filosofiska.
Det filosofiska argumentet utgår från en analys av människans vilja. Att ha en fri vilja är inte att kunna vilja vad som helst, lika lite som att ha en "fri tanke" är att kunna tänka att månen är en ost och därför kan jag flyga.
En fri tanke är istället en tanke som är fri att följa sin egen inre logik, en fri vilja är en vilja som fullt ut kan bejaka viljans riktning mot det sant goda. Att verkligen förstå vem Gud är är också att vilja förenas med Gud.
Kimels teologi är också djupt existentiellt grundad. Kimels son Aaron begick självmord 2012 och Kimel höll begravningen, och predikade på begravningen. Predikan finns med i boken. För Kimel är teologin inte en abstrakt spekulation utan en djupt existentiell angelägenhet: en himmel som inte inkluderar Aaron är inte en himmel för Alvin.
Detta är ett annat av Kimels argument för universalism: eftersom vi alla hör ihop kan vi inte bli frälsta om inte de vi hör ihop med också blir räddade.
Men det innebär inte att det inte också finns ett behov av försoning och omvändelse innan vi träder in i himlen, därför har skärselden en viktig plats i Kimels eskatologi. -
Vince McMahons nio liv, Kevin Patrick är ute ur skärselden och vi kan för bövelen inte gå och sopa på Sammy Guevara så fort vi vill ha nytt jobb. Bland mycket annat. Fullsmetad show!
-
På toppen av berget ligger Edens lustgård, det jordiska paradiset. Dante möter Beatrice och tar farväl av Vergilius.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är det tionde och sista avsnittet i serien som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom Skärselden, den andra delen av långdikten ”Den gudomliga komedin”.
Följ med i klättringen upp på reningsberget och vandra på avsatserna dödssynd för dödssynd i Dante Alighieris (1265-1321) Skärselden från 1300-talet.
Uppläsare: Lotti Törnros
Dante-expert: Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap
Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna CarellSeriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också satt ihop hela serien.
Översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" som används i uppläsningarna är gjord av Ingvar Björkeson.
-
På bergets sjunde och sista avsats före toppen är det lusten som själarna ångrar - så här finns det extra många poeter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är det nionde av tio avsnitt som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom Skärselden, den andra delen av långdikten ”Den gudomliga komedin”.
Följ med i klättringen upp på reningsberget och vandra på avsatserna dödssynd för dödssynd i Dante Alighieris (1265-1321) Skärselden från 1300-talet.
Uppläsare: Lotti Törnros
Dante-expert: Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap
Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna CarellSeriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också satt ihop hela serien.
Översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" som används i uppläsningarna är gjord av Ingvar Björkeson.
-
De avmagrade själarna på sjätte avsatsen är frossare som ångrat sig. Dessutom träffar Dante en mycket kär vän och diktarkollega.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är det åttonde av tio avsnitt som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom Skärselden, den andra delen av långdikten ”Den gudomliga komedin”.
Följ med i klättringen upp på reningsberget och vandra på avsatserna dödssynd för dödssynd i Dante Alighieris (1265-1321) Skärselden från 1300-talet.
Uppläsare: Lotti Törnros
Dante-expert: Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap
Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna CarellSeriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också satt ihop hela serien.
Översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" som används i uppläsningarna är gjord av Ingvar Björkeson.
-
Dante och Vergilius får sällskap av ännu en romersk poet när de vandrar bland de giriga på den femte avsatsen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är det sjunde av tio avsnitt som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom Skärselden, den andra delen av långdikten ”Den gudomliga komedin”.
Följ med i klättringen upp på reningsberget och vandra på avsatserna dödssynd för dödssynd i Dante Alighieris (1265-1321) Skärselden från 1300-talet.
Uppläsare: Lotti Törnros
Dante-expert: Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap
Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna CarellSeriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också satt ihop hela serien.
Översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" som används i uppläsningarna är gjord av Ingvar Björkeson.
-
De ångerfulla själarna på den fjärde avsatsen hetsas att rusa fram för att sona att de varit så lata i jordelivet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är det sjätte av tio avsnitt som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom Skärselden, den andra delen av långdikten ”Den gudomliga komedin”.
Följ med i klättringen upp på reningsberget och vandra på avsatserna dödssynd för dödssynd i Dante Alighieris (1265-1321) Skärselden från 1300-talet.
Uppläsare: Lotti Törnros
Dante-expert: Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap
Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna CarellSeriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också satt ihop hela serien.
Översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" som används i uppläsningarna är gjord av Ingvar Björkeson.
-
Ett rökmoln sveper in den tredje avsatsen på reningsberget i ett beckmörker och där ångrar själarna ännu en dödssynd: vrede.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är det femte av tio avsnitt som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom Skärselden, den andra delen av långdikten ”Den gudomliga komedin”.
Följ med i klättringen upp på reningsberget och vandra på avsatserna dödssynd för dödssynd i Dante Alighieris (1265-1321) Skärselden från 1300-talet.
Uppläsare: Lotti Törnros
Dante-expert: Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap
Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna CarellSeriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också satt ihop hela serien.
Översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" som används i uppläsningarna är gjord av Ingvar Björkeson.
-
På bergets andra avsats har syndarna ihopsydda ögonlock för att ångra sin avund.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är det fjärde av tio avsnitt som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom Skärselden, den andra delen av långdikten ”Den gudomliga komedin”.
Följ med i klättringen upp på reningsberget och vandra på avsatserna dödssynd för dödssynd i Dante Alighieris (1265-1321) Skärselden från 1300-talet.
Uppläsare: Lotti Törnros
Dante-expert: Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap
Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna CarellSeriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också satt ihop hela serien.
Översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" som används i uppläsningarna är gjord av Ingvar Björkeson.
-
Under tunga klippblock ångrar själarna på den första avsatsen sitt högmod.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är det tredje av tio avsnitt som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom Skärselden, den andra delen av långdikten ”Den gudomliga komedin”.
Följ med i klättringen upp på reningsberget och vandra på avsatserna dödssynd för dödssynd i Dante Alighieris (1265-1321) Skärselden från 1300-talet.
Uppläsare: Lotti Törnros
Dante-expert: Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap
Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna CarellSeriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också satt ihop hela serien.
Översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" som används i uppläsningarna är gjord av Ingvar Björkeson.
-
En vandring på stranden i sökandet efter trappan upp på berget i Skärselden. I Förgården möter Dante och Vergilius den skönsjungande Casella ochden ironiske Belacqua.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är det andra av tio avsnitt som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom Skärselden, den andra delen av långdikten ”Den gudomliga komedin”.
Följ med i klättringen upp på reningsberget och vandra på avsatserna dödssynd för dödssynd i Dante Alighieris (1265-1321) Skärselden från 1300-talet.
Uppläsare: Lotti Törnros
Dante-expert: Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap
Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna CarellSeriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också satt ihop hela serien.
Översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" som används i uppläsningarna är gjord av Ingvar Björkeson.
-
Följ med upp på reningsberget i Skärselden och utforska bergets avsatser som var och en är ägnad åt de sju dödssynderna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är det första av tio avsnitt som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom Skärselden, den andra delen av långdikten ”Den gudomliga komedin”. Den här inledningen är en introduktion till den andra tredjedelen av verket, världshistoriens kanske mest kända skildring av dödsriket.
Följ med i klättringen upp på reningsberget och vandra på avsatserna dödssynd för dödssynd i Dante Alighieris (1265-1321) Skärselden från 1300-talet.
Uppläsare: Lotti Törnros
Dante-expert: Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap
Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna CarellSeriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också satt ihop hela serien.
Översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" som används i uppläsningarna är gjord av Ingvar Björkeson.
-
Keith Lee, Jay White & Harald Treutiger. Shorty G ur skärselden in i värmen, Buff Bagwell önskar dödsmatch och Will Hobbs klär i päls. Det är en salig bladning av sött och salt när veckans wrestling summeras. Fullsmetad show!
- Laat meer zien
