Afgespeeld
-
Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.
I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.
Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?
– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.
– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.
För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?
– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.
En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?
– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.
Vad tänker du på då?
– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...
Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?
– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.
Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt?
Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?
– Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?
– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.
Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?
– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.
Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?
Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentator
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér -
Regeringen får kritik för att krypa för Turkiet men S är inte mycket tuffare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rättelse: I en första version av avsnittet pratade vi om ett EU-lagförslag gällande restaurering av natur. Vi sa då att riksdagen stod upp som en man mot förslaget med hänvisning till subsidiaritetsprincipen. Detta stämmer inte utan L, MP och V:s ledamöter delade inte majoritetens åsikt. Vi har klippt bort det som blev fel och förtydligat med en rättelse i slutet av avsnittet. Tack för att du lyssnar.
Sverige kommer att leverera artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och pansarvärnsrobot NLAW till Ukraina. Detta meddelade regeringen på en pressträff på torsdagen. Hur viktigt var detta för statsminister Ulf Kristersson givet attackerna mot den tidigare regeringen för senfärdighet?
Samtidigt pågår en yttrandefrihetsdebatt sedan såväl statsministern som utrikesministern i hårda ordalag fördömt dockaktionen mot Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Kritiker menar att regeringen tummar på en grundlagsskyddad rättighet.
DPS har också färska siffror över vilken minister som är allra minst känd. Vem toppar listan – och hur ska man göra för att slippa hamna där?
Frågorna som avgör EU-ordförandeskapetSom om det inte vore nog gästas vi även av Ekots EU-kommentator Susanne Palme. Nu när Sverige är ordförande för unionen under årets första sex månader får hon förklara vilka frågor som är brännheta, och var Sverige riskerar att gå på nitar.
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, My Rohwedder, inrikespolitiska kommentator på Aftonbladet och Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Jakob Lalér
-
Centerpartiets valberedning vill se Muharrem Demirok som Annie Lööfs efterträdare. Är han rätt man för jobbet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Centerpartiets valberedning har presenterat Muharrem Demirok som sitt förslag till ny partiledare. Beslut fattas på en extrainsatt partistämma i Helsingborg den 2 februari. Nu är frågan hur "Murre" tänker sig att Centerpartiet ska navigera i rådande politiska landskap.
Mera kärnkraft, eller?Regeringen vill lätta på reglerna så att det blir enklare att bygga nya kärnkraftverk i Sverige och föreslår därför en lagändring. Statsminister Ulf Kristersson kallar det ett avgörande steg mot mer kärnkraft, men när kommer vi att få se nya reaktorer?
Och så tackar vi av Tomas Ramberg som gör sitt sista DPS-avsnitt som anställd vid Sveriges Radio.
Medverkande: Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Alma Segeholm
-
Frågespecial! DPS lyssnare frågar och Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach svarar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför tycker Sverigedemokraterna så bra om friskolor? Varför har politiker så svårt att erkänna att de har fel? Och varför lyssnar inte alla socialdemokrater på Bruce Springsteen?
Vi får en massa smarta och roliga frågor från er lyssnare. Nu har vi samlat en del av dessa i denna frågepodd.
Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Joar Jonsson
-
En podd av och med Jessica Stegrud och Elsa Widding. Två kvinnor med ett långt förflutet i näringslivet, främst inom energibranschen, som år 2019 respektive 2022 tog klivet in i politiken. Podden kommer kretsa kring aktuella ämnen som energi och klimat men även om andra viktiga samhällsfrågor…liksom en del om livet som politiker.
