Anne Podcasts
-
Vad är det som gör livet svårt? Anne berättar om hur vi kan få bättre relationer till oss själva och varandra. Och varför människor är lyckliga i Okinawa…
Musik: All I Need - Northwestern / Epidemic Sound
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Änne ett briljant avsnitt tillsammans med professor Gunnar Karlin. Det finns så otroligt mycket kunskap och erfarenhet hos Gunnar så det är en ren njutning att lyssna på honom
I detta avsnitt pratar vi mycket om varför vi bryr oss om vad andra tycker om oss?
Vad är anknytningsteorin?
Hur kan en trygg anknytning skapa bättre prestation?
Hur kan otrygg anknytning skapa bättre prestation?
Om jag känner mig otrygg, vart ska jag börja?
Hur mycket påverkar våran uppväxt oss när vi blir vuxna?
Andreas får svar av Gunnar på frågan om det är värt att våga satsa på något som kan göra ont?
Ett otroligt inspirerande avsnitt som passar alla som någon gång känt sig otrygg, osäker på sig själv och vill veta mer om hur du kan förändra.
Ge oss gärna 5 stjärnor om du gillar detta avsnitt.
Sprid detta gärna till någon som du vet borde lyssna på detta.
Tillsammans så utvecklas vi. Tillsammans blir vi starkare.
Tack för att just DU lyssnar.
Maila [email protected] frågor, feedback eller komma i kontakt med oss.
// Andreas och Gunnar
-
Anne berättar om livskrisen som blev en drivkraft till att skriva en bok och starta en podd. Vad händer när livet tvingar oss att rita om kartan?
Musik: All I Need - Northwestern / Epidemic Sound
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
GOD JUL från Audiovideoklubben!
En podcast om regissörer och filmserier med Viktor Estemar Landegren och Alexander Wahlgren.
Efter en väldigt rolig men intensiv miniserie varvar Alex och Viktor ner och firar jul tillsammans med Tomten är far till alla barnen
Viktor är woke, Alex är onödigt hård mot Beck-filmerna, Tomas kan inte hålla käften, Anne är full, Åke är kåt, Sara är galen i att bli befruktad, Janne krockar bilar, Rickard går i terapi, Erik är plötsligt bög och Pauline bara gråter.
Det pratas om jultraditioner, julfilm, att se filmen med släkten, Harry Potter, Vuxna Människor, Eurovision Song Contest, En Underbar Jävla Jul, Kjell Sundvalls karriär, C/O Segemyhr, Oppenheimer-trailern och de utländska remakesen.
Är den amerikanska titeln bättre? Varför görs så många julfilmer? Vem har legat med Sara?
Detta och mycket, mycket mer i AVKs julspecial.
Gilla, dela och sprid gärna våra inlägg. Det hjälper oss verkligen att nå ut till nya lyssnare i poddbruset!
Följ oss gärna på Instagram, Twitter och Facebook.
Hjälp oss nå våra mål genom att bli en Patreon på Audiovideonattklubben där du kan ta del av extramaterial som tack för ditt stöd.
Patreon.com/audiovideoklubben
Instagram.com/audiovideoklubben
Facebook.com/audiovideoklubben
Twitter.com/audiovideoklubb
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur sammanfogar man alla de ojämlikheter och oförrätter som utgör ett patriarkalt, rasistiskt klassamhälle för att kunna berätta om hur dess förtryck fortgår? De enskilda händelser som i sig kan uppfattas som små men som kombinerade blir outhärdliga, kan vara svåra att fånga i fackligt skrivande. Men i det skönlitterära berättandet finns mer utrymme för att skildra hur strukturer påverkar oss på högst personliga plan.
Författaren Caroline Ringskog Ferrada-Noli gör just detta i sin senaste roman "D e kroniskt" som skildrar klassamhällets smärtor genom berättarjagets kroniskt sjuka Anne. Caroline gästade Krakelkväll #4 för ett samtal om den nya boken och fiktionens potential. Avsnittet är inspelat live under denna kväll och samtalet leds av Krakels Fredrika.
Antikapitalistisk podd om kroppen, språket, kulturen och politiken. Vi experimenterar, observerar och pratar. Görs av föreningen Krakel i Malmö. Läs mer om oss på www.krakelkrakel.com.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Snön har verkligen vräkt ner i stora delar av landet. Klart att vi vill veta vad lyssnarna har varit med om som har med snö att göra!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.
Skidskytten Mona Brorsson snackar favoritsnöDet var stor snödramatik när Ronny berättade om hur det gick till när hans hundspann brakade igenom isen på älven. Och så berättar Anne om när hon fick användning för sina judokunskaper i snön. Sen blir det finbesök också när vi ringer upp skidskytten Mona Brorsson och snackar favoritsnö.
Det blir såklart en massa extramaterial där Christer bland annat berättar om när hans hund Bruno hjälpte till med strandstädning, på sitt eget lilla vis. Och så pratar vi lite om det här med att kissa sitt namn i snö.
-
Vilka härliga dagar vi hade hos Hasse! Alla dessa härliga meditationer, och att få
måla ,rita, skriva, skapa, skratta, gråta tillsammans med Hasses och de andra deltagarna är
som en andlig healing när den är som bäst. Tillsammans skapade vi magi!
I dagens avsnitt delar vi med oss av kursen tillsammans med Hasse, Pernilla och Anne.
Hasse gästade oss även i avsnitt 10, där berättar han mer om sin andlighet och sin
verksamhet. Han arbetar idag som andlig inspiratör, själavårdare, medial coachingterapeut,
energimedicinsk healingterapeut, författare, krönikör, lärare/mentor, föreläsare och
konstnär. Har du inte lyssnat på det så rekommenderar vi även det avsnittet.
Du hittar honom på Instagram, FB eller på hans hemsida www.hassenyander.com
Kram från oss!!! -
En massiv plan sattes i verket när drottning Elizabeth dog. Vi berättar allt om operation London Bridge och vad som pågår i London just nu. Vi pratar om svallvågorna av reaktioner, hurdan Charles är som ny kung, prinsarna Harrys och Andrews förnedring i kyrkan. Vi tar även upp att prinsessan Anne skapar historia och alla rykten om Meghans beteende. Och så avslöjar vi varför drottningens lojala medarbetare sparkas ut från slottet och vad som händer med drottningens hundar.
Med Jenny Alexandersson och Sara Ericsson.
-
Storbritanniens drottning Elizabeth är död. Hör om de oväntade omständigheterna som gjorde henne till Storbritanniens regent och om händelserna som skakat det brittiska kungahuset.
Storbritanniens och Samväldets drottning Elizabeth är död. Hon satt på tronen i 70 år.
Om drottning Elizabeth IIDrottning Elizabeth föddes 1926 och fyllde 96 år 21 april 2022.
Tillträdde som drottning som 25-åring när hennes pappa kung Georg VI dog 1952. Kröningen ägde rum i juni året därpå.
Elizabeth II är drottning över Storbritannien och överhuvud i Samväldet. Enligt Nationalencyklopedin omfattar det mer än en tredjedel av jordens landyta och 2,4 miljarder människor (räknat 2020).
Gifte sig med Philip Mountbatten 1947. Prins Philip gick bort 2021, några veckor innan sin 100-årsdag.
Drottning Elizabeth har fyra barn: tronföljaren prins Charles född 1948, prinsessan Anne född 1950, prins Andrew född 1960 och prins Edward född 1964.
Under drottningens 70 år som regent har flera händelser skakat det brittiska kungahuset – hör mer i avsnittet.
Med ljud från BBC och CBS.
Medverkande: Maria Eksedler, Sveriges Radios tidigare korrespondent i Storbritannien.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Anna Liderot.
Tekniker: Stina Fagerberg och Jacob Gustavsson
-
Anne Lundqvist är hos oss. Anne har haft sin speciella väg in i andligheten. Hon har fått starka tecken men inte alltid velat se de. Till slut sa kroppen ifrån och hon blev utbränd och tvingades sjukskriva sig från sitt hektiska liv som veterinär. Nu har det gått många år och hon har gått kurser i bla healing, medium kurser hos Irish Hall och fått ett annat perspektiv på livet. Välkomna in i samtalet.
Kram från oss!
Vill du komma i kontakt med Anne Lundqvist för en privatsittning så finns hon på FB. -
Drottning Elizabeth föddes långt ned i tronföljden nu har hon suttit på tronen i rekordlånga 70 år. Hör om omständigheterna som gjorde henne till Storbritanniens regent och om händelserna som skakat det brittiska kungahuset.
Storbritanniens och Samväldets drottning Elizabeth firar 70 år på tronen.
Om drottning Elizabeth IIDrottning Elizabeth föddes 1926 och fyllde 96 år 21 april 2022.
Tillträdde som drottning som 25-åring när hennes pappa kung Georg VI dog 1952. Kröningen ägde rum i juni året därpå.
Elizabeth II är drottning över Storbritannien och överhuvud i Samväldet. Enligt Nationalencyklopedin omfattar det mer än en tredjedel av jordens landyta och 2,4 miljarder människor (räknat 2020).
Gifte sig med Philip Mountbatten 1947. Prins Philip gick bort 2021, några veckor innan sin 100-årsdag.
Drottning Elizabeth har fyra barn: tronföljaren prins Charles född 1948, prinsessan Anne född 1950, prins Andrew född 1960 och prins Edward född 1964.
Under drottningens 70 år som regent har flera händelser skakat det brittiska kungahuset – hör mer i avsnittet.
Med ljud från BBC och CBS.
Medverkande: Maria Eksedler, Sveriges Radios tidigare korrespondent i Storbritannien.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson
Tekniker: Stina Fagerberg och Jacob Gustavsson
-
Veckans avsnitt tar upp ämnet genital smärta och gästas av Ehwa Guting från Citymottagningen för sexuell hälsa. Programmet gästas också av journalisten Anne Lichtenstein som har skrivit boken "När förlossningen fortsätter att göra ont". Anne drabbades själv av omfattande förlossningsskador och i sin bok har hon intervjuat andra kvinnor med liknande erfarenheter.
Programledare: Staffan Gustavsson
Redaktör: Anna Hegestrand
Redigering: Elin Sjödén
Följ Vården.se på Facebook på @varden.se
Läs mer om Vården.se på https://www.varden.se/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Mark Levengood och Lotta Olsson gästar Lundströms Bokradio för att bokcirkla om Enid Blytons "Fem på rymmarstråt". Fem-böckerna har varit lika kritiserade som älskade, så hur är det att läsa dem idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför är det så mycket mat i Fem-böckerna? Ska man tolka ätandet freudianskt som litteraturforskare har gjort, eller handlar det om att de första Fem-böckerna utkom under andra världskrigets ransoneringstid? Är Julian vidrig eller präktig? Är Anne ett våp och kommer George som vuxen verkligen att gifta sig med bilmekaniker? Ja, ska man se barnen i Fem-böckerna som radikala samhällsförnyare och könsöverskridande frihetshjältar, eller bortskämda herrskapsungar fastgjutna i sina klass- och könsroller?
Ja, frågorna är många och läsningarna olika när Mark Levengood och Lotta Olsson gästar Lundströms Bokradio, båda har intensiva minnen från en barndom där Fem-böckernas äventyr satte djupa spår. Bokserien har behandlats brutalt genom åren, med åtskilliga strykningar och ändringar för att passa sin tids barn, och de har ofta setts på med förakt av etablissemanget.
"BBC vägrade att framföra några av Enid Blytons texter för att de ansågs sakna all form av kvalité", säger Mark Levengood i Lundströms Bokradio.
"Det här är ju masslitteratur som tvättades redan i första översättningen då man tog bort sådant som inte passade svenska barn", säger Lotta Olsson och menar att detta är mycket vanligt när det kommer till barnlitteratur.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)
-
Ny vecka, nytt avsnitt! Denna måndag gästas vi av ingen mindre än Anne Fornstedt på Agria.
Vad betalar vi i månaden för att ha våra hästar försäkrade? Vad innehåller den? Vilka skador/sjukdomar täcks? Hur ska jag försäkra mitt avelssto med föl?
Allt detta får ni svar på i dagens avsnitt. Vi har alla våra djur försäkrade. Har du det?
Tusen tack till Anne som var med och svarade på alla våra viktiga frågor!
https://www.agria.se
Tack Jim för klippning! -
Döden i Venedig är en av världens mest kända noveller. I dess kölvatten har verklighet och dikt färgat av sig på varandra - ibland med förödande resultat. Det noterar Ulrika Kärnborg i denna essä.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det är vårvinter i Stockholm med kyla och blek sol. Året är 1970 och den världsberömde filmregissören Luchino Visconti har bestämt sig för att göra film av Thomas Manns novell ”Döden i Venedig”.
Visconti är perfektionist. Jakten på rätt huvudperson har fört honom till många länder och nu har turen kommit till Sverige. Bredvid Grand Hôtel köar unga pojkar som väntar på att få provspela. De är fyllda av förväntan. Det är nämligen inte vilken ung pojke som helst den italienska filmregissören söker. Till pressen säger han att han letar efter den absoluta skönheten. Efter en yngling som inte är en människa av kött och blod – utan en dödsängel.
En av pojkarna heter Björn Andrésen. Han är 15 och bara ljummet intresserad av film. Hemma bor han hos mormor som på olika sätt försöker profitera på sitt barnbarn. Efter en biroll i Roy Anderssons prisbelönta film ”En kärlekshistoria” finns hans bild i Europafilms arkiv. Det är där Visconti hittar honom.
Kritikerna har ofta varit oense om ”Döden i Venedig”. Är det en berättelse om kärlek? Om skönheten i livet i kontrast till skönheten i konsten? Eller handlar den om kreativ torka eftersom huvudpersonen, musikern Aschenbach, verkar ha drabbats av skrivkramp.
Bara några har vågat nämna författarens egentliga ärende, som var att beskriva en viss sorts abstrakt gossekärlek, den som under antiken kallades pederasti. Tolkningen stärks av Thomas Mann själv. I ett brev till en god vän erkände han frankt att han skrev på ett verk om en åldrad konstnär med pedofila böjelser. Men han menade också att han ville diskutera skönheten som idé.
Mann publicerade sin novell 1912. Det var alldeles mot slutet av en apokalyptisk epok som påminner om vår egen tid. Europa stod på randen till ett världskrig. Känslan av undergång var stark. Döden som titeln syftar på kommer från öst. Venedig var vid den här perioden en stad där resenärer från hela Europa möttes. En dag när huvudpersonen Aschenbach går på gatorna märker han att det knappt finns några tyska turister kvar. När han tittar igenom tidningarna på hotellet upptäcker han att just de tyska rapporterar att en pest har drabbat Venedig. Sedan träffar han en välunderrättad britt som kan berätta att pesten alstrats ur ”de varma träsken i Gangesdeltat” och därefter spridit sig till Kina och färdats västerut till Medelhavet på syriska fartyg.I Aschenbachs upphettade hjärna blandas skräcken för sjukdom ihop med hans homoerotiska förälskelse i den tonårige hotellgästen Tadzio. Trots att han vet att de venetianska frukthandlarna sprider smittan genom sina varor, köper han några jordgubbar. När han äter av den förbjudna frukten tänker han på pojken. Snart börjar han smyga på honom för att få en glimt av hans halvnakna kropp.
Vad som händer med Tadzio efter att han utnyttjats som minderårigt sexualobjekt får vi aldrig veta. I novellen förblir han okunnig om Aschenbachs uppvaktning. Han ser aldrig den fula gubben som lurar i buskarna.
Luchino Visconti var öppet gay och hans version skiljer sig från Manns. I filmatiseringen låter han Björn Andrésens Tadzio bli medveten om Aschenbachs blickar. Pojken inte bara möter dem, han flirtar tillbaka. Och när han på stranden exponerar sin magra överkropp uppträder han kokett, som en eskortpojke.Thomas Manns berättelse utspelar sig mot fonden av det klassiska, kantianska skönhetsbegreppet, där den som betraktar det vackra objektet, till exempel den sköne ynglingen, erfar ett intresselöst välbehag. Det förutsätter distans, och står i vägen för annan exploatering än det rena betraktandets. I Viscontis film avskaffas den distansen när pojken besvarar blickarna och vi förstår att det finns en sexuell avsikt med tittandet. En gräns överskrids, och det får konsekvenser – också i verkligheten.
Björn Andrésen, som spelar Tadzio i Viscontis film, vittnar själv om dem i Kristian Petris och Kristina Lindströms dokumentär ”Världens vackraste pojke”. I samband med världspremiären 1971 i London – med drottning Elizabeth och prinsessan Anne på första parkett – sprider demonregissören ut att Andrésen är ”världens vackraste pojke”.
Det tar skruv. Alla börjar slita och dra i honom. Beundrarpost väller in i säck efter säck, mest från unga tjejer men också från äldre män som blivit besatta av Tadzio. Vilket inte hindrar Björn Andrésen från att känna sig alltmer exploaterad och övergiven.
Och det är Visconti själv som punkterar ballongen. När ”Döden i Venedig” går upp på filmfestivalen i Cannes, skämtar regissören med reportrarna om att hans svenska stjärna håller på att tappa lyskraften. ”Han är 16 nu, han börjar bli för gammal.” Precis som de gamla grekerna verkar regissören anse att gosseskönheter har ett bäst före datum. Björn Andrésen blir ett av filmindustrins minderåriga offer, men då, på det sexliberala 70-talet, är det ingen som bryr sig.
Thomas Manns novell slutar med att Aschenbach dör. Till slut tvingas han erkänna sanningen. Vad han söker är inte den perfekta formen utan den extatiska utlevelsen. Det är inte Skönheten som idé han längtar efter utan det som Nietzsche kallade det dionysiska ruset. Extas i stället för måttfullhet och rå sexualitet snarare än dyrkan på distans. Kanske ville Mann visa att konstnären inte klarar sig utan det dionysiska, att konsten förtvinar när den förlorar kontakten med det primitiva och vilda.
Men han förmedlar också en ambivalent medkänsla med den unga pojken och hans sårbarhet. Tadzio är ingen dödsängel utan en vanlig pojke av kött och blod. Mann vet någonstans att en vuxens fysiska närmanden kan krossa honom. I stället för att fullborda tragedin låter han Aschenbach gå under medan Tadzio får leva vidare, lyckligt ovetande.Så barmhärtig var varken Visconti, hans tid eller bransch. Filmatiseringen saknar den empati med sexualobjektet som Manns novell är så fylld av. Därför blir den betydligt svagare som konstverk – av några kritiker avvisad som kalkonfilm – men desto uppriktigare kring den övergreppskultur som kunde råda i gaykretsar under 70-talet.
Ulrika Kärnborg, författare
- Laat meer zien
