Aristoteles Podcasts
-
Aristoteles sa att äldre är cyniska, misstänksamma, småsinta, snåla, fega, ängsliga, trångsynta, självupptagna, upptagna av det förflutna, sura, bittra, bräckliga, beroende, pratsamma och onda.I detta avsnitt talar vi med professor Håkan Jönson på Socialhögskolan i Lund om hur vi kan tänka om ålderism. Håkan förklarar kunnigt och pedagogiskt om begreppet ålderism. Bland annat talar Håkan om brottet mot den gyllene regeln och frågan om unga diskriminerar sig själva i framtiden?
-
Det är intressant att få en inblick i klimakteriets historia och hur behandlingar kommit och gått. Män skapade en bild av att kvinnan skulle botas, vilket innefattat allt från blodiglar, opium och hästurin till dagens hormonpreparat. Journalisten Ulrika Hammar lyckas presentera en intressant överblick som spänner ända från Aristoteles till dagens syn på klimakteriet i son bok Klimakteriet - besvärad eller befriad. Genom intervjuer har Ulrika fångat många aspekter som vi får höra om i det här avsnittet när hon möter Åsa Melin. Ulrika resonerar kring hur ska vi få en bättre klimakterievård i Sverige, hur man kan lyfta klimakteriet på arbetsplatser, risker med att identifiera sig med klimakteriet och fastna i det istället för att nyfiket blicka framåt. Avslutningsvis får vi höra om Ulrikas tankar kring sexualitet.
Läs mer på www.klimakteriepodden.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
En av filosofins fäder från den grekiska antiken, vars öde nära flätades samman med en världshärskares. Men hela sitt liv dedikerade han till kunskapen och än idag ekar hans ord tydligare i våra öron än vi kanske förstår.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Marie Fjellborg – manus
Erik Laquist – producent
Zardasht Rad– scenuppläsare
Julia Öjbrandt – ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Charlotta Weigelt, professor i filosofi vid Södertörns högskola.
Vill du veta mer om Aristoteles? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Aristoteles av Carlo Natali
Aristotle – his life and school av Carlo Natali
Aristotle av George Grote
Antikens värld av Robin Lane Fox
Den antika staden av Peter Connolly
Den grekiska världen av Hilding Thylander
-
Vi är tillbaka från semestern och inleder med slutet. Hopknutna säckar, öppna slut och rena magplask - hur avslutar man sin roman? Vi är ense med Aristoteles om att slutet ska rena ens själ. Vi är oense om vad björnen gör på stranden.
-
Vi är tillbaka från semestern och inleder med slutet. Hopknutna säckar, öppna slut och rena magplask - hur avslutar man sin roman? Vi är ense med Aristoteles om att slutet ska rena ens själ. Vi är oense om vad björnen gör på stranden.
-
Vi är tillbaka efter en sommarpaus och har en hel del att prata om - såsom insektsprotein, den nya mansrollen, Liverkings bars, konspirationsteorier, Aristoteles treaktsmodell, filmen Avatar, pruttkuddar, att torka sin mat, odla senapskål, sopsortering och valupptakt 2022. Typ så!
-
ARTpoddens ängsserie fortsätter - nu med fokus på ängens flygande blommor - de fjärilar som Aristoteles kallade för själar. Dessutom berättar Naturskyddsföreningens Cassandra Hallman om det nystartade projektet Världens längsta blomsteräng. Lyssna för att lära dig mer om väggrenar som tillflyktsort för ängsväxter och hur du kan bidra till en ökad biologisk mångfald och samtidigt hamna i Guinness rekordbok. Trevlig sommar önskar ARTpodden!
-
Alexander den store är en av historiens mest spännande gestalter. Han var en skicklig fältherre som lyckades bygga upp ett enormt välde som sträckte sig från Adriatiska havet i väster till Indien i öster.
Alexander var alltså inte bara kung i Makedonien utan också farao i Egypten och härskare över Persien och Asien. Historien om Alexander den store är en fascinerande historia om släktband, intriger, fälttåg och erövringar.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Alexander den stores liv och död. Hur bar han sig åt för att skapa sitt stora välde och hur trovärdiga är egentligen de olika förklaringarna till hans död?
Men inte bara Alexanders liv utan även hans död har fascinerat eftervärlden. År 323 f.Kr befann sig den då 33-årige kungen i Babylon. Järtecknen hade varslat om att olyckor stod för dörren och efter ett rejält dryckeslag insjuknade Alexander i frossa och feber. Några dagar senare var han så svag att han knappt förmådde lyfta sin högra hand för att hälsa de krigare som defilerade förbi hans bädd och kort därefter vad han död. Hans hädanfärd har omgivits av många myter och ännu tvistar de lärde om vad det egentligen var som orsakade Alexander den stores död. Söp han ihjäl sig? Dog han i malaria eller blev han rent av förgiftad av sina fiender?
Alexander föddes den 20 juli år 356 f. Kr i kungapalatset i Makedoniens huvudstad Pella. Det var för övrigt samma natt som Herostratos satte eld på Artemistemplet i Efesos, ett av antikens sju underverk. Hans mor var den nittonåriga drottningen Olympia och fadern var kung Filip II av Makedonien – en skicklig krigare, full av ärr efter alla drabbningar och med bara ett öga. Redan som liten fick sonen höra att han var speciell och att han kunde räkna sina anor från hjälten Akilles på sin mors sida och från Zeus son Hercules på fädernet.
Alexander fick undervisning av de bästa lärare som kunde uppbringas. En av dem var Aristoteles som tränade sin unge adept i kritiskt tänkande. Men han fick inte bara klassisk utbildning utan undervisades också i krigets konst, vilket gjorde honom muskulös och vältränad. Kung Filip var stolt över sin son och utnämnde honom som sextonåring till riksföreståndare. Sin första stridserfarenhet fick han som artonåring då han var delaktig i krossande av ett uppror bland de grekiska stadsstaterna med Aten i spetsen.
Lyssna också på Hopliten och klassisk grekisk krigsföring före vår tidräkning.
Bild: Alexander den store vid slaget vid Issus, mosaik frånPompeji, okänd konstnär från 100 fvt, Museo Archeologico Nazionale i Neapel, Wikipedia, Public Domain
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
NATUREN! Är den vän eller fiende, god eller ond? Står naturen för det oskuldsfulla och ursprungliga, det oförfalskade och äkta eller är naturen grym, primitiv och hotfull? Idag analyseras naturen och det naturliga med hjälp av Aristoteles, Rousseau och Carl von Linné. Ann saknar rapsbaggarna och Anna-Karin hyllar Kevin Costner. Vantrivs vi i kulturen? Längtar vi efter naturen? Vi undrar om svenskarna är det mest naturälskande folket i världen och och citerar Heidenstam, avhandlar trender som "skogsbad", "wild swimming" och "friblödning" och sluter oss till att det det naturliga inte alltid är bäst.PLUS: Politiska vildar, nostalgi och svenska jordgubbar.
Producerat av Silverdrake Förlag
Redaktör: Marcus Tigerdraake
Klipp: Patrik Sundén
[email protected]
www.silverdrakeförlag.se -
NATUREN! Är den vän eller fiende, god eller ond? Står naturen för det oskuldsfulla och ursprungliga, det oförfalskade och äkta eller är naturen grym, primitiv och hotfull? Idag analyseras naturen och det naturliga med hjälp av Aristoteles, Rousseau och Carl von Linné. Ann saknar rapsbaggarna och Anna-Karin hyllar Kevin Costner. Vantrivs vi i kulturen? Längtar vi efter naturen? Vi undrar om svenskarna är det mest naturälskande folket i världen och och citerar Heidenstam, avhandlar trender som "skogsbad", "wild swimming" och "friblödning" och sluter oss till att det det naturliga inte alltid är bäst.PLUS: Politiska vildar, nostalgi och svenska jordgubbar. Producerat av Silverdrake Förlag Redaktör: Marcus Tigerdraake Klipp: Patrik Sundén [email protected] www.silverdrakeförlag.se
-
Vad händer med med litteraturen om vi tillåter oss att se bortom kategorier som sant och falskt och istället låter oss fångas i fiktionen och dess logik? Det frågar sig Lars Hermansson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Det vi betraktar med vämjelse när det uppträder i verkligheten gläder vi oss åt att betrakta på bild", skriver Aristoteles i sin Poetik. Något jag tror de flesta skriver under på. Vem vill läsa om rimliga och allmänt trevliga personer i en skönlitterär text, när man kan få läsa om orimliga och allmänt jobbiga. Men ibland tycks det som Aristoteles devis inte gäller. Efter att poeten Katarina Frostenson 2019 tvingats bort från Svenska Akademien i samband med att hennes make dömts för våldtäkt, skrev hon de skönlitterära böckerna K och F som har sin utgångspunkt i händelserna. Det är två rasande och samtidigt hudlösa skildringar av Frostensons tid efter det stora fallet. Hon har förlorat varje gnutta av den prestige hon en gång hade i en sådant överflöd. Hon gestaltar detta trauma litterärt, och allt en så gott som samstämd svensk kritikerkår ropar, är : det är inte sant. Det vill säga att hennes make, Jean Claude Arnault, skulle vara oskyldig och allting en konspiration orkestrerad av feministerna på Dagens Nyheter – ett av de viktigaste forumen för debatten om vad som inträffat i Svenska Akademien. Nej, det är förstås inte sant. Men hur känns det att uppleva det som sant? Hur hanterar en människa ett tronfall som det Frostenson råkade ut för.
När jag läste hennes böcker kände jag, mer än något annat tror jag, genans. Eftersom jag identifierade mig med berättaren som med vilken romanfigur som helst kände jag mig illa berörd, snarare än arg, när hon vägrar inse att maken nog måste ha begått åtminstone några av de övergrepp och våldtäkter som så många kvinnor vittnat om. Och när hon liknar sitt och makens öde med paret Dreyfus och andra hjältar i kulturhistorien känner jag skammens rodnad spridas över kinderna. Samtidigt blir jag rörd över det grandiosa i berättarens kärlek till den numera brutne maken som i F hasar omkring i fångkläder på en anstalt i västsverige. Hennes okuvlighet i förhållande till den offentlighet som dömt henne är imponerande. Hon är storslagen och pinsam på samma gång, en tragisk hjältinna. Boken skulle inte ha varit hälften så intressant om Frostenson pudlat och bett om att få komma tillbaka in i värmen.
En annan författare som råkat ut för förminskande läsningar med sanningen som tillhygge är J T LeRoy. Fast i fallet LeRoy var det inte verklighetsbeskrivningen som befanns falsk, utan författarens identitet. LeRoy hyllades internationellt av såväl kritiker som läsare, för romanen Sarah och berättelsesamlingen Hjärtat är bedrägligast av allt i början 2000-talet. Bägge böckerna kan kallas autofiktiva, de bygger enligt författaren och marknadsföringsapparaten på självbiografiskt stoff, bearbetat till fiktion. Det handlar om sexuella övergrepp i barndomen, prostitution, droger, fosterhem, misshandel, en helvetisk uppväxt helt enkelt, som LeRoy lyckas göra angelägen litteratur av.
Frågan är om vi skulle ha läst böckerna med samma inlevelse och empati om de varudeklarerats som ren fiktion, och författaren beskrivits som vit medelålders medelklass och hetero. Antagligen inte, för när det kommer fram att den förtjusande och fortfarande tonårige J T LeRoy som frotterar sig med kändisar som Madonna, Tom Waits och Courtney Love, inte har skrivit böckerna, utan att det är hans manager och allt i allo, Laura Albert, som är den verkliga författaren, ja då blir det förstås skandal. Det hjälper inte att Laura Albert bedyrar, och även lyckas bevisa, att det är hon, som alltså har skrivit böckerna, som har haft den där hemska barndomen. Varudeklarationen var falsk och såväl läsare som kritiker vänder sig bort från det gryende författarskapet som aldrig tog fart igen efter avslöjandet.
Litteraturvetaren Kenneth Lindegren menar i sin bok "Litterära fabrikationer" att den sortens reaktioner är rimliga och ofrånkomliga, det går inte att bortse från den så kallade paratexten, och med den avser han inte bara förlagsformalia som baksidestext, genrebeteckning, kolofon etcetera, utan även författarintervjuer, pressutskick, marknadsföring, allt det där som ramar in boken och föreslår möjliga, oftast mer eller mindre biografiska, läsningar.
Ju mer paratext desto mindre litteratur, skulle man kunna säga; ju mer boken som säljbar produkt lyfts fram, vid boksigneringar och i tevesoffor där pikanta detaljer från författarens liv ska skänka autenticitet åt texten, desto mindre utrymme för läsarens egna tolkningar och erfarenheter. Men om man mixtrar med den omkringliggande paratexten i annat syfte än att sälja fler böcker, ja då kan det ruckas lite på den där hierarkin mellan verklighet och text som är så förhärskande i vår tids litterära offentlighet.
En som ägnat sig åt det är den danske författaren och performancekonstnären Claus Beck Nielsen, eller Madame Nielsen som hon numera kallar sig, som ofta uppträtt under olika alias och utmanat det faktiskas gränser genom att iscensätta händelseförlopp ute i verkligheten som hon sedan dokumenterat och återgestaltat på olika sätt, bland annat i romanform. Här är det återgestaltningen – romanen, pjäsen, scenframträdandet – som i bästa fall framstår som sann, i kraft av sin form, sin inre trovärdighet, inte den bakomliggande verkligheten, för den har ju upphovspersonen varit inne och mixtrat med.
Fast mixtrar vi inte hela tiden? Förställer oss, ljuger, iscensätter, sopar undan spår. Föreställningen om en solid verklighet och en sann eller falsk återgivning av den, bygger på en idé om verkligheten som i grunden vetbar och oberoende av våra föreställningar om och mixtranden med den. Men så är det ju inte. Det råder en ständig trafik mellan våra föreställningar om och beskrivningar av verkligheten, och verkligheten själv. Det som har hänt har hänt, visst, men vad var det som hände? När började det hända, när slutade det? Vad är en händelse? Det är nog få som vid närmare eftertanke tror att något sådant som en korrekt verklighetsbeskrivning existerar, annat än när det gäller triviala fakta av typen "Det regnade i Malmö igår" eller "Björn Borg var en svensk tennisspelare som vann Wimbledon fem gånger".
Konst och litteratur måste få befinna sig i det stora ovetbara fältet mellan mät– och vägbara fakta och medvetna lögner i syfte att föra människor bakom ljuset. Det är i den potentialiteten, snarare än fakticiteten, vi kan experimentera med ideologier, identiteter, guds– och verklighetsuppfattningar. Det är i det svävande tillståndet mellan förhastade slutsatser om gott och ont, sant och falskt, vackert och fult, som vi är fria att vara, inte bara de vill vara, utan också de vi inte vill vara, för att prova hur det känns. Ett samhälle utan en sådan frizon kommer i längden bara att bestå av antingen-eller människor, åsiktsmaskiner och normlydig valboskap.
Lars Hermansson, författare
-
Erik Sprinchorn från TIN fonder gästar Antiloop podcast och diskuterar livet, börsen och allting, som även råkar vara namnet på Eriks och Christofer Anderssons nya bok.
I avsnittet hör du Erik och Mikael Syding diskutera vikten av berättelser, när man ska vara försiktig på börsen, när ett bolag skickas ut ur portföljen och mycket, mycket mer. Missa inte!
00:00 - Intro
03:03 - Vem är erik sprinchorn idag?
04:09 - Berättelser skiljer människan från andra arter
06:01 - Är det köpfest bland teknikbolagen nu?
07:48 - Premium Gaming och GaaS
09:53 - Vad tycker Erik om blankning?
11:11 - Är "Börsen går alltid upp" ett bra narrativ?
12:41 - När ska man vara extra försiktig?
16:32 - Balansen mellan motpoler - girighet och rädsla
19:49 - Bragging rights och när man ska vara contrarian
22:04 - Hur har Erik förändrats de senaste åren?
23:33 - Igelkottar och rävar - tänk på hur du tänker
25:18 - Hur djupt kan man dyka i analysen av ett bolag?
26:00 - När åker ett bolag ut ur portföljen?
27:14 - Hur tänker Erik kring privata investeringar?
28:50 - Fördelar och risker med att träffa VD för ett företag
32:15 - Kan man som privatinvesterare slå börsen?
35:23 - Vikten av att lära sig av historien
36:45 - Leder stor andel passiv förvaltning till lägre förväntad avkastning?
38:39 - Börsen tenderar att inte stanna vid en jämvikt
40:17 - Ray Dalios 'Changing World Order' och Niel Howes 'Fourth Turning'
44:41 - Eutamonia och Aristoteles syn på pengar
46:43 - Vikten av blankare och aktiva förvaltare
Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare.
Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos.
Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital.
Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media.
-
Varför är psykologisk säkerhet så viktigt när man bygger team? Vi går igenom projekt Aristoteles som Google genomförde för att ta reda på vilka team som är mest effektiva! Vi går även igenom rent praktiskt vilka övningar man kan göra för öka psykologisk säkerhet samt vad du som individ kan göra redan imorgon!
Anmäl er på www.agilaorebro.se och tack till www.crisp.se för ni gör podden möjlig!
-
Varför är psykologisk säkerhet så viktigt när man bygger team? Vi går igenom projekt Aristoteles som Google genomförde för att ta reda på vilka team som är mest effektiva! Vi går även igenom rent praktiskt vilka övningar man kan göra för öka psykologisk säkerhet samt vad du som individ kan göra redan imorgon!
Anmäl er på www.agilaorebro.se och tack till www.crisp.se för ni gör podden möjlig!
-
Ja, alla har olika mål med sin golf och som vi sagt så många gånger förr - alla tränar inte. Men hur går man bäst tillväga när man kört fast? Hur tar man nästa kliv? Vad är egentligen grunderna i golfen, och är det värt att gå till en tränare? jadå, men hur gör man det på bästa sätt? Spencer och Madde har skickat in sina lyssnarfrågor, kommer de bli belåtna med svaren?
Rättningar från föregående avsnitt, Aristoteles gyllene medelväg, nya vs. gamla skolan och mycket mycket mer bjuds på i dagens rasslande episod av Golftugget.
Ha en fantastisk fredag hörni!
Kolla in vår instagram! @golftugget
Denna podcast produceras av Fredag CBWP.
www.fredag.se
- Laat meer zien
