Beethoven Podcasts
-
Nyheterna Radio 17.00
-
Om den koleriske kompositören som lämnade ett outplånligt avtryck i musikhistorien, men som utkämpade ständiga strider, mot omvärldens otacksamhet, mot kärlekens omöjlighet och mot sin egen, svikande hörsel.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Erik Laquist – producent
Zardasht Rad– scenuppläsare
Peter Jonason – ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Åke Holmquist, historiker och Beethoven-specialist
Vill du veta mer om Ludwig van Beethoven? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
”Beethoven” av Åke Holmquist
”Beethoven – The relentless revolutionary” av John Clubbe
”Beethoven – Den användbare titanen” av Åke Holmquist
-
Vi fortsätter förra avsnittets genomgång av de stora klassiska kompositörerna med hjälp av Sofia Winiarski. Vi diskuterar Beethoven och den så kallade ödessymfonin? Är den kanske inte fullt så dramatisk som den ofta framförs? Romantiken avhandlas, och då inte minst Chipin, till synes obligatorisk på alla relaxing classical-music-spellistor. De många kopplingarna mellan klassisk musik och arkitektur är också något vi pratar med längs vägen, innan vi slutar genomgången med Stravinskis våroffer 1912.
Vi har skapat en spellista på Spotify med all musik du hör i avsnittet. Klicka här för att lyssna.
Winiarskis rekommendationer:
The Mozart Daponte Operas - Andrew Steptoe
För dig ska musiken bara vara ett smycke : Berättelsen om Fanny Mendelssohn - Ellinor Skagegård
Toner och terror : musik och politik i Hitlers Europa - Anders Carlberg
Serie: Orkestern (SVT Play)
Film: Tár
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe -
Har människan en själ som andra levande varelser saknar? I sökandet efter själens eventuella existens prövar vi idén om att det kan vara bättre att veta att man är troende än att tro att man vet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är ämnet i det här avsnittet där vi också tar exemplet med vad som sker i en konstupplevelse. Vad är det som svajar till i människan när hon lyssnar på Beethovens tredje symfoni eller gråter till en stark film – är det själen som väcks till liv eller kan även den mest ateistiske naturvetare försättas i samma existentiella gungning av konsten?
Gäster i samtalet är Eric Schüldt, kulturjournalist, bl a programledare i P2-programmet Text & Musik, Farshid Jalalvand, fil doktor i mikrobiologi och kulturskribent samt Per Eriksson, tidigare rektor för Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.
-
Paret Christina och Carl Piper var runt sekelskiftet vid år 1700 ett av de mest omtalade paren inom den svenska eliten. De hade dåligt rykte. Deras närhet till kungamakten gjorde människor avundsjuka – en närhet som de tog bra betalt för när folk ville påverka kungen.
Carl Piper var en duglig man i staten, men kom att betraktas som en uppkomling som utnyttjade de karriärmöjligheter det karolinska enväldet erbjöd. Han avancerade till friherre, greve och blev slutligen Karl XII:s närmaste man. Christina Piper tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm och äktenskapet var ett resonemangsäktenskap mellan rikt borgerskap och inflytelserik ämbetsmannaadel
I den nymixade reprisen av avsnitt 99 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Svante Norrhem är docent i historia vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Christina och Carl Piper – En biografi.
Carl Pipers hade sitt ursprung inom Stockholms borgerskap. Han gjorde sig snart känd som en kunnig man inom statsförvaltningen och blev år 1690 statssekreterare hos Karl XI. Sedan kungen insjuknat fick Carl Piper ta ännu större ansvar än tidigare och blev strax efter Karl XII:s myndighetsförklaring utnämnd till statsråd och kungligt råd.
Christina Olofsson Törne var 17 år och Carl Piper 43 när de gifte sig år 1690. Carl Piper var brudens fars styvbror, och hon hade känt honom sedan barndomen. Christina tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm. Äktenskapet var ett resonemangsparti, en allians mellan pengar och adelskap, men de respekterade och värderade varandra högt. Åren 1706 och 1707, vid tiden för freden med August II av Sachsen, var Piper sannolikt en av Nordeuropas mäktigaste individer. Men drömmen slogs i kras vid nederlaget i Poltava, men kanske gjorde Carl sina största insatser som talesman för de svenska krigsfångarna. Peter den store hatade Carl och greven från Stockholms borgerskap kom att dö utblottad på den tidigare svenska borgen Nöteborg.
När Carl Piper hamnade i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava var parets politiska inflytande över. Istället kom Christina Piper bli en av sin tids driftigaste svenska företagare, ständigt på jakt efter nya godsegendomar och maktpositioner, ofta indragen i rättsprocesser och tvister. Om hon levt idag skulle vi ha refererat till henne som en lyckosam riskkapitalist. Från sin bas på skånegodset Krageholm investerade Christina i allt fler gods och bruk. Redan under kriget hade hon medvetet ökat familjens godsinnehav och från och med 1710 tog hon successivt över Andrarums alunbruk. Bruket hade etablerats redan på 1630-talet. Enbart de skånska gods hon förvärvade omfattade större yta än ett mindre tyskt furstendöme.
Musik: Beethoven 9:e symfoni, Soundblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Åsskar påstår att han har en fin röst och tänker därför börja jobba på soptippen, som Mozart och Beethoven gjorde. Vad menar han egentligen? Och vilken är världens största soptipp och går det att köra bil på matrester? Det förklarar Gabriel innan det är dags att resa till dagens land: COSTA RICA! Lär dig om landet i Centralamerika med regnskog, höga berg och ett otroligt rikt djurliv. Ett land utan militär som strävar efter att bli helt koldioxidneutrala, som har toppbetyg på demokratiindex och vackra sedlar. Gabriel berättar om gallo pinto, den rödöga bladgrodan och Jesus Kristus-ödlan, medan Åsskar drar massor av skämt från Costa Rica.
Dagens ord: kompost
Här kan du se filmen på ödlan som går på vatten: https://www.youtube.com/watch?v=45yabrnryXk
Produceras av Frälsningsarmén
www.kylskåpsradion.se
-
Varför ville en mystisk man att Christer skulle spela Franz Liszt i en film? Hur kommer det sig att teosoferna ändå fick rätt om Krishnamurtis livsöde i slutändan? Och vad var egentligen Walt Disneys sista ord? Detta är några av de stora frågorna vi öppnar dörren till i dagens avsnitt! Välkommen in i vårt universum. POK /Christer och Victoria
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.
Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.
Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.
Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.
Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.
”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.
I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.
De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet ”Neapolitanska sjukan”, i Frankrike kom den att kallas ”Italienska sjukan”. Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.
Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.
Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.
Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908.
Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Högerpopulister och religiösa extremister vill att vi lever i okunskap om att öst och väst är präglat av varandra. Men ibland går de inte ens att skilja åt, säger idéhistorikern Michael Azar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-08-12.
Varje gång jag hälsar på mina släktingar i Libanon får jag höra samma historia.
Förr eller senare kommer någon nämligen att förklara för mig ”att vi, vi libaneser, vi är minsann inte araber utan fenicier!”
Det är tänkt som en komplimang, så när jag ändå väljer att ifrågasätta deras tes så brukar det snabbt bli dålig stämning. Menar ni verkligen, frågar jag, att libaneser och araber är helt två skilda raser? Och hur kommer det i sig så fall att så många libaneser faktiskt identifierar sig som araber?
Deras sedvanliga svar är att det inte i första hand handlar om ras utan om civilisation. För det är egentligen det här som dom är ute efter: att visa att det finns en markant skillnad mellan de riktiga libaneserna – det vill säga arvtagarna till de aktade fenicierna – och de kryptolibaneser som betraktar sig som araber, det vill säga muslimerna. Det förflutna tjänar med andra ord som en existentiell och politisk samtidskompass. ”Vi kristna libaneser”, påstår mina släktingar, ”är i grunden västerlänningar till skillnad från muslimerna som hör till arabvärlden och österlandet.”
Jag låter mig ändå inte övertygas, utan påminner dom nu om att de själva inte bara talar arabiska, utan också dagligen äter arabisk mat, tittar på arabiska filmer, lyssnar på arabisk musik och dessutom i grunden delar samma Gudsuppfattning som muslimerna.
Med viss triumf i rösten tillägger jag att några av de mest tongivande förespråkarna för arabisk enighet har varit just kristna libaneser.
Vid det här laget brukar en av mina äldre kusiner – George – gripa in: ”Du Michael”, säger han, ”du som har bott i Sverige i hela ditt liv, hur skulle du kunna förstå de konflikter som pågår här?” Och sedan markerar han att diskussionen är över. Jag inser omedelbart att det inte är mödan värt att fortsätta debatten. Det hör till saken att George regelbundet visar mig sina vapengömmor för att påminna mig om att frågan om hans identitet inte är en teoretisk fråga utan en fråga om överlevnad.
I själva verket har öst och väst slingrat sig så många gånger runt varandra att det är svårt att urskilja vad som är vad
”Väst är väst och öst är öst, och aldrig mötas de två.”
Rudyard Kiplings devis från 1889 är ett återkommande mantra som fortfarande florerar på många håll, också i ett land som Libanon där väst och öst de facto möter varandra varje dag. Som bekant har självutnämnda företrädare på båda sidor har – åtminstone sedan korstågens tid – gjort allt för att hålla gränsen så intakt som möjligt. Så ofta har de förklarat varandra krig att relationen mellan det så kallade västerlandet och österlandet ännu idag präglas av misstro och hat.
Men det finns naturligtvis också en annan historia – och det är en historia om ömsesidig fascination och förälskelse. I själva verket har öst och väst slingrat sig så många gånger runt varandra att det är svårt att urskilja vad som är vad – och vem som är vem. Till passionsdramernas natur hör ju att de förändrar båda parterna och att de dessutom ofta ger upphov till oäktingar som undergräver alla skarpa gränsdragningar. Få känner nog till att centrala aspekter av vad man idag kallar västerländsk filosofi vilar på betydande insatser från muslimska tänkare. Än färre är nog medvetna om att religionen islam har funnits längre på den europeiska kontinenten än protestantismen – och att kristna stater genom Europas hela historia ingått allians med muslimska stater för att kriga mot andra kristna stater.
Ibland blir okunskapen rent komisk. Jag ljuger inte när jag säger att jag ofta måste påminna vissa européer om att kristendomen inte är en västerländsk uppfinning.
Så mycket för tanken att Orienten är muslimsk och Occidenten kristen.
hur övervinner man den ömsesidiga misstänksamhet som koloniala erövringskrig och helig terror lämnat efter sig?
Med andra ord finner man inte sällan österlandet djupt inbäddat i västerlandet – och vice versa. Denna insikt är viktig att ha med sig i samtiden, eftersom vi behöver ordentligt med intellektuellt självförsvar mot den högerpopulism och religiösa extremism som helst ser att vi lever i okunskap om oss själva och den historia som har format oss.
Men var går i så fall gränsen mellan öst och väst? Hur skiljer man mellan realitet och fiktion i sådana här komplexa frågor? Och hur övervinner man den ömsesidiga misstänksamhet som koloniala erövringskrig och helig terror lämnat efter sig?
Alltsedan Edward Said 1978 publicerade sitt banbrytande verk, ”Orientalism”, har sådana frågor trängt sig allt djupare in i den intellektuella diskussionen. De hemsöker inte bara vetenskaperna och den politiska debatten utan också den samtida litteraturen. Ett spännande exempel från romankonsten finner vi i den franske författaren Mathias Énards ”Boussole”. Denna flerfaldigt prisbelönta roman – titeln kan översättas med ”Kompass” – tar sig an stora delar av den europeiska kulturhistoriens intrikata kärleksförbindelser med Österlandet. Det är med andra ord inte de klassiska protagonisterna som står i centrum – det vill säga, korsfarare och soldater, statsmän och missionärer – utan diktare, konstnärer och kompositörer.
Enard är ute efter att visa hur bilden av Orienten fungerat som en ändlös inspirationskälla för tonsättare som Mozart, Beethoven, Berlioz, Liszt och Schubert, för författare som Goethe, Flaubert, Rimbaud och Eberhardt, och för målare som Ingres, Delacroix, Matisse och Kandinsky. Ja, det är väldigt många namn som figurerar på dessa fem hundra sidor av tättskrivna reflektioner över konstens förmåga att överskrida gränser och utvidga vår existentiella horisont. Konstnärerna hjälper oss, menar författaren, att se de andra i oss själva – och oss själva i de andra. Slutsatsen är både enkel och övertygande: i hjärtat av det som vi kallar västerländsk kultur pulserar melodier, tankar och former från en kultursfär som paradoxalt nog ständigt förtalas och förkastas som om den vore oss helt främmande.
Romanens huvudfigur är en viss österrikisk musikolog och orientalist vid namn Franz Ritter. Under en lång sömnlös natt i hemstaden Wien drar han sig till minnes sina resor i Orientens mytomspunna städer: Istanbul, Teheran, Bagdad, Beirut, Kairo och så vidare.
Han tänker på scener han bevittnat, på konferenser han bevistat, på texter han läst – och droger han prövat. Och över alla minnen svävar ett omtumlande kärleksmöte med en framstående kvinnlig orientalist vid namn Sarah. Ur en litterär synvinkel kan det låta som en banal intrig, men samtidigt är det just genom Ritters flödande medvetandeström som romanen förmår utforska allt vad drömmen om Orienten har gett upphov till inom europeiskt kulturliv.
”Boussole” utgör en hyllning till alla de skapande krafter som vågat sig bortom snäv narcissism och kulturell isolering. När romanens huvudperson uttrycker sin smärta över samtidens katastrofala utveckling – från Syriens sönderfall till fascismens återkomst i Europa – tänker jag igen på mina släktingar i Libanon och deras förtvivlade försök att navigera i en verklighet som formas av krig i gudarnas, nationernas och civilisationernas namn. Dag efter dag måste de vända in och ut på sig själva för att inte förlora sin kompass i en värld av ständigt skiftande gränser, identiteter och allianser.
Men sedan slås jag plötsligt av insikten att deras dystra öde också är mitt eget.
På samma sätt som det faktiskt också är ditt.
Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria
Litteratur
Mathias Énard: Boussole. Actes Sud, 2015. -
Det började som ett bokavsnitt och slutade med grilltips. Ärligt talat här finns något för alla.
Följ Christian här https://twitter.com/Skogspartisan
Boktipsen:
Giacomo Leopardi: Moraliska småskrifter
Sigrid Undset: Olav Audunsson i Hästviken
Baudelaire: Prosadikter
Kerry Bolton: Yockey, a fascist odyssey
Mencius Moldbugman - Unsqualified Preservations
Musik i kronologisk ordning:
Mozart -Symphony No. 30 in D Major, K202-186b - IV. Presto
Beethoven - Piano Sonata in C sharp minor Op.27 No.2 'Mondschein' - Presto agitato
Mozart - W.A. Mozart - Don Giovanni, K 527; Act 2, Commendatore Scene
Bli en månadsgivare https://patron.podbean.com/vitapillret
SWISH: 079-313 72 88
Bitcoin: 37NusdrM1ooJyt9tinR2fiYvbEgsDSSXwo
Etherum: 0xAab50798F9741a9D674e212Ee2091dCB5843De0D
Monero: 83inddk7TrvRZS5dVbsXaaVsdKe2Ty3tchyxxx9aWCxpCYtKqTMizrKBFE4sczf8CgUr6rMXxhMR9eoonMrX3hWE6x5Tozn
Vita Pillret: https://www.spreaker.com/show/vita-pillret
E-mail: [email protected]
Telegram: https://t.me/altnorden
Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/vita-pillret--2653426/support. -
För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen 1996 Nordiska Rådets Musikpris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Möt danske tonsättaren Bent Sørensen år 1996.
-Min musik är sprungen ur nutiden och skulle inte ha kunnat fungera i någon annan tid, säger han.
Då Sørensen av Aarhus Symfoniorkester blev ombedd att skriva en konsert för ett soloinstrument visste han genast att det skulle bli en violinkonsert. I sitt föräldrahem hörde han Schönbergs Violinkonsert innan han stiftade bekantskap med en endaste symfoni av Beethoven, t ex. Därför blev denna violinkonsert för honom en slags drömaktig spegel tillbaka till hans barndom och har fått en klassiskt romantisk form med en långsam, pluralistisk första sats och så två mer rytmiska satser där den sista är den dansande satsen. Sørensen beskriver det som att violinkonserten har fått en slags romantisk slöja, men även uttrycker en beslöjad romantik.
För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen Nordiska Rådets Musikpris.
Den långa första satsen anknyter allra mest till titeln, d v s döende trädgårdar. Violinen ligger som en melodisk tråd över hela orkestern som avspeglar skuggorna och förfallet under violinstämman.
Den sista satsen kallas en Estampida, en dansande sats. Den bygger på många olika folkmusikaliska ingredienser som har lagts ovanpå varann som ett filter med olika rytmer. En sats inspirerad av fladdermössens jakt av varandra under himlen en sommarkväll.
Så här skrev Bent Sørensen om sitt stycke Sterbende Gärten 1997:
Min violinkonsert heter Sterbende Gärten. Jag åkte till ett ställe i Danmark där det fanns den här igenvuxna trädgården, och det gjorde mig på ett väldigt speciellt humör. Jag tänkte på var en viss mening i en dikt av Herman Hesse, där det finns en rad Sterbende Garten ... (döende, förfallen trädgård). Den har en tysk titel, även om min tyska inte är flytande. En annan inspiration för verket är italienska fresker från 1400-talet. Det som är speciellt intressant för mig är att bilden man ser när man går för att titta på fresker i en katedral i Florens eller Rom, är en mycket gammal bild som har förfallit. Så det blir mer och mer en bild av vår tid, och det är därför väldigt nytt. Sättet som kultur blir natur på grund av tiden har varit en inspiration för alla mina verk. Det viktiga med strukturen är att den alltid är på gränsen till att vara tonal. Min musik handlar alltid om att vara på kanten av något man hört förut, men man har faktiskt aldrig hört det ändå. Formen på stycket är typ klassisk. Musiken håller sig mest i det högre registret. Det finns inga ackord i stycket. Allt som spelas i orkestern är ett slags eko av violinstämman. Det är mitt mest romantiska och klassiska verk på ett sätt. Men detta är för mig en sorts dröm; det finns inga citat. Stycket börjar med en kadens som är på gränsen till tystnad. Jag bor på landet, och jag gillar att jobba på natten, när det är helt tyst. De enda ljuden kommer från fåglarna, som signalerar gryningens brytning genom till synes slumpmässiga utbrott. Det finns många ögonblick där jag försöker skapa ett slags distans genom att många instrument spelar pianissimo staccato-noter. Den här sortens pointillistiska drag, som jag har blivit känd för, är som Georges Seurats målningar, där man måste stå på avstånd för att se hela bilden. Efter att ha skrivit första satsen åkte jag till Venedig med tanken att skriva en romans för den långsamma andra satsen. Det första jag kom att tänka på var Barcarolle. Jag bestämde mig för att skriva en sorts slow-motion Barcarolle. Min musik är byggd på terser. Det som särskilt intresserar mig med detta är utforskningen av tonala tvetydigheter. Kanske är detta anledningen till att det inte finns några basgångar, för att understryka dessa tvetydigheter. Sista satsen är väldigt snabb och danslik. För många år sedan i Amsterdam hörde jag en gatumusikant spela sin fiol extremt snabbt. Här har jag försökt återskapa denna typ av folkmusik, med dess hetsiga sound.
- Bent Sørensen 06-07-97Vi hör även utdrag ur:
Bent Sørensens verk Angel's Music med Ardittikvartetten. Han skrev det i Rom, inspirerad av alla de spelande änglar som finns i barockkyrkorna i staden. Bent Sørensen blir ofta inspirerad av andra konstformer än musik. Det kan vara en bild, en titel, ett namn eller ett ord som fascinerar honom. Selma Lagerlöf, Emily Dickenson, Shakespeare, Rilke, Donne och den danske poeten Michael Strunge är några av författarna vars verk har gett Bent Sørensen impulser till att komponera musik. Men krackelerade kalkmålningar fascinerar honom mer än t e x mästerverk av Rubens och Titzian.
Bent Sørensens solostycke för klarinett The Songs of the Decaying Garden - Den ruttnande trädgårdens sånger.
Sørensens The Bells of Vineta för trombonsolo. Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons underbara resa, om staden som sjunker i vattnet med ringande kyrkklockor och endast återkommer vart hundrade år, inspirerade Bent Sørensen till The Bells of Vineta.
Bent Sørensen har komponerat mer än 140 musikverk i alla genrer, bl a operan Under himlen. Sin andra pianokonsert La Mattina, skrev han 2009 till Leif Ove Andsnes. 2013-14 komponerade Bent Sørensen trilogin Papillons, dedicerad till konsertpianisten Katrine Gislinge. Han har under åren skrivit flera verk till henne. Bl a12 Nocturner för piano och den tredje pianokonserten som han komponerade under coronapandemin 2021. Titeln är La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021).
2018 vann Bent Sørensen ett av världens främsta musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser L’isola della Città (Ön i staden).
Lyssna även på tonsättaren Bent Sørensen och konsertpianisten Katrine Gislinge i det nyare radioprogrammet Danska konstmusikens kungapar som publicerades i Tollans musikaliska den 28 juni 2022.
-
Hur påverkas vi av att lyssna på musik? Malin och Marcus frossar i gåshudslåtar. Lars Lilliestam, professor i musikvetenskap, berättar om en omtumlande musikupplevelse när han var på väg till återvinningsstationen. Dessutom avslöjas vilken musik som funkar bäst i operationssalen och hur musik kan låta för någon som är gravt tondöv. Och vi får reda på vad som händer med förskolebarn som får lyssna på Beethoven.
-
Möt två av de främsta inom dansk konstmusik: äkta paret konsertpianisten Katrine Gislinge och tonsättaren Bent Sørensen. Med ett intensivt och passionerat förhållande till varandra och till musiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den danska nedstängningen under den första corona-perioden har nu resulterat i ett vackert musikverk, ”mellan vildhet och ömhet”, pianokonserten La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021).
Katrine Gislinge gav under pandemin konserter hemma på flygeln för sin man för att han skulle kunna njuta av livemusik, då det offentliga konsertlivet var nedstängt. Hon spelade Beethoven, Mozart, Chopin, Schubert, Schumann m fl och Bent Sørensen hörde detta och inspirerades alltså att komponera sin tredje pianokonsert, vilken han tillägnat Katrine Gislinge. Han har tidigare tillägnat sin hustru flera andra verk.
De har båda äktenskap med andra, flera barn och egna karriärer bakom sig. De fann varandra 2011 vid en musikfestival.
Hur påverkar deras relation dem musikaliskt? Hur känns det för Bent att skriva musik till Katrine och hur känns det för Katrine att spela den? Har deras förhållande till tonsättandet och musicerandet förändrats?
Om Bent Sørensen har skrivits: ”Hans musik påminner mig om något jag aldrig hört förut! Han är en underbart poetisk kompositör vars musik svävar och flyger som höstvindar i oberäknelig skönhet!”
2018 vann han en av världens främsta klassiska musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser L’isola della Città (Ön i staden), från 2016. Verket är för violin, cello, piano och stor orkester.
En recensent skrev: ”Katrine Gislinges tolkningar präglas av en darrande känslighet, där varje liten detalj i musiken blir väldigt viktig men samtidigt samlas i en klar och framåtblickande ström. I sina händer, i sin musik, lyckas hon skapa den perfekta balansen mellan det sköraste och det mest direkta, och när man lyssnar på henne går man in i ett musikaliskt rum av "berusande sensualitet".
Katrine Gislinge är känd för att spela den klassiska repertoaren, men hon arbetar även i många andra genrer. Hon har bl a spelat in Mozarts Pianokonserter 11, 12 och 13 med kadenser av Bent Sørensen. Tillsammans med svenska Stenhammarkvartetten.
I 1999 spelade Katrine Gislinge in cd'en Piano Works på Deutsche Grammophon och var därmed den första danska pianist att utge musik på denna label.
Vi får förstås i programmet lyssna på den mycket vackra musiken.
Låtlista:
Mignon - Papillons - IV. Allegretto, Bent Sørensen, musik
Katrine Gislinge, piano, John Storgårds, dirigent, Lapplands kammarorkester
DACAPO 8.226134
Sigrids Wiegenlied, 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik
Katrine Gislinge, piano
DACAPO 8.226627
Kreisleriana, Op. 16/ I. Äußerst bewegt (Extremely animated), Robert Schumann, musik
Katrine Gislinge, piano
danacord DACOCD 741
Fantasia Appassionata For Piano Solo, Bent Sørensen, musik
Katrine Gislinge, piano,
DACAPO 8.226135
Sterbende Gärten, I Allegro, molto fluente, Bent Sørensen, musik
Rebecca Hirsch, violin Leif Segerstam, dirigent Danmarks Radios Symfoniorkester
dacapo 8.224039
Piano Concerto No. 3, "La Sera Estatica" (2020/21), Bent Sørensen, musik
Katrine Gislinge, piano, John Storgårds dirigent, Copenhagen Phil (Själlands Symfoniorkester) 12 nov 2021
Live
Impromptus For Piano D 899, Nr. 4 Ass-dur, opus 90, Franz Schubert, musik
Maria Joao Pires, piano
Piano Concerto No. 12 Kv414/ II Andante A-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen
Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet
Alba Records ABCD 418
Piano Concerto No. 13 Kv415/ I Allegro C-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen
Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet
Alba Records ABCD 418
Nächtlicher Fluss,
12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik
Katrine Gislinge, piano
DACAPO 8.226627
Pianosonat nr 2, op. 36 i b-moll, Sergej Rachmaninov, musik
Katrine Gislinge, piano
Live
Kitch musik, Valentin Silvestrov, musik
Katrine Gislinge, piano
Live
Mondnacht (Berceuse No. 2), 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik
Katrine Gislinge, piano
DACAPO 8.226627
-
Radiokakan och Kaksmulan Kathinka beger sig till Strindbergsmuseet och Maggans vernissage på utställningen "Vad skulle Strindberg sagt?"
Museichef Erik Höök och Intendent Camilla Larsson från Strindbergsmuseet är intervjuade tillsammans med många andra.
Musik:
Aufschwung - Schumann
Alla menuetto - Grieg
D-mollsonat - Beethoven
Etyd i ciss-moll - ChopinTrevlig lyssning!
-
Dags för ett OTROLIGT verk av en ung och hunkig Brahms! Vid premiären av hans första pianokvartett satt Clara Schumann vid pianot, men hur var det med deras relation? Var de bara vänner eller var det något mer?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans avsnitt handlar också om idolen Beethoven, hur namnet Clara låter i musik, romska influenser och Tom och Jerry-musik.
Vill du lyssna vidare på musiken? Johans rekommenderade inspelning blev den med Faurékvartetten på Deutsche Grammophon från 2008.
- Laat meer zien
![Vita Pillret Sommarspecial 2022 - Lyktstolpsliberalerna [med] Skogspartisanen Christian](https://is2-ssl.mzstatic.com/image/thumb/Music123/v4/97/51/64/97516468-4368-b02c-5ed9-c88192a4933e/source/80x80bb.jpg)
