Björn Wiman Podcasts
-
Vad säger oss ord som ”ekosystemtjänster” och ”nettoutsläpp”? Skulle fler bli engagerade i kampen mot klimatkatastrofen om vokabulären för att sprida budskapet såg annorlunda ut?
Det handlar om hur svårt det är att hitta orden på svenska för den pågående miljökatastrofen, orden som både är korrekta och ger genklang i människor. Ord bortom anglisismen och teknokratisk jargong.
Ett samtal mellan Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, Linus Kollberg, översättare och språkvårdaren Linnea Hanell, lett av Jenny Aschenbrenner, redaktör Med andra ord.
Samtalet spelades in på Littfest i Umeå och ljudtekniker på plats var Ola Sällström Nilsson. -
Lantzkampen rusar in i 2023 med en järndopad Emma Molin som tävlar tillsammans med Hanna Dorsin mot en något förkyld Björn Wiman som tävlar tillsammans med Hanna Fahl.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För vilken start på året vi har haft:
Det blir ett kärt återhörande av kebabbråket på Kungsholmen! Tillika Ebba Buschs norrländska! Pengatvätt och post-Avatar-depression! Magdalena Anderssons möjliga nya karriär! Spa-avdelningen man hamnar i efter döden! Le snus i Paris och klimakteriesäkring i Partille!
Men viktigaste av allt: Vilket elområde är DU?
Varmt välkomna till ännu en fredag och ännu ett år med Lantzkampen!
Redaktör: Alexandra Andersson
Producent: Tommie Jönsson
Ljudtekniker: Jari Hänninen.
Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.
Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!
Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: [email protected]
-
Annika och Sara bjuder på buffé med valda bitar från året som gått: Psalm eller Politik! Säg det som Stoltenberg! Vem skrattar! Rim i vallåtar! Dessutom psalmkorvar, orgelbaguetter och Stefan Ingves!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkar gör ett gäng av årets alla underbara tävlande i form av Emil Persson, Fredrik Wikingsson, Hanna Fahl, Björn Wiman, Petrina Solange, Isak Jansson, Nivette Dawod, Jenny Ågren, Emma Knyckare, Ina Lundström, Susanna Dzamic, Kalle Lind, Saila-Mari Gråik, Jimmy Halvarsson, Lova Olsson och Moa Wallin.
På återhörande den 13 januari. Gott nytt år!
Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.
Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare Sara Lövestam!
-
Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Titta, det snöar!
Barn och vuxna flockas kring fönstret i förundran.
Men vad är det med snö som väcker så mycket känslor?
På annandagens morgon kommer vi i P1 att ägna oss helt åt snö - åt dess betydelse, historia och kultur. Hur tonsätter man snö? Vad har snön symboliserat i konsten? Och vad händer med oss när snön försvinner?
Vi tar hjälp av bland andra konstnären Britta Marakatt-Labba, idéhistorikern Sverker Sörlin, tonsättaren Andrea Tarrodi och klimatforskaren Gustav Strandberg i den här direktsändningen om vår känsla för snö.
Medverkande: Karin Alfredsson, Saman Bakhtiari, Linda Fagerström, Britta Marakatt-Labba, Gustav Strandberg, Sverker Sörlin, Andrea Tarrodi, Björn Wiman, Klas Östergren.
Programledare: Eskil Krogh Larsson
Producent: Karin Arbsjö
-
En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Best Of-avsnitt med höjdpunkter från säsong 1. Gäster: Thomas Kazen, Björn Wiman, Sara Parkman, Sara Abdollahi, Robert Fux.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DEL 8 - BEST OF säsong 1
*Hon ska heta maninna - ty av man är hon tagen. Thella återupplever ett tonårsminne av skapelseberättelsen och dess historia om hur Gud skapar Eva av ett av Adams revben. Men vad står det egentligen i den ursprungliga texten?
*Normativt, Formativt eller So What - olika sätt att läsa Bibeln. Lollo och Thella vill närläsa och utgå från det som faktiskt står skrivet på sidorna. Pastorn och bibelvetaren Thomas Kazen komplicerar bilden och ger exempel på olika vanliga läsningar.
*Varför finns det inga katter i Bibeln? Författaren Ola Larsmo har sökt svar men är inte nöjd med de förklaringar han fått.
*Noas ark. Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, tycker att vi ska fråga oss vad Noa hade gjort med vetskapen om dagens klimathot.
*Gudar som tröttnat på de jobbiga människorna. Berättelser om Den Stora Floden florerade redan flera tusen år före Bibelns tillkomst. Bibelvetaren Thomas Kazen berättar om föregångarna till historien om Noa och syndafloden.
*Inget är nytt under solen! Folkmusikern och artisten Sara Parkman älskar Predikaren. Men är Predikaren optimist eller cyniker? Och var det verkligen kung Salomo som skrev texten? Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, reder ut.
*Mörkret är ljus, ljus är mörker. Sara Abdollahi, skribent och litteraturkritiker, väljer ut några av de många ljus- och mörkertexterna ur Bibeln och uppmanar oss att se ljus och mörker mer som två komplement i en helhet och mindre som motsatser. Och mindre som att det ena är gott och det andra ont.
*Hej apokalyps! Skådespelaren och dragshowartisten Robert Fux älskar dramat när basunerna ljuder och världen går under i Uppenbarelseboken.
Bibelavsnitt: 1 Mosebok 6, Predikaren 1, Matteus 6:1, Jesaja 16:3, Uppenbarelseboken 8, 1 Mosebok 2
Citat ur filmerna På heder och Samvete (A Few Good Men) och Det sjunde inseglet och tv-serien Girls, S1E7, "Welcome to Bushwick a.k.a. the Crackcident"
Musikcitat i avsnittet:
Kanye West - Jesus Walks
Madonna - Like A Prayer
Prince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet:
Thomas Kazen, Björn Wiman, Sara Parkman, Sara Abdollahi, Robert FuxProgramledare: Thella Johnson
Bisittare: Lollo Collmar
Ljudtekniker: Monica Bergmark, Lisa Abrahamsson, Susanne Martinsson -
Under det senaste halvåret har det diskuterats hur kristendomen blivit alltmer synlig på kultursidorna. Nyligen skrev DN:s Kristina Lindquist och Björn Wiman om sin relation till kristen tro. Enligt Lindquist upplevde hon den under sin uppväxt som "totalitär, rent själsligt", medan den för Wiman är meningsfull. Fast när det kommer till dess sanningsanspråk är det en "banaliserande bild av religionens roll i människors liv", enligt honom. Olof och Jacob diskuterar dessa texter i ljuset av julens budskap om Jesu ankomst och Guds människoblivande.
Vill du stötta podden ekonomiskt kan du Swisha en valfri gåva till 123 059 16 44 (www.getswish.se).
Länkar som nämns i avsnittet:
- DN: Kristina Lindquist: Jag sörjer att jag förlorat min kristna tro, https://www.dn.se/kultur/kristina-lindquist-jag-sorjer-att-jag-forlorat-min-kristna-tro/
- DN: Björn Wiman: Till Gud kan du inte lämna någon feedback, https://www.dn.se/kultur/bjorn-wiman-till-gud-kan-du-inte-lamna-nagon-feedback/
- Kvartal: Mediernas julmyter om Jesus, https://kvartal.se/artiklar/mediernas-julmyter-om-jesus/ -
Som sjuåring insjuknar författarens mamma i tbc och skickas i väg på barnsanatorium i tio månader. Vistelsen på sanatoriet, hemkomsten, rädslan för att bli sjuk på nytt och tystnaden som omger sjukdomen i familjen blir till erfarenheter som präglar hela hennes liv. Genom det privata berättas också om den fruktade lungsjukdom som skördat så många liv och dess prägel på samhället. Björn Wiman i samtal med Björn Vikström, professor i systematisk teologi och tidigare biskop i Borgå stift i Finland.
Medarrangör Norstedts
-
Så talar DN-läsarna med sina barn om valresultatet. Anna Gullberg gästar "Lägg ut" om att inte bevaka Sverige ur medelklassperspektiv. Samt Karin Olsson och Magnus Alselind om recensionerna av Alex Schulman och Björn Wiman.
-
Ewa och Ofelia tipsar om höstens highlights. Det finns verkligen mycket att se fram emot:
Hennakonstnären och Den rosa stadens hemligheter av Alka Joshi
Stjärnor utan svindel och Stjärnfall av Louise Boije av Gennäs
Mumier av Sofie Häggman
Omgiven av energitjuvar av Thomas Eriksson
Ett bättre liv av Kay Pollack
Adoptionerna av Patrik Lundberg , Josefin Sköd och Alexander Mahmoud
En lyckligare tid av Claire Lombardo
Malma station av Alex Schulman
Vitt slödder av Carina Rydberg
Koryféerna av Lena Andersson
Ixelles av Johannes Anyuru
I en sal på lasarettet av Björn Wiman
Kära vänner! 18 kvinnors brevväxling under 50 år - om livet, samhället och skolan 1935-1985 av Erika Tengrud
De förlorade ordens bok av Pip Williams
Sorgehögtid av Simin Daneshvar
Gryning falsk och Och skuggan faller av Lou Berg
Den smarta kvinnans handbok av Victoria Dowd
Sommarregn av Sarah Moss
Den kungliga guvernanten av Wendy Holden
I vidundrets mage av Edward Carey
Selma Lagerlöfs jul
Vem fan är Margaret? av Sebastian Pau Johansson
En kvinnas själ av Isabel Allende
Den smarta kvinnans handbok i mord av Victoria Dowd
-
Välkomna till en rafflande match mellan lag "Björn Wiman och Hanna Fahl" mot lag "Björn Edgren och Robin Berglund"!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den här fredagen tävlar DN-stjärnorna Björn Wiman och Hanna Fahl och komikerstjärnan Robin Berglund och manusskrivarstjärnan Björn "Björne" Edgren!
FÖR VILKET VAL VI HAR HAFT!
Det blir övertända folkskollärare! Spyor i havet! Lottning från 70-talets riksdag! Bot mot eftervalsenergilöshet! Och så en viskning från Linköping...
Dessutom presenterar vi stolt ronden: SPORT ELLER POLITIK?
Varmt välkomna till Lantzkampen!
Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.
Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!
Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: [email protected]
-
"TBC sågs som sjukdomarnas pilsnerfilm", säger Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, om romantiseringen och mytologiseringen av den lungsjukdom som tagit så många människoliv. Nu har han själv skrivit en bok om tbc, med utgångspunkt i hans mammas historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två dagar innan sin sjuårsdag 1942 skrevs Björn Wimans mor in på Norrtulls sjukhus och skildes under lång tid från sina föräldrar.
Nu har Björn Wiman skrivit boken "I en sal på lasarettet".
P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj stämde träff med Björn Wiman några kvarter från den plats där sjukhuset tidigare låg.
-
"Plikten framför allt!". Idag blir det en otidsenlig hyllning av PLIKTEN i Söndagsskolan. Varför väcker ordet plikt så obekväma reaktioner? Vilken är relationen mellan plikt och lydnad? Är det en plikt att offra sig för ett högre syfte - vad skulle det i så fall vara? Vidare: Rousseau dissas och Kant hissas. PLUS: Ann rasar mot kultursidor i allmänhet och Björn Wiman i synnerhet. Anna-Karin hävdar sin rätt att föredra ketchp med socker, Ann vägrar att vara en förebild och Anna-Karin slår fast att Söndagsskolan inte är en hälsopodd. Väl bekomme!Ansvarig utgivare: Samizdat Publishing ABKlippare & Redaktör: Marcus Blomgren, Silverdrake Förlagwww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
"Plikten framför allt!". Idag blir det en otidsenlig hyllning av PLIKTEN i Söndagsskolan. Varför väcker ordet plikt så obekväma reaktioner? Vilken är relationen mellan plikt och lydnad? Är det en plikt att offra sig för ett högre syfte - vad skulle det i så fall vara? Vidare: Rousseau dissas och Kant hissas. PLUS: Ann rasar mot kultursidor i allmänhet och Björn Wiman i synnerhet. Anna-Karin hävdar sin rätt att föredra ketchp med socker, Ann vägrar att vara en förebild och Anna-Karin slår fast att Söndagsskolan inte är en hälsopodd. Väl bekomme!Ansvarig utgivare: Samizdat Publishing ABKlippare & Redaktör: Marcus Blomgren, Silverdrake Förlagwww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Annika Lantz sitter i karantän så veckans ordinarie program är tyvärr inställt. Istället bjuder Lantzkampen på valda bitar från 2021, tryfferade med färska klipp och presenterat hemifrån programledarens sjukstuga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det blir danska barnprogram! Tyska och Ryska Frisyrer! Bananmognare! Med mera!
Medverkar gör Hanna Fahl, Björn Wiman, Titti Schultz, Farzad Nouri, Ingela Olsson, Andreas T Olsson, Sara Stenholm, Ginna Lindberg, Nivette Dawod, Jenny Ågren, Katarina Barrling, Anders G Carlsson, Kattis Ahlström, Micke Leijnegard, Emma Peters, Niklas Engdahl, Josefin Johansson, Adrian Boberg, Kristian Luuk och Andres Lokko.
-
Vår tid kräver ett religiöst språk hävdas det. Sven Anders Johansson ser en månghundraårig syn på ondska och natur gå under i klimatkrisens tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den här essän sändes första gången 2019.
Den 1 november 1755 drabbades Lissabon av en fruktansvärd jordbävning. Staden – vid den här tiden Europas fjärde största – ödelades och en stor del av dess befolkning dog. Att händelsen är intressant än idag beror på att den troligen bidrog till att förändra det västerländska tänkandet i allmänhet, och synen på naturen och det onda i synnerhet.
Det här var en tid då Gud fortfarande antogs vaka över allt som hände. Världen var ordnad, allt hade sin bestämda plats i Guds skapelse. Så hur kunde Gud låta en katastrof som denna äga rum? Frågan, en variant av det klassiska teodicéproblemet, hade naturligtvis ställts långt tidigare, men nu, vid 1700-talets mitt, får den en ny laddning.
Den amerikanska idéhistorikern Susan Neiman beskriver utförligt denna övergång i sin bok Evil in Modern Thought. Från och med nu blir naturen något neutralt, och ondskan upphör att vara ett filosofiskt problem. För ”ondskans problem förutsätter ett systematiskt samband mellan […] naturlig och moralisk ondska. Men världen tycks inte uppvisa några sådana samband alls” skriver Neiman. Några menade förstås att jordbävningen berodde på portugisernas syndiga leverne, men den sortens argument hade inte framtiden för sig.
Istället kommer naturen och moralen fortsättningsvis att skiljas åt. Immanuel Kants formulering från 1786 fångar separationen: ”Naturens historia börjar alltså med det goda, ty den är Guds verk; frihetens historia med det onda, ty den är ett människoverk.” Den myndiga, upplysta mänskligheten skiljs från naturen, som hädanefter blir ett objekt för mänskligt vetande och brukande. Ondska har följaktligen ingenting med jordbävningar att göra – den förpassas till den mänskliga sfären.
Under de århundraden som följer får beteckningen ondska följaktligen allt mindre relevans. Den moderna sociologin, psykologin och på senare tid även genetiken spelar viktiga roller i den utvecklingen. Insikten om att också de mest bestialiska handlingar har sociala, psykologiska och genetiska orsaker leder kort sagt till att begreppet ”ondska” får ett minskat förklaringsvärde.
Men om denna långsamma förändring följer av Kants synsätt, så är det också något i den fortsatta utvecklingen som vederlägger hans hoppfulla ideal. För om onda handlingar i själva verket är symptom på fattigdom eller trauman i barndomen så innebär det ju också att friheten är mindre än vi trodde. Och Kants filosofi gick ju ut på att vi skulle göra oss fria genom att tänka själva. Men blev vi verkligen fria? Eller fanns det ett förbiseende, rent av ett inslag av blind hybris, i denna förnuftstro?
Om Lissabon-katastrofen ledde till en förändrad syn på naturen och det onda – man skulle rent av kunna säga att den innebar ondskans försvinnande och naturens uppkomst – så tror jag att vi just nu befinner oss i ett snarlikt, fast motsatt skifte. Jag tänker förstås på den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.
Är det så enkelt att naturen återigen har blivit ”ond”? Ja, för de vars liv slås sönder av orkaner på Haiti, torka i Sudan eller skogbränder i Kalifornien är den känslan förmodligen inte så avlägsen. Men poängen är nog snarare att vår relation till naturen, som en följd av klimatförändringarna, återigen betraktas i moraliska termer. Syndamedvetandet, skammen, domedagsscenarierna, avlatsbreven (i form av klimatkompenserande), predikanterna, hopplösheten och hoppfullheten – allt finns där, i vardagen, politiken och framförallt i massmedierna.
DN:s kulturchef Björn Wiman är en av dem som har introducerat ondskebegreppet i klimatdiskussionen: ”Vi behöver prata om godhet och ondska, helvete och paradis” förklarar Wiman. ”Vi behöver det religiösa språket”. Ja, uppenbart finns det ett sådant behov, för Wiman är inte ensam. Men varför behöver vi det? Och vad leder det språkbruket till? Tendensen kan delvis förklaras med att det är så jargongen ser ut: när något är riktigt förkastligt kallar vid det gärna för ondska för att understryka situationens allvar. Men framförallt, tror jag, handlar det om att skapa en moralisk gemenskap genom att markera avstånd till det man uppfattar som motståndarsidan.
Ett skäl till det är att skillnaden mellan de som kallas klimatförnekare och de som är klimataktivister rent filosofiskt inte nödvändigtvis är så stor. För figurer som Jair Bolsonaro och Donald Trump är naturen mest en råvarukälla med vars hjälp vi kulturvarelser kan skapa mer välstånd, mer tillväxt. För klimataktivisterna i den andra ändan av spektrumet är naturen det som vi kulturvarelser måste rädda innan det är för sent. Krass ekonomism och vinningslystnad står alltså mot moralism och omsorg.
Även om det är inbjudande att ansluta sig till den moraliserande sidan så kan man invända att det inte gör så stor skillnad. Också för dem är naturen det andra, det vill säga ett yttre objekt för vårt agerande, något vi kan använda eller rädda tack vare vårt förnuft. Rör det sig inte så sett om samma naturbehärskning, samma antropocentriska hybris? (Det tydligaste uttrycket för denna antropocentriska objektifiering är kanske den underliga frasen om att ”rädda klimatet”, som om det vore själva klimatet som sådant som var på väg att gå under, snarare än framstegstanken.) I bägge fallen upprätthålls den gräns som Kant beskrev: på ena sidan naturen; på andra sidan friheten, förnuftet och handlingskraften.
Problemet för oss idag är att det är svårt att, på Kants vis, se naturen som Guds sfär. Gud är ute ur ekvationen, det religiösa språket till trots. Naturen är herrelös, och samtidigt allt annat än passiv. Det är en svårsmält insikt för en upplyst mänsklighet. Att naturen slutade framstå som ond berodde ju på att naturbehärskningen effektiviserades. Husen blev jordbävningssäkra, obotliga sjukdomar blev möjliga att bota – de tidigare hoten reducerades till ”bara natur”. Idag vet vi att denna ”natur” i hög grad är en produkt av framsteget, av naturbehärskningen, kulturen, moralen. Naturen är inte något ”där borta” – den är tvärtom vår egen skapelse, vårt eget monster. Men det måste i så fall också sägas att hela mänskligheten, all vår moral, all vår girighet och all vår frihet, också är en del av det vi kallar natur, ett oöverskådligt system som ingen kontrollerar.
Om naturen uppstod genom Lissabon-jordbävningen, kan man säga att denna natur, det vill säga detta naturbegrepp, nu håller på att gå under. Om det är goda eller dåliga nyheter beror på vad man är och var i biosfären man befinner sig. Frågan är ju också vad som uppstår istället. Möjligen kan man hoppas på det som ekoteoretikern Timothy Morton kallat ecognosis, det vill säga en ny form av samexistens som inbegriper en insikt om att gränserna mellan det mänskliga och det icke-mänskliga, historien och naturen, tänkandet och världen är oklara, porösa, föränderliga, om de alls existerar.
En sak är i alla fall tydlig redan nu: det religiösa språket, den uppblåsta sagoboksretoriken om gott och ont, är ingen lösning, snarare ett symptom på människans maktlöshet. I det avseendet bär den kanske trots allt på en sanning.
Sven Anders Johansson, professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet
Litteratur
Susan Neiman, Evil in Modern Thought: An Alternative History of Philosophy, Princeton: Princeton Universty Press, 2002
Immanuel Kant, ”Mutmasslicher Anfang der Menschengeschichte”, i Kants gesammelte Schriften avd. 1, bd 8, red. Königlich Preussischen Akademie der Wissenschaften, Berlin: Georg Reimer, 1912
Malina Abrahamsson, ”Björn Wiman: ’I klimatkrisen behöver vi det religiösa språket’”, Dagen, 2018-11-23
Timothy Morton, Dark Ecology: For a Logic of Future Coexistence, New York: Columbia University Press, 2016
- Laat meer zien
