Bosporen Podcasts
-
Konstantinopels fall år 1453 var slutet på den månghundraåriga kristna riksbildningen Bysan, men egentligen var nog det viktigaste resultatet det osmanska rikets slutliga etablering – med den nya huvudstaden Konstantinopel, dagens Istanbul, som centrum.
Framför Konstantinopels murar samlades en osmansk här på åtminstone 60 000 soldater med ett effektivt artilleri. De omkring 8 000 försvararna höll de osmanska anfallen stången från den 7 april fram till den 29 maj då staden till slut föll. I striderna ingick inte bara strider man mot man utan för den tiden tung artilleribeskjutning, underjordiska strider och sjöstrider.
I den nymixade reprisen av avsnitt 24 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt med idéhistorikern Peter Bennesved som Konstantinopels fall.
Konstantinopel hade fungerat som huvudstad för ett rike som existerat i mer än 1000 år beroende på hur man räknar. Bysantiska riket var arvtagaren till Romarriket och under århundraden det största och starkaste kristna riket innan de västeuropeiska rikena etablerades på allvar under tidig medeltid.
I mitten av 1400-talet var Bysans bara till namnet ett kejsardöme. Kejsaren i Konstantinopel kontrollerade egentligen bara ett mindre område på den europeiska sidan av Bosporen norr om Konstantinopel och en del områden i sydvästra Grekland tillsammans med ett antal öar. Riket var på alla sidor vid det här laget helt omgivet av det uppåtgående osmanska riket.
Den osmanske sultanen Mehmet II behövde visa att han dög som härskare i ett rike som han inte fullt ut kontrollerade. För att starka sin ställning inrikespolitiskt skulle en erövring av det mytomspunna Konstantinopel vara betydelsefullt. Dessutom vill han och den osmanska ledningen för alltid undanröja ett kristet brohuvud i veka livet på det osmanska riket. När snaran sakta drogs till kring Konstantinopel vädjade den bysantinske kejsaren Konstantin XI om hjälp. Men hans rop lämnades obesvarade eller med svävande löften. Påven, Ungern, Genua och Venedig hade begränsade resurser och var involverade i egna maktstrider.
Du som vill ta reda på mer slaget och Bysantinska riket kan läsa David Nicolle Constantinople 1453. The end of Byzantium, Oxford 2000 och Judith Herrin, Det bysantinska riket, Höör 2009.
Bild: Belägringen av Konstantinopel, av Philippe de Mazerolles - Bibliothèque nationale de France Manuscript Français 2691 folio CCXLVI v [2]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet från Turkiets president Tayyip Erdoan och hur långt han är beredd att gå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är bara två länder som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan – Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoğan har ställt tydliga krav på Sverige för att han ska gå med på att släppa in Sverige i försvarsalliansen. På kravlistan finns bland annat att Sverige utlämnar ett antal personer som Erdoğan beskriver som ”terrorister”. Men än så länge har Sverige inte på något sätt närmat sig det antal personer som Turkiet kräver ska utvisas. Frågan är om den nya regeringen har bättre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoğan?
Därför är det straffbart att skämta om Tayyip ErdoğanEfter att SVT i satirprogrammet ”Svenska nyheter” gjort inslaget ”Vetoturken” där Erdoğan bland annat kallas för ”dåre”, så har det väckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet så har programmet innehållit ”förolämpande uttalanden” om Erdoğan. I Turkiet är det straffbart att förolämpa presidenten och tusentals har åtalats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsättande. Bland de gripna finns bland andra kända journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tänkas påverka Sveriges väg mot Nato.
Erdoğans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos näst största armé så fungerar president Erdoğan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt läge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoğan anses ha en god relation till Putin så exporterar Erdoğan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoğans höga spel.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och Ülkü Holago, frilansjournalist
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Elvira Björnfot
-
Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet från Turkiets president Tayyip Erdoan och hur långt han är beredd att gå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är bara två länder som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan – Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoğan har ställt tydliga krav på Sverige för att han ska gå med på att släppa in Sverige i försvarsalliansen. På kravlistan finns bland annat att Sverige utlämnar ett antal personer som Erdoğan beskriver som ”terrorister”. Men än så länge har Sverige inte på något sätt närmat sig det antal personer som Turkiet kräver ska utvisas. Frågan är om den nya regeringen har bättre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoğan?Därför är det straffbart att skämta om Tayyip ErdoğanEfter att SVT i satirprogrammet ”Svenska nyheter” gjort inslaget ”Vetoturken” där Erdoğan bland annat kallas för ”dåre”, så har det väckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet så har programmet innehållit ”förolämpande uttalanden” om Erdoğan. I Turkiet är det straffbart att förolämpa presidenten och tusentals har åtalats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsättande. Bland de gripna finns bland andra kända journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tänkas påverka Sveriges väg mot Nato.Erdoğans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos näst största armé så fungerar president Erdoğan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt läge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoğan anses ha en god relation till Putin så exporterar Erdoğan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoğans höga spel.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och Ülkü Holago, frilansjournalistProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot
