EU-länder Podcasts
-
Den senaste veckan har flera EU-länder med Polen i spetsen stoppat importen av ukrainska livsmedel. I Polen handlar det om inrikespolitik, men vad betyder konflikten för Ukraina och resten av världen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent som bevakar Polen och Tamer Umdu, råvaruanalytiker på Lantmännen -
Utrikeskrönika 6 februari 2023
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bryssel, måndag
Hur säger man ugnsbakad falukorv på engelska? Tänker jag medan jag sitter på en bakgrundsbriefing inför EUs toppmöte.
Varför i herrans namn sitter radiokorren och tänker på falukorv på arbetstid, tänker ni kanske?
Jag kommer till det om en liten stund.
Först får ni lyssna på det här:
Välkommen till Europaparlamentet!
Tack herr ordförande!
Jag delar den höga ambitionsnivån...
…ett fint samarbete…
De senaste veckorna har man kunnat höra ovanligt mycket svenska i EUs institutioner.
Det har så klart att göra med det svenska ordförandeskapet. Det är svenska politiker som leder ministermöten. Och otaliga svenska ministrar har nyligen frågats ut i Europaparlamentets olika utskott om vad Sverige vill uträtta fram till sommaren.
Som vi hörde i klippet har många av dem då pratat svenska. Vilket är helt i sin ordning. Det är därför EU har tusen tolkar.
Det har varit rätt kul att lyssna på. Där i parlamentets utfrågningslokaler har man direkt kunnat avgöra vilka i rummet som är svenskar eller som kan svenska för det är dem sitter utan hörlurar och inte behöver tolkning.
Det kan också bjuda på språkliga överraskningar. Som under utfrågningen med statsminister Ulf Kristersson där en estnisk ledamot, Jaak Madison, helt plötsligt ställde sig i talarstolen och pratade svenska.
Det svenska ordförandeskapet är väldigt viktigt…
Det visade sig att han hade pluggat i en stad i Estland där många pratar svenska och dessutom hade jobbat på en båt som gick mellan Estland och Sverige.
Men det är inte bara från politiker som det hörs mycket svenska just nu här i Bryssel utan också från tjänstemän som håller i bakgrundsbriefingar. Det vill säga träffar där de anonymt berättar vad som är på gång och vad man kan vänta sig inför politiska möten.
Det var på en sådan träff jag satt och tänkte på ugnsbakad falukorv.
Dragningen handlade om EUs kommande toppmöte senare i veckan där migration är en av huvudfrågorna.
Det ligger ju ett stort lagförslag på bordet sedan över två år tillbaka: EUs migrationspakt som innehåller flera olika lagförslag.
Den svenska tjänstemannen som höll i dragningen hade tidigare beskrivit detta just som en ugnsbakad falukorv. Där delarna är uppskurna men där allt sitter ihop i botten.
Jag ville fråga om det fortfarande var så, om allt fortfarande hängde ihop eller om EU-länderna skulle kunna klubba igenom någon enskild del separat.
Men just denna dragning skedde på engelska och jag kom inte på någon lämplig översättning så där på rak arm.
Och även om jag hade kommit på det tror jag inte att någon av mina internationella korrekollegor hade förstått vad jag menat. Vad är det för oven baked falu sausage svensken jiddrar om skulle de nog ha tänkt.
Men tur då att vi svenska journalister just nu har ett övertag gentemot våra kollegor från andra EU-länder. Vi har enklare tillträde till de svenska tjänstemännen som rattar medlemsländernas politiska arbete. Så jag kunde ställa min fråga på svenska efter briefingen.
Och jodå, beskedet var att EUs migrationspakt fortfarande är en ugnsbakad falukorv. Alla de enskilda lagarna hör ihop och det blir ingen rätt om inte alla delar är klara.
Andreas Liljeheden, i Bryssel
[email protected] -
När Sverige blir ordförandeland i EU från årsskiftet ligger inre säkerhet, enighet kring sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina högst upp på agendan, säger EU-minister Jessika Roswall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På EU:s toppmöte i torsdags enades man om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland. Men det var svårt att hålla ihop alla medlemsländernas regeringschefer under mötet. Under det svenska ordförandeskapet kommer den svenska regeringen jobba för att bibehålla den enighet som präglade EU efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Protektionism eller frihandel?Diskussionen om huruvida EU ska ge stöd till europeiska företag blir en annan stor fråga när Sverige är ordförande i EU efter årsskiftet. Det finns röster för att EU ska stötta företagen, som ett svar på USA:s satsning på klimatinvesteringar. Men den svenska regeringen, som ska hålla i ordförandeskapet, är egentligen emot den typen av stöd.
– Vi tror ju inte att lösningen är statsstödskapprustning eller handelskrig eller något sånt, däremot är det ett högt tryck från många medlemsstater om att göra något för att stötta även europeiska företag. Hur detta kommer att landa vet inte jag men jag tror att det kommer att bli en stor fråga för det svenska ordförandeskapet att hantera, säger Jessika Roswall.
En av regeringens prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet i EU är ökad konkurrenskraft genom frihandel och genom att vässa EU:s inre marknad.
Men nu när ordförandeskapet närmar sig har statliga pengar till gröna investeringar i USA seglat upp som en av de stora frågorna.
EU-länder som Frankrike kräver att europeiska företag ska få stöd som gör att de inte halkar efter, i januari ska kommissionen lägga förslag om bland annat en ny fond och öppningar för statsstöd.Så hur ska den svenska regeringen hantera den här frågan som ordförande?
EU-minister Jessika Roswall tror att man kan använda frågan om företagsstöd till att lyfta regeringens linje om frihandel, inre marknaden och att stärka företag med forskning och utveckling:
– Vi har halkat efter när det gäller våra företag, att vara konkurrenskraftiga och robusta och därför måste Europa prata mer om detta än vad man gjort de senaste åren. De här två sakerna kopplar i varandra. Det ger oss möjlighet att lyfta varför vi tycker att det är viktigt, lyfta frågan om konkurrenskraft på hög nivå och ha ett långsiktigt tänk när det gäller detta, säger Jessika Roswall.
Grön omställningEn annan av regeringens era prioriteringar under ordförandeskapet är grön omställning och energiomställning. Men den senaste veckan har Sverige gått emot EU i flera miljöfrågor: Sverige ville ha kortare stopp för ålfiske, regeringen pausade miljöprövningen av småskalig vattenkraft, och regeringen har antagit en dystrare syn på förslaget om att restaurera naturen.
Flera svenska ledamöter i EU-parlamentet har luftat en oro för att den nya svenska regeringen inte kommer att prioritera klimatet tillräckligt mycket som ordförande i EU. Jessika Roswall håller inte med om att den bilden har satt sig i Europa. Så hur drivande kommer regeringen att vara för att få igenom förslag på klimat- och miljöområdet?
– Klimatfrågan är ju vår stora gränsöverskridande utmaning, var har en klimatkris. Det är därför som regeringen prioriterar grön omställning och vi har flera olika delar som vi kommer vilja jobba framåt med under ordförandeskapet, säger Jessika Roswall.
Gäst: EU-minister Jessika Roswall (M)
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Tekniker: Elvira Björnfot
Kommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator -
Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Sara Kinberg och Kodjo Akolor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi snackar om att flera EU-länder vill göra det svårt för ryska turister att besöka Europa. I bland annat Finland höjs röster för att stoppa de ryska shoppingturisterna som tar sig landvägen till Helsingfors.
Sedan lyssnar vi på delar ur USA:s förre president Donald Trumps apokalyptiska kampanjliknande video som publicerades timmar efter FBI-razzian mot hans bostad i Florida. Videon kan ses som ett tydligt tecken på att Trump vill göra comeback i Vita huset.
-
Hur har kriget i Ukraina påverkat debatten i andra EU-länder som heller inte är med i NATO? Och vad är det som egentligen gäller för medlemmar, måste ett land tillåta t.e.x amerikanska Nato-förband på sin mark?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Claes Aronsson, programledare
Medverkande:
Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator
Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent
Stephanie Zachrisson, Londonkorrespondent
Hör dessutom Eva Hagström Frisell, Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI
-
Hur många kan förväntas fly till just Sverige och hur ser mottagningskapaciteten ut? Sedan 2014 har Ryssland annekterat Krim-halvön och den 24 februari 2022 invaderades Ukraina. Det har resulterat i den största flyktingvågen i Europa sedan andra världskriget. Forskaren Mikael Elinder presenterar resultatet om ukrainarnas migrationsbenägenhet i Delmis nya policy brief Hur många kommer fly från Ukraina och vilka EU-länder kommer de söka sig till? Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, ger ett juridiskt perspektiv på implementeringen av EU:s massflyktingsdirektiv, vad det innebär i praktiken och hur det skiljer sig mot de som kommer till Sverige som asylsökande. Erika Löfgren, Senior Durable Solutions Associate på UNHCR, informerar om flyktingarnas tillvaro och behov samt risken med människohandel. Magnus Önnestig, chef för nationella operativa avdelningen på Migrationsverket, bidrar med sin kunskap om Migrationsverkets olika scenarier och hur flyktingarna kommer fördelas inom Sveriges kommuner.
-
Kriget i Ukraina har visat hur beroende flera EU-länder är av rysk gas och olja. Samtidigt har EU grönklassat kärnkraften, Frankrike tänker bygga flera nya kärnkraftverk och i Sverige verkar opinionen ha svängt. Hör en av Sveriges ledande experter i Rejlers Play - Lina Bertling Tjernberg professor i elkraftnät på KTH.
-
Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC riktade i ett uttalande den 30 september kritik mot att flera EU-länder slopar restriktionerna för tidigt, då andelen fullvaccinerade fortfarande är för låg. Det är endast i ett fåtal av EU-länderna som minst 75 procent av hela befolkningen är fullvaccinerad. I genomsnitt ligger andelen fullvaccinerade inom EU på 64,1 procent av hela befolkningen. I Sverige har 66,5 procent av befolkningen fått båda sprutorna. Även ett antal smittskyddsläkare och forskare har kritiserat att Sverige varit för snabba i att slopa restriktioner.
-
Den 16 juli meddelade Migrationsverket att man stoppar alla utvisningar till Afghanistan och hänvisade till det osäkra läget i landet, och den 23 juli meddelande de ett totalt beslutsstopp. Det har snart gått två månader, men vilka konsekvenser har stoppen fått för de afghaner som är i Sverige?
I höstens första avsnitt pratar vi om oroligheterna i Afghanistan och hur verkställighets- och beslutsstoppet påverkar dem som är här. Asylrättscentrums generalsekreterare Mårten Löfberg och juristen Siri Sandin reder ut vilka möjligheter de afghanska medborgarna har att försörja sig under tiden de väntar på Migrationsverkets nya rättsliga ställningstagande. Får de arbeta och vilka har rätt att få ekonomiskt stöd medan de väntar? Hur länge kommer det dröja innan det nya rättsliga ställningstagandet kommer och får Migrationsverket låta bli att utreda asylskäl?
I avsnittet diskuterar vi även vad som händer med dem som utvisats till Afghanistan och den stora skillnaden i beviljandegrad som Migrationsverket haft jämfört med andra EU-länder. Hur har Sverige kunnat utvisa kvinnor till Afghanistan och hänvisat dem till skydd av manligt nätverk?
Podden programleds och produceras av Asylrättscentrums kommunikationsansvarige Maja Dahl. -
Radio Kamrat är Rebecca Weidmo Uvells podserie om kommunism med ett avsnitt varje onsdag fram till valet 2022
...
Jag är riksdagskandidat för Moderaterna i Stockholm stad. Är du medlem i Moderaterna i Stockholm? Kryssa mig i höstens provval 11-17 oktober.
.....
Även Bulgarien har haft en lång kommunistisk historia och precis som på alla andra ställen styrdes landet med järnhand av diktatorer, ända fram till Järnridån föll 1989. Lär dig mer om ett våra mest okända EU-länder.
-
Nyligen dömdes Shell och tyska staten, flera andra EU-länder anklagas just nu för bristande klimatarbete. Och snart kommer EU-kommissionens klimatpaket om hur utsläppen ska minska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, Susanne Palme, EU-kommentator, Daniel Alling, Londonkorrespondent, Marie Louise Kristola, klimatkorrespondent.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Maja Lagercrantz -
I det åttonde avsnittet av ESG-podden, så ligger fokus på ”S:et” i ESG, vilket innebär företags hanteringen av sin arbetskraft, till exempel jämställdhet i styrelse och ledning, och hur de förhåller sig till omvärlden och politiken. Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke, säger till Realtid ESG-podden att han anser att i princip alla större svenska byggbolag är indragna i en ”röta” som grundar sig i att de i allt högre grad anlitar utländska underleverantörer som fuskar med skatten i Sverige. Anledningen är att kunna lägga konkurrenskraftiga anbud på olika byggprojekt från till exempel Trafikverket, något som gör honom ”ursinnig”. När Lennart Weiss initierade en granskning av sina egna underleverantörer på Veidekke som var baserade utomlands, så hävdar han att alla visade på tecken av skattefusk i Sverige: ”Jag upptäcker till min förvåning och förfäran att alla bolag som vi undersöker fuskade med löner, skatter och sociala avgifter”, säger han i podden on resultatet av de interna kontrollerna som han initierade förra året efter fått ansvar för compliance inom Veidekke. ”De här företagen har visat sig ha utvecklat en sofistikerad metodik att skapa en fasad av att allt är okej.” I podden så beskriver Lennart Weiss också vilken roll han anser att politiker, investerare och företagen själva har i att skapa bättre förutsättningar för en fungerande byggindustri i Sverige och är noga med att poängtera att han inte har något emot att utländsk arbetskraft, speciellt från andra EU-länder, kommer till Sverige, tvärtom är det bra, för det behövs mer duktig arbetskraft här inom byggbranschen. Det han vänder sig mot är just vad han anser vara ett utbrett skattefusk hos oseriösa utländska underleverantörerna som han anser i vissa fall till och med har kriminella kopplingar. Lennart Weiss anser att dessa oseriösa underleverantörer sätter konkurrensen i byggbranschen ur spel vilket i sig skapar stora risker för Sveriges ekonomi i sin helhet.
-
Från anonym tjänsteman till världskänd statsepidemiolog. Hör om Sveriges unika val i kampen mot Covid-19.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Anders Tegnell statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten 2020. Han har blivit världskänd för Sveriges unika strategi för att bekämpa coronavirusets spridning.
I sitt sommarprat slår Anders Tegnell bland annat fast att det stora misslyckandet med den svenska modellen för att bekämpa är att så många avlidit, speciellt på boenden för äldre.
- När jag ser tillbaka på dom här fyra månaderna är det svårt att tro att så mycket kunnat hända på så kort tid. Vi har en ny sjukdom som verkligen utmanat vårt sjukvårdssystem och som visat på brister i vår äldrevård, och dessutom har Sveriges hantering skapat rubriker över hela världen.
Om Anders TegnellInfektionsläkare och fd-statsepidemiolog.
Debuterar som sommarpratare, 64 år gammal.
Född i Uppsala, uppvuxen i Etiopien, bosatt i Vreta kloster utanför Linköping.
Producent: Mattias Österlund
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.
-
Ola Söderholm försöker hitta något positivt med att alla EU-länder nu tävlar i ett race to the bottom där det gäller att ha så ogenerösa asylregler som möjligt. Jonatan Unge förklarar varför han vill att den mjukhårde republikanen Jeb Bush ska bli USA:s nästa president. Liv Strömquist undrar varför kritiken mot hennes favorit-tv-serie Boys är så dum.
