Högselius Podcasts
-
Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.
Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.
Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.
Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitet
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Idag: allt om naturgas. Hur används den, hur utvinns den, och vad finns egentligen i den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är mycket om gasläckorna i Nord stream 1 och 2 i nyhetsflödet nu. Och det pratas om naturgas som något alla har full koll på. Men vi vill veta mer om själva naturgasen. Vad finns i den, hur och var utvinns den, vilka risker finns med att transportera naturgas och vad händer nu med den som energislag? Med oss har vi Per Högselius, professor i teknikhistoria på KTH.
Och så om närapå det svåraste som finns – relationer – vad betyder tidiga anknytningsmönster för hur det funkar med kärlek och vänskap i nuet och vilka möjligheter finns att fixa till det som haltar och skaver. Psykologen Camilla von Below har skrivit en ny bok om ämnet.
Sen ska vi en sväng till Berlin där man ska inrätta ett medborgarråd så att turismen går i rätt riktning för alla. Sveriges Radios utsända i Berlin Daniela Marquardt berättar mer.
Programledare: Hélène Benno
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Ulrika Lindqvist -
Rysslands invasion av Ukraina har satt frågan kring Europas energisäkerhet och beroendet av rysk energi högst upp på EU:s och de europeiska ländernas agenda. I poddens 77:e avsnitt gästas vi av Per Högselius, teknikhistoriker och professor på KTH, där vi går på djupet kring hur värdekedjorna kring olja, kol och gas har byggts upp över tid — och vad de innebär för Europas möjligheter att minska beroendet av ryska energiimporter.
Vi börjar med att skruva tillbaka klockan ordentligt. Med utgångspunkt i Pers artikel The European energy system in an age of globalization pratar vi om hur Europas beroende av importerade bränslen byggdes upp; vi får höra om hur kol spreds i England under 1500-talet och sedan successivt över Europa under de fyra sekel som följde; om hur koloniala strategier och ambitiösa infrastrukturprojekt banade väg för oljans tidsålder — och om kärnbränslets komplexa, multinationella, värdekedja.
Men allra djupast dyker vi ner i historiken kring naturgas i Europa, som på allvar tog fart under efterkrigstiden. I boken Red Gas, som Per skrev för några år sen, beskrivs hur handel av naturgas mellan Europa och Ryssland började under kalla kriget och under de kommande decennierna kom att utökas till att stå för en allt större andel av europeiska gasimporter. Vi pratar om lärdomarna därifrån, bl.a. om vad som låg till grund för att handeln började, hur Europas gasinfrastruktur fungerar, om vilka samhällssektorer som framförallt använder gas, och hur Ryssland har använt sina gasexporter som “energivapen” i tidigare konflikter.
Avslutningsvis pratar vi om de europeiska planerna att fasa ut energiimporter från Ryssland. Per går igenom de strategierna som omfattas av EU-kommissionens REPowerEU-paket — där man slår fast att rysk olja ska fasas ut helt, och ryska naturgasimporter med två tredjedelar, under 2022 — och hans farhågor kring vilka kostnader det kan innebära.
-
Heta linjen mellan Washington och Moskva upprättades i augusti 1963 som ett sätt att hantera kalla krigets kärnvapenhot. Diskussionerna om en direktlänk mellan supermakternas ledare hade inletts redan i mitten av 1950-talet, som en del av tövädret mellan öst och väst under uppstädningen efter Josef Stalins död. Men det var Kubakrisen 1962 – då USA och Sovjetunionen var nära att ryka ihop i ett fullskaligt kärnvapenkrig – som gjorde att idéerna om en högteknologisk direktförbindelse slutligen blev till verklighet.
Egentligen hette den aldrig heta linjen, utan ”The Washington-Moscow Emergency Communications Link” – eller bara ”MOLINK”. Dessutom var det inte en röd telefon, utan ett avancerat kommunikationssystem där den huvudsakliga teknologin var en teleprinter: ett slags automatiserad telegraf, även känd under namnet fjärrskrivare, som skickade krypterade textmeddelanden genom ett intrikat kabelnätverk som bland annat passerade Sverige.
I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om denna legendomspunna kommunikationslänk, som under stora delar av det kalla kriget fungerade som hela världens livlina. Hur var heta linjen uppbyggd och hur ofta kom den till praktisk användning – löste den några egentliga kriser?
Och varifrån stammar egentligen den seglivade idén om en ilsket röd telefon?
Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning
Litteraturtips:
Sanne Aagaard Jensen: ”Red, white, and hot telephones: on hotlines and international diplomacy.” Science Nordic, 2018.
Per Högselius, Arne Kaijser & Erik van der Vleuten: Europe’s Infrastructure Transition. Economy, War, Nature. Palgrave Macmillan, 2016.
Lyssna också på
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
