Karl XII : Podcasts
-
Om mediernas makt på Ture Sventon tema, med avseende på en Vädjan från Falkenbergs konditorier: ”Stoppa semmeltesten”.
Nu har bagare i Falkenberg fått nog av lokalpressens årliga semmeltest och uppmanar i ett brev till Hallands Nyheter att testen läggs ner. Hur ett bageris semlor betygsätts får alldeles för stora konsekvenser på försäljningen menar de.
– Vi hoppas att tidningen ska förstå allvaret med ett test som kanske görs lite på skoj, säger konditorn Helene Stålbom.
Ett dåligt betyg i ett semmeltest kan ha förödande ekonomiska konsekvenser för ett bageri eller konditori.
Passande i tiden får vi nog tillstå...
Adolf Fredrik, som regerade 1751–1771, brukar anses som en av Sveriges minst kraftfulla monarker genom tiderna. Han är främst känd för tre saker.
Den första är en stämpel med en avgjutning av Adolf Fredriks namnteckning. Denna stämpel, som inte sällan får symbolisera kungens svaga maktställning, användes tidvis av företrädare för riksdagen för att signera olika beslut i kungens namn. Sedan det karolinska enväldet gått i graven i samband med Karl XII:s död 1718 var kungahusets makt nämligen starkt begränsad, och det var istället riksdagen som styrde och ställde.
Den andra företeelsen som ofta nämns i samband med Adolf Fredrik är svarvning. På Livrustkammaren i Stockholm respektive Kina slott i Drottningholm finns två svarvstolar som anses ha tillhört kungen. Det sägs ofta att ett av Adolf Fredriks största intressen var just svarvning, en hobby som var allmänt populär i finare kretsar vid mitten av 1700-talet.
Det finns dock forskare som menar att Adolf Fredrik inte alls var så förtjust i att svarva som det påstås utan att det istället var hans maka, drottning Lovisa Ulrika, som ägnade sig åt denna hobby. De efterlämnade svarvstolarna skulle alltså i första hand ha använts av henne och inte av kungen.
Den tredje saken som brukar förknippas med Adolf Fredrik är också den företeelse som de flesta nutida svenskar kopplar ihop med honom: semlor. Nästan alla ”vet” att kungen avled efter att ha förätit sig på semlor, eller hetvägg som de kallades på 1700-talet.
Den berömda måltiden intogs på fettisdagen den 12 februari 1771. Kungen var då drygt 60 år och hade känt sig krasslig en tid. Han var alltså redan vid dålig hälsa när han satte sig till bords den ödesdigra kvällen.
Menyn bestod av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne – med andra ord en ansenlig mängd mat och dryck. Eftersom det var fettisdagen avslutades måltiden med hetvägg och varm mjölk, allt enligt den kommuniké som senare skickades ut av hovet.
Efter middagen klagade kungen på att han kände sig yr och illamående. Han föll därefter ihop och avled. Klockan var då omkring 20.15.
Dödsorsaken var troligen slaganfall. Det är möjligt att den rikliga måltiden bidrog till detta, men att det skulle ha varit just semlorna som tog livet av kungen finns det inga bevis för. På den tiden var för övrigt semlorna inte lika mättande som i dag, eftersom de varken innehöll mandelmassa eller vispgrädde.
Hur myten om ”mördarsemlorna” har uppstått är inte helt klarlagt, men antagligen har greven och skalden Johan Gabriel Oxenstierna ett finger med i spelet. Han skrev i alla fall efteråt att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.
Varifrån han hade fått den långsökta idén att det var just semlornas fel att kungen dött kan man ju fundera på...
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Europas ekonomi förvandlades under vintern 2022/2023 till en väderlek med krigets eld i Ukraina, sedan Vladimir Putin strypt blodstillförseln till kontinentens industriella hjärta. Tillgången till den lagrade gas som inte bara fått hjulen att snurra i den dynamo som är den tyska verkstadsindustrin utan också värmt upp hushållen i typ hela den europeiska kontinenten blev den viktigaste faktorn för att undvika kollaps och livlinan var hoppet om att vädrets makter skulle upprepa sin historik av att hålla på de försvarandes sida.
De som trycktes ned den här gången var inte Karl XII:s karoliner, Napoleons La Grande Armée eller Hitlers wehrmacht, utan ryssar.
När våren så sakteliga nalkades stod det också klart att vargavintern uteblivit och lagren skulle räcka. Fru fortuna hade räddat Europa från en härdsmälta och gaspriserna sjönk som en sten tillbaka mot nivåer som rådde innan Rysslands invasion från de rekordnivåer som noterats under hösten.
Men betydde värmeböljan över Europa, där tyskar kunde fira nyår i shorts, att krisen var över, eller kommer gaslarmet ånyo att ljuda i ett betydligt längre slag än det som utkämpats hittills, där demokratiernas fort blir så försvagat att diktaturerna ånyo kan börja frossa i spåren av nästa eurokris?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson. -
Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.
Vår fascination har varit så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.
Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statyetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.
De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.
Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.
Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.
Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.
Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.
Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain.
Musik: Egypt Winds - Middle Eastern Cinematic Trailer Background av Saowakhon, Storyblocks Audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 uppfattas av många som slutet på den svenska stormaktstiden. Den svenska fältarmén krossades vid det katastrofala svenska nederlaget vid Poltava.
Karl XII:s ryska fälttåg har starka kopplingar till det dagsaktuella kriget i Ukraina. Nederlaget i slaget innebar inte att den svenska fältarmén krossades, utan även slutet för en period av vad man skulle kunna kalla ukrainsk autonomi i skepnaden av Mazepas hetmannafurstendöme. Det förflutna möter det förgångna på ett påtagligt sätt.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de klassiska nederlagen i den svenska militära världshistorien.
Slaget vid Poltava har intresserat och fascinerat många generationer av forskare och skribenter. Inte minst Peter Englunds skildring från 1988 har lästs av många som gripits starkt av dramatiken och brutaliteten i slaget. En hel armé gick under på bara några dagar. I själva slaget den 28 juni stupade eller tillfångatogs omkring 10 000 svenska soldater och de övriga kapitulerade några dagar senare vid Perevolotjna. Karl XII:s alla visioner om att kunna upprepa triumfen från Narva nio år tidigare krossades brutalt i Ukraina.
Men slaget satte inte bara punkt för Karl XII:s försök att besegra Peter den stores ryska imperium utan med i fallet drogs även hetmannen Mazepa och drömmen om en ukrainsk autonomi. I avsnittet kopplas Karl XII:s fälttåg mot Ryssland 1708-09 till nutidens krig i Ukraina. Det finns otaliga paralleller som går att dra mellan det förflutna och nuet. Historien återupprepar sig själv. Kanske inte exakt men i ny skepnad.
Den som vill fördjupa sig mer i Poltavadramtiken kan förutom att läsa Peter Englunds fantastiska bok Poltava (1988) även ta del av Peter Froms bok Katastrofen vid Poltava (2007) men även Gunnar Åselius utmärkta avsnitt i boken Svenska slagfält (2003).
Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige och Den Gåtfulle Karl XII:s största misstag.
Bild: Slaget vid Poltava. Målning (1727) av Pierre-Denis Martin. Public Domain
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.
Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.
För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.
Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.
Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.
Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.
Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Magnus Västerbro är författare och har skrivit flera verk om tunga perioder i svensk historia. 2018 belönades han med Augustpriset för en bok om 1800-talets svenska hungerkatastrof. I sitt nya arbete, Tyrannens tid, skildrar han livet i Sverige under det stora nordiska kriget 1700 – 1721. Det är Karl XII:s tid, men det är inte kungen utan svenska folket som står i centrum. Hur var det att leva i ett evigt krigstillstånd där ständigt nya kullar soldater skulle rekryteras? Hur klarade sig kvinnorna när männen dog i fjärran land? Hur betalades kriget? Hur stod människor ut?
-
Vem sköt egentligen Karl XII och vad var det som orsakade det medeltida massmordet på Käpplingeholmen i Stockholm?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Den 30 november 1718 dog Karl XII av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att mer än 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.
Karl XII blev enväldig kung redan som 15-åring. Den brådmogne Karl XII myndigförklarades i november 1697 efter att en förmyndarregering styrt landet i ett halvår. Kanske trodde männen kring kungen att de skulle kunna använda honom som marionett, men Karl XII som förberetts hela sitt liv för kungamakten tog makten när han fick den.
Den unge monarken och hans upptåg var en viktig anledning att Sveriges fiender samlade ihop sig för att försöka återta det de förlorat till stormakten Sverige. Tidpunkten var mogen och få anade nog hur framgångsrik Karl XII inledningsvis skulle bli i sin krigsföring.
På hösten 1699 fullbordades den koalition som under de närmast föregående åren byggts upp mot Sverige av Danmark, Sachsen och Ryssland. På vintern 1700 bröt sachsiska trupper in i Livland, danskarna angrep hertig Fredriks områden och på hösten samma år började ryska trupper belägra Narva.
Författaren Bengt Liljegren är lärare och historiker. Han har skrivit flera biografier om historiska personer. Till hösten är han aktuell med en nyutgåva av hans hyllade biografi om Karl XII (Krigarkungen, oktober 2018).
Den gåtfulle Karl XII tillbringade hela sitt vuxna liv i fält från 18-års ålder till hans död i Norge vid 36-års ålder. Han är en av de sista kungarna som ledde trupper i fält, vilket också är en av anledningarna att hans mannar var beredd att följa honom ända ner till Turkiet, när fälttågen stötte på patrull.
Stormakten Sverige var en anomilitet där svenskarna slogs i en all för hög viktklass i förhållande till befolkning och landets resurser. Det är tveksamt om någon kung hade kunnat behålla stormakten i längden. Men en mindre envis och strategiskt smartare kung än Karl XII hade nog sluppit att kriga i 18 år. Hade han slutit fred i ett tidigt skede i skede av kriget hade utgången blivit annorlunda. Hundratusentals svenskar dog i Karl XII:s långa krig.
Samtidigt var Karl XII mycket intresserad av vetenskap – särskilt matematik. Om han hade regerat under en fredligare period hade nog bilden av krigarkonungen varit annorlunda. Istället slutade det med en kula i Norge och vi fick aldrig veta vilken kung Karl XII blivit i fredstid.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Efter Karl XII:s död avskaffades det kungliga enväldet och frihetstiden tog sin början. Kungens syster Ulrika Eleonora blev drottning, men redan efter ett år överlämnade hon tronen till sin man Fredrik. Vad innebar detta regimskifte för Sverige? Vad gjorde drottningen under sitt år som regent och varför överlämnade hon makten? Om dessa frågor samtalar Åsa Karlsson med historikerna Magnus Linnarsson och Joakim Scherp.
-
Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid.
I avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora – makten och den nya adeln 1719-1720.
Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid.
I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden.
Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter. Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Elenora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid.
De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen.
Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen.
Musik: Gloria In D Major (Rv 589) – Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks Audio.
Bild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
