Litauen Podcasts
-
Utrikeskrönikan 20 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Göteborg fredag,
”En balt, är en balt, är en balt”, säger den före detta estniske politikern jag möter över en kaffe i Göteborg. Det är med emfas och en undertryckt ilska han beskriver känslan av hur människor och de tre baltiska länderna buntas ihop och ses som någon slags grå oklar enhet. Ibland också som några mindre vetande individer, som inte tas på allvar, bara för att ursprunget är en liten nation. Både i media, av politiker, och av folk i allmänhet.Handen på hjärtat – bara en sådan enkel fråga som vilken huvudstad tillhör vilket av de baltiska länderna, hur säker är du på svaret? Irritationen jag möter på caféet i Göteborg handlar ju om det där självklara, att vilja bli sedd och respekterad för den man är, istället för hopbuntad och generaliserad.
Visst finns det många likheter och stor samhörighet mellan de tre länderna på andra sidan Östersjön, men de är också i allra högsta grad tre självständiga, frispråkiga länder med egna intressen. Kulturellt beskrivs Estland ha starka kopplingar till Norden. Med glimten i ögat sägs Estland tillhöra jul-länderna, där högtiden jul heter joulu på finska och jöulud på estniska. På litauiska och lettiska heter jul något helt annat.
Litauen beskrivs kulturellt ligga närmare Centraleuropa och de flesta är katoliker, medan det är den lutherska kyrkan som dominerar i Estland. Men språket är där det finns stora skillnader. Litauiska och lettiska räknas som baltiska språk. Där är likheten ungefär som mellan svenska och isländska.
Estniska tillhör däremot ,liksom finskan, den uraliska språkfamiljen, som inte har några som helst likheter med varken lettiska eller litauiska.
Men visst finns det också likheter och samhörighet. Inte minst i den närliggande historien av sovjetisk ockupation, där länderna fick tillbaka sin självständighet efter Sovjetunionen fall, och där alla tre länderna snabbt sökte sig till både Nato och EU.Efter Rysslands invasion av Ukraina har vi sett ett högljutt, modigt och kraftfullt motstånd mot Ryssland från de tre baltiska länderna. Där Estland, Lettland och Litauen på olika sätt drivit på EU och övriga västländer för kraftiga sanktioner och ökat stöd till Ukraina. Där i finns en stark gemensam nämnare och en känsla av att det handlar om en kamp för att bevara sin egen självständighet och demokrati.
Så var det ju det där med huvudstäderna. Jag bjuder på facit och vi börjar norrifrån:
- Estlands huvudstad heter Tallinn
- Riga ligger i Lettland
- Och Vilnius i Litauen.Carina Holmberg, Nordenkorrespondent
[email protected] -
De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.
För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.
Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.
Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål. Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.
Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.
Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner. David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid resterna av segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.
Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.
Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad. Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Ska väst ge en fristad åt de ryska män som flyr från Putins Ryssland för att de inte vill skickas till ett olagligt krig där krigsbrott begås?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt träffar flera ryska män i Sverige som flytt undan Putins Ryssland efter att kriget startade och sökt asyl här. Dmitry från Sankt Petersburg lämnade efter mobiliseringen och valet, som han ser det, "att döda eller bli dödad". Sergei Nazarenkov från Murmansk lämnade också han av rädsla att mobiliseras, men den före detta elitskidskytten bär också på mörka minnen av våld och tortyr efter att han protesterat i oppositionsfiguren Aleksej Navalnyjs namn mot krig och korruption. Alexander Malyshev från Sibirien, som deltog i flera demonstrationer efter att kriget brutit ut, vittnar om polisvåld och rättsosäkerhet i Ryssland och hoppas nu få stanna i Sverige.
Hur ser möjligheterna för ryska krigsvägrare och oppositionella ut i Sverige? Konflikt intervjuar asylrättsadvokaten Daniel Carnestedt, med stor erfarenhet av just Ryssland, och Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.
Vid en filmvisning i Estniska huset i Stockholm uttrycker ukrainare i Sverige misstro mot ryssarnas motiv att söka sig till Sverige och Europa. Den där misstron delas av Litauen, där både utrikesministern Gabrielius Landsbergis och biträdande inrikesministern Arnoldas Ambramavičius talar om säkerhetsrisker och att det inte är "Putins krig" utan "Rysslands krig". I Tyskland har politiker däremot uttryckt att "alla som hatar Putin är välkomna" – men är de tyska armarna så öppna som det uttryckts politiskt?
Programledare: Fernando Arias
[email protected]Tekniker: Heins Wennin och Andreas Ericsson
Reportrar: Nina Benner och Daniel Alling
Tolk: Naufal Alizade
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
Efter att två personer dödats av en luftvärnsrobot i Nato-landet Polen håller världen andan. Hör hur nära vi är ett storkrig på europeisk mark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två personer är döda efter att en luftvärnsrobot landat i en polsk by nära ukrainska gränsen i tisdags. Det är första gången som kriget spiller över – in i ett Nato-land. G20-ländernas toppmöte i Bali förvandlades till ett krismöte och såväl Nato som FN:s säkerhetsråd höll extrainsatta möten om läget. Polen höjer krigsberedskapen och Litauen kräver utökat luftförsvar längs med Natos östra gräns. Är Putins invasion av Ukraina på väg att utvecklas till ett regionalt krig?
Avgörande vem som avfyrade robotenRyssland pekades initialt ut som det land som skjutit roboten, men USA:s president Joe Biden var snabb att slå fast att det var osannolikt att roboten avfyrats från ryskt territorium. Också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade under en presskonferens att det mesta tyder på att roboten avfyrats av Ukraina för att avvärja en rysk attack. Hör vilken betydelse det har vem som avfyrade roboten, för omvärldens reaktion, och vad som krävs för att aktivera Nato-artiklarna fyra och fem.
Dålig stämning i Rysslands egen säkerhetsorganisationI det militära försvarssamarbetet CSTO, där en rad länder som tidigare var en del av Sovjetunionen ingår, är oviljan också stor att dras in i Putins krig. Trots att Ryssland dominerar organisationen, tassar länder som annars brukar agera i Rysslands intresse, nu på tå.
Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om de ökade spänningarna till följd av Putins krig i Ukraina och hur stor risken är att omvärlden dras in i konflikten – också militärt.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Ekots korrespondent som just kommit hem från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Gudrun Persson, forskningsledare på FOI.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Hanna Melander
-
Ny kulturminister, nytt vasa-skepp, soppa vs tavlor, augustprisnomineringar, filmfestival i Litauen, Tibet-nytt, och: visar den försvunna ormen att vi befinner oss i en betaversion av samhället?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nanna Olasdotter Hallberg, Moa Wallin och Kristofer Andersson går igenom kulturveckan som gått.
-
Privatplaceraren Gustav Jonsson intervjuas om sin ovanliga investeringsstrategi. I depån finns bland annat både en sydafrikansk och en indonesisk kakeltillverkare, Litauens största krematorium, Indonesiens största tejptillverkare och ett grekiskt leksaksbolag. Samtalet förs av Karl Lans och Ludvig Löngårdh.
-
Ryska män flyr Putins mobilisering. Men Estland, Lettland och Litauen håller gränsen stängd. Hör om hur säkerhetsfrågorna präglar det lettiska valet och hur Baltikum nu fått ett större erkännande i EU.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De baltiska länderna har varit pådrivande i EU för att få till stånd en hård linje mot Ryssland. Och många av de frågor som Europa nu brottas med, har man lång erfarenhet av i Baltikum. Till exempel har de baltiska länderna sedan tidigare jobbat hårt för att bli kvitt ett ryskt gasberoende. Hör om hur Estland, Lettland och Litauen nu, under kriget, fått ett större erkännande inom unionen. Vi borde ha lyssnat på er, sade till exempel kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt stora linjetal nyligen.
Så driver Baltikum på i EUEfter Putins storskaliga mobilisering diskuterar nu EU nya sanktioner mot Ryssland. Där är de baltiska länderna drivande. Likaså har man drivit på i frågan om att stänga gränserna för ryska medborgare. Hör om hur stort det faktiska inflytandet varit. Inför valet i Lettland den 1 oktober är säkerhetsfrågorna högst på agendan, följt av energi och de höga priserna i vardagen. I avsnittet följer vi även upp det italienska valet och valresultatet där.
Medverkande:
Susanne Palme, EU-kommentator.
Carina Holmberg, korrespondent som bevakar Baltikum.
Péteris F Timofejevs, statsvetare vid Umeå universitet.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme ett:
Valrörelsen går in på sin sista vecka. Vem är bäst på att spurta, och hur stor roll spelar de sista dagarna?
Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot, om det politiska läget en vecka innan valdagen.
När elen blir rekorddyr får en annan energikälla en renässans. Ved har blivit en bristvara, och vissa har gjort klipp på sina vedstaplar.
Nyhetssajten Kyiv Independent har blivit omvärldens ögon i kriget i Ukraina
Krönika av Katarina Barrling, statsvetare.
Panelen om veckans inrikespolitik
Timme två:Gudrun Persson, Rysslandsexpert, om vad som står på spel när kriget i Ukraina går in på sin sjunde månad.
Litauen stöttar Ukraina. Reportage från Vilnius.
Höstpremiär: satir med Public Service
En återtågets hjälte eller en imperialistisk maktspelare? Sovjetunionens siste president Gorbatjov begravs i helgen.
Glas som utmanar. Jesper Lindau intervjuar glaskonstnären Åsa Ljungnelius.
Storbritannien får ny premiärminister nästa vecka. Vad vill britterna att hen ska sätta tänderna i först? Stephanie Zakrisson söker svar längs Themsens strand.
Kåseri av Emil Jensen, poet och musiker.
Programledare Jesper Lindau
Producent Nina Benner
Tekniker Tim Kellerman -
Ay caramba! Podden är tillbaka, nu som tres amigos med nytillskottet Hani Rafiq från Eskilstuna till Gottsunda, via lumpen på Karlsborgs kompani och Medicinutbildningen i Litauen sen ett stopp i Gävle och en misslyckad intervju på Huddinge så har Hani landat på SöS akuten där han är akutens egna duracell-Kanin. Försök häng med i ett avsnitt när Hilda förgäves försöker samla ihop Hanis olika livstrådar och Arin minns inte ens hur det började när Hani blev hans padawan. Välkommen Hani till akutläkarpoddens våglängd!
-
Återigen hörs vapenskrammel kring Taiwan. En demokrati som liksom Ukraina nu vill få omvärldens stöd mot en mäktig granne. Men är västvärlden villig att betala vad det kostar att gå emot Kinas vilja?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I spåren av Nancy Pelosis omdiskuterade besök i Taiwan så ställer Konflikt frågan vad det kostar att visa stöd för den östasiatiska ön? Vad vill och vad vågar västvärlden göra när Kina markerar med stora militärövningar i Taiwansundet?
Konflikt tar temperaturen på gatorna i Taipei där vi träffar luttrade Taiwanweser, vana vid spänningar med Peking. men samtidigt har utrycket " Ukriana idag, Taiwan imorgon" fått spridning.
Vi besöker också Taipei Mission i Sverige och träffar representanten Vincent Yao som har skrivit ambassadör på sitt visitkort, trots att han egentligen inte har diplomatisk status. Få länder i världen erkänner Taiwan, men taiwanesernas arbete för internationellt erkännande, och hjälp, fortsätter.
Det finns också de svenska riksdagsledamöter som upplevt påtryckningar från Kina när de tagit ställning för Taiwan. En av dem är moderaten Boriana Åberg från Kävlinge som så sent som i våras ledde en svensk delegation på ett besök i Taiwan.
Programledare Robin Olin besöker också den kinesiska ambassaden i Stockholm, där ambassadör Ciu Aimin gör den kinesiska hållningen klar. Taiwan är en oskiljaktig del av Kina och svenska parlamentariker ska inte gå emot den svenska principen om ett Kina.
Men det finns ett europeiskt land i vårt närområde som har utmanat Kina. Litauen har visat sitt stöd för Taiwan internationellt, ett stöd som lett till en kinesisk handelsblockad. Men samtidigt har det gjort Litauen trendigt i Taiwan. Litauisk choklad och litauisk rom har blivit storsäljare. Vi hör både Litens utrikesminister Gabrielius Landsbergis och barägare David Ye i Taipei.
Och hur ska den svenska regeringen förhålla sig när det gäller Taiwan? Kabinettsekreterare Robert Rydberg på UD argumenterar för att den svenska principen om ett Kina är en garant för minskade spänningar i regionen.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reporter: Chi Hui Lin
Tekniker: Monica BergmarkProducent: David Rasmusson
[email protected] -
Från 2018. Lisa, 17 år, jobbar extra på ett café. När dagen är slut smsar hon till sin pappa och går bort mot sin moped. Men hon kommer aldrig hem.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Fallet får enorm uppmärksamhet och “Lisa Holm” blir det mest googlade namnet under 2015. Missing People deltar i sin största insats dittills.
15-åriga Julia som jobbat med Lisa den här söndagen i juni slutade bara fem minuter före Lisa och körde hem på sin moped.
"Jag tänker ju att, det kunde varit jag om jag hade gått sist."
I P3 Dokumentär om mordet på Lisa Holm berättar hennes vänner om de hemska dagarna innan sommarlovet 2015.
Den dömde mördaren har blivit attackerad i fängelset i Litauen och avlidit. Det hände 2022, alltså efter att det här avsnittet gjordes.
En dokumentär av: Pernilla Wadebäck.
Producent: Rosa Fernandez.
Publicerad: 2018. -
Hur kommer det sig att Ryssland har en exklav vid Östersjön som saknar landförbindelse med resten av staten? Och vad har gutefåren fått på halsen egentligen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
BudgetdramatikenRegeringen fick efter många turer igenom sin budget idag, och vann kanske även pensionärernas gunst. Lova Olsson, politikreporter på Ekot, rapporterar direkt från riksdagen om stämningen på Helgeandsholmen efter den turbulenta budgetomröstningen.
Krutdurken KaliningradTidigare hette Kaliningrad Königsberg och var Ostpreussens intellektuella centrum. Här utspelar sig operan Hoffmans äventyr, och här föddes den tyske filosofen Immanuel Kant. Men staden har med sitt strategiska läge också varit mål för såväl Karl X Gustavs, Hitlers och Stalins stormaktsambitioner. Vi frågar Fredrik Wadström, tidigare Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, om vad som hände efter Sovjetunionens fall.
Idag är det här området fortfarande en krutdurk. Konflikten med Ryssland trappas upp, sedan Litauen stoppar transporter på landsförbindelsen till Kaliningrads närmare en miljon invånare. Den ryska enklaven ligger bara 30 mil från Sverige, så det är dags att vi lär oss mer om staden. Thomas Lundén, professor emeritus och forskare vid Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning, Södertörns högskola, berättar.
Dessutom:Italienska Stones-fanatiker, Morgonpasset för boomers, och gutefårens nya virtuella gärdesgårdar.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Estland, Lettland och Litauen har sedan länge varnat för att Ryssland utgör ett existentiellt hot mot dem. Nu avvaktar man och hoppas på aktivare Nato-närvaro om Vladimir Putin bestämmer sig för att rikta blickarna mot Baltikum.
Nyhetspodden tar en titt på hur våra närmaste östra grannar förhåller sig till situationen i Ukraina och sin egen sits när Rysslands ledning verkar ha slagit in på en mera opålitlig och farlig linje i utrikespolitiken.
Med Thomas Silén och Svenska Yles medarbetare med Baltikum som specialområde, Gustaf Antell.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra.
Producent: Jonna Nupponen. Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
Bemz har cirkularitet inbyggd i varumärket, eftersom deras överdrag förlägger livet på Ikea-möbler. Dessutom produceras allt on-demand i Litauen och ambitionen idag är att hitta allt mer hållbara material. Vilket är en utmaning i möbelbranschen.
Förra året sålda Bemz överdrag och möbelben till ett värde av 140 miljoner kronor till designintresserade på 42 marknader. Målet är att fördubbla omsättningen på tre år.
I detta avsnitt av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anneli Kansbod, vd Bemz och styrelseledamot hos Svensk Digital handel.
Bemz grundades av Lesley Pennington för nästan 20 år sedan när hon köpte sin första Ikea-soffa och insåg att hon inte kunde köpa till annorlunda sofföverdrag. Hon är fortfarande aktiv i styrelsen.
Genom att överdragen produceras on demand, även för utgångna soffmodeller, kan Bemz erbjuda kunderna 60 000 olika valmöjligheter i fråga om modeller och tyg.
Bemz har en slimmad organisation på bara 15 personer. Istället arbetar de långsiktigt med duktiga partners. -
Häng med när Fido, Peppe, Johannes och Jakob snackar om ytterligare 7 bidrag som ska tävla i Eurovision Song Contest i Turin 2022. I detta avsnitt pratar vi om bidragen från:
Irland
Island
Israel
Italien
Kroatien
Lettland
Litauen - Laat meer zien
