Lotta Borg Skoglund Podcasts
-
I snitt dödas femton kvinnor om året av sin partner i Sverige. Att minska siffran är ett mål för beteendevetaren och forskaren Shilan Caman. Hennes forskning handlar om riskfaktorer för dödligt partnervåld. I avsnittet medverkar även forskaren Lotta Borg Skoglund och svarar på lyssnarfrågan: Hur ska man tänka om chefen har adhd?
-
I det här avsnittet gästas vi av retorikexperten Elaine Eksvärd som fick sin adhd-diagnos vid 40 års ålder. Elaine berättar om sina utmaningar och om vilka verktyg hon tar hjälp av för att må så bra hon kan i sin vardag. Tillbaka i podden är också Lotta Borg Skoglund som är överläkare i psykiatri och medförfattare till nya boken "Adhd på jobbet". Lotta berättar om "de sju dödssynderna" som leder till att en genomsnittlig person med adhd lever mellan 8 och 13 år kortare än en person som inte har diagnosen.
Programledare: Staffan Gustavsson
Redaktör: Anna Hegestrand
Redigering: Elin Sjödén
Följ Vården.se på Facebook på @varden.se
Läs mer om Vården.se på https://www.varden.se/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Adhd står för Attention Deficit Hyperactivity disorder och är en form av uppmärksamhetsstörning. Hur adhd ser ut hos olika olika individer är mycket olika och i en arbetssituation är det ibland svårt att orka med krav och svårt för arbetsgivare att förstå vad som varför det är svårt. Av den anledningen har Martina Nelson och Lotta Borg Skoglund skrivit en bok om Adhd på jobbet som släpps i augusti 2022.
Gäst i avsnittet är Martina Nelson, som till vardags är psykolog och verksamhetschef och arbetar med olika psykologiska utredningar. Martina pratar om hur adhd på jobbet kan se ut, vilka behov som kan finnas. Ett litet snack om stämpelklocka hann vi med också.
För att lyssna på Martinas medförfattare Lotta Borg Skoglund, så gå gärna tillbaka och lyssna på avsnitt 117, där Lotta pratar om kvinnor och flickor med adhd. Vill du ha kontakt med mig så maila gärna till [email protected]
-
ADHD är kort sagt livslånga funktionsnedsättande symptom på hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Det kan vara svårt att reglera och filtrera alla intryck vi bombarderas med varje dag, från omgivningen men också våra egna kroppar. Då kommer vi ju in på tex hormoner.
Hur skiljer sig ADHD mellan män och kvinnor?Kan man utveckla ADHD under livet?Vad säger statistiken om ADHD och tonårsgraviditeter?Måste man sluta med sin medicinering när man vill bli gravid?ADHD - superkraft eller funktionsnedsättning?Vi gästas av två fantastiska experter som tillsammans forskar på hur vi bättre kan hjälpa flickor och kvinnor med ADHD. Lotta Borg Skoglund, specialist i allmänmedicin och psykiatri. Forskare, föreläsare och författare. Vår andra gäst är en bekant röst i Gynpodden, Helena Kopp Kallner. Överläkare vid kvinnokliniken på Danderyds sjukhus.
Följ oss gärna på Instagram @gynpodden
I samarbete med www.estercare.com
Producerat av Silverdrake Förlag i samarbete med Acast
www.silverdrakeforlag.se
Redaktör: Marcus Tigerdraake ([email protected])
Become a member at https://plus.acast.com/s/gynpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ungefär 3 av 100 vuxna svenskar har ADHD. Hur ser vi till att dessa tre av hundra kommer till sin rätt på jobbet?
Förkortningen ADHD står för "attention deficit hyperactivity disorder" och tar sig i väldigt olika uttryck. Men generellt handlar diagnosen om att ha svårigheter att koncentrera sig och att behöva kämpa för att motstå impulser. Att lyssna är tufft men också att låta bli att avbryta. Det är knepigt att läsa instruktioner. Det kan vara lätt att dra igång en massa saker men svårare att slutföra dem.
Samtidigt är personer med ADHD-diagnos ofta orädda, drivna och kreativa. Egenskaper som är högt efterfrågade på dagens arbetsmarknad. Så hur ser vi till att människor med ADHD där vi jobbar kommer till sin rätt?
ADHD på jobbet Vi bjöd in Lotta Borg Skoglund för att prata om ADHD på jobbet. Just det är nämligen titeln på hennes kommande bok. Lotta är överläkare och forskare i psykiatri som forskar om psykisk ohälsa och missbruk bland unga. Hon har tidigare skrivit böckerna ADHD - Från duktig flicka till utbränd kvinna och Svart bälte i föräldraskap - att lösa vardagen i NPF-familjer.
ADHD - en allvarlig diagnos med god prognos Varje person har sitt ADHD-uttryck men ofta handlar det om svårigheter att reglera känslor, sömn och aptit och det kan för många vara de största utmaningarna. Det är en allvarlig diagnos, säger Lotta, men med en god prognos.
Den som inte får hjälp riskerar att att leva 8-13 år kortare än genomsnittssvensken och har en ökad risk för att hamna i beroende och kriminalitet. Men med rätt förklaringsmodell för individen, med stöd och insatser för att få till basala rutiner för ett hälsosamt liv kan man bli framgångsrik, må bra och få ett långt liv.
Miljön spelar stor roll För även om ADHD är en funktionsnedsättning vi föds med så påverkas den av miljön vi lever i och existerar inte i ett vacuum. Därför kan det se olika ut under livets gång. Kanske funkar det bra i skolan men sämre i arbetslivet, eller tvärtom.
Vilka svårigheter handlar det om? Vad är det då för problem som kan uppstå på arbetsplatsen när man har ADHD? Det handlar ofta om svårigheter att:
överblicka - hur allt hänger ihop och hur delarna påverkar varandra reglera - energi, motivation och känslor filtrera - vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt ställa om - att avbryta och skifta fokus eller byta strategiVi är nog många som kan känna igen oss i det här. För när vi sover dåligt, har det stressigt eller upplever konflikter kan alla uppleva exakt de här svårigheterna. Med andra ord är den hjälp som en person med ADHD kan behöva sånt som de flesta i vårt samhälle och vår tid mår bra av.
Lottas medskick till arbetsplatsen är att ADHD inte är en one size fits all. Vi behöver möta individen och just den personens unika behov. Någon kanske behöver mer struktur, någon mer frihet och behoven kan förändras över tid. Man kan inte förstå ADHD genom att generalisera.
Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta tankeväckande artiklar. Idag har vi valt en som heter “vem är normal” , skriven av Ewa Braf. Ingen och alla tycker vi och här läser du den.
Bilden av Lotta Borg Skoglund är tagen av Ewa Rudling.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I samband med klimakteriet upplevs ofta nedstämdhet, hjärndimma, sömnproblem och depression kan triggas. Liknande symptom finns för ADHD och en utebliven diagnos kan innebära ett sämre mående för klimakteriekvinnan eftersom det finns studier på att kvinnor upplever mindre ADHD symptom i faser med högt östrogen. Vad blir då effekten av ett utplanat östrogen i samband med klimakteriet och hur möter man det? Kan en ADHD diagnos stötta måendet för kvinnan med jobbiga klimakteriebesvär och vad händer om diagnosen tvärtom ”döljs” av just svåra klimakteriesymptom? Symptom skiljer sig mellan kvinnor och män och den forskning som finns idag är främst gjord på män. Christina Sundequist intervjuar Lotta Borg Skoglund där ADHD, kvinnor, hormonella faser, klimakteriet och samsjuklighet diskuteras. Lotta Borg Skoglund är överläkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri samt docent vid Uppsala universitet. Hon är grundare till Smart Psykiatri och författare. Och hur är det, är ADHD en superkraft?
Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det här avsnittet pratar vi om att vara kvinna och leva med adhd. Podden får besök av Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri och medgrundare av SMART psykiatri, och pr-konsulten Anna Hegestrand som fick sin adhd-diagnos i vuxen ålder. Hur kommer det sig att flickor ofta får sin diagnos långt senare än pojkar och vad skiljer symtomen könen emellan? Detta och mycket annat får vi svar på i veckans avsnitt.
Programledare: Staffan Gustavsson
Redaktör: Anna Hegestrand
Redigering: Elin Sjödén
Följ Vården.se på Facebook på @varden.se
Läs mer om Vården.se på https://www.varden.se/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
De är barnen som väljer att stanna hemma i stället för att gå i skolan - och då pratar vi inte enstaka lektioner eller dagar. Det kan handla om veckor. Månader. År. Men varför väljer de att stanna hemma? Varför ersätts skolan ofta med att sitta framför datorn och gejma? Och inte minst; hur kan föräldrar och skola jobba med dessa barn för att undvika psykisk ohälsa? Vi möter Hugo och Gustav som själva valt bort skolan för gejming. Och träffar även Lotta Borg Skoglund som dragit igång projektet Qruxel för att belysa problematiken med "hemmasittare". Programledare: Stefan Sundberg
-
Ett avsnitt med Linda Andersson och Lina Millblom
Ett Frågeavsnitt, ni har ställt frågor på @adhd.livet instagram och vi svarar på dessa i detta avsnitt.
Lite av det som kommer på tapeten är,
Närminnet och ADHD, ett kaos i hjärnan.
Visa kärlek till sin partner kan även det vara en utmaning.
Hur man går tillväga för att få en ADHDutredning.
Skillnaden vi upplever medicinerad och omedicinerad.
(Tips: tidigare medicin avsnitt nr, 97 och 98 där även Lotta Borg Skoglund gästar.) Adhdmediciner och antidepressiva.
DET och mycket mer, in och lyssna!
Kontakt: [email protected]
@adhd.livet
@millblomskan
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ett avsnitt med Linda Andersson och Lina Millblom
Ett Frågeavsnitt, ni har ställt frågor på @adhd.livet instagram och vi svarar på dessa i detta avsnitt.
Lite av det som kommer på tapeten är,
Närminnet och ADHD, ett kaos i hjärnan.
Visa kärlek till sin partner kan även det vara en utmaning.
Hur man går tillväga för att få en ADHDutredning.
Skillnaden vi upplever medicinerad och omedicinerad.
(Tips: tidigare medicin avsnitt nr, 97 och 98 där även Lotta Borg Skoglund gästar.) Adhdmediciner och antidepressiva.
DET och mycket mer, in och lyssna!
Kontakt: [email protected]
@adhd.livet
@millblomskan
-
En explosion så skulle vissa beskriva ökningen av adhd-diagnoser de senaste åren. Men att bli diagnosticerad med en neuropsykiatrisk funktionsvariation (NPF) kan vara laddat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För samtidigt som det kan innebära begränsningar för den enskilda individen, så kan det medföra en rad rättigheter som man inte har tillgång till utan en diagnos.
– För individen är diagnosen viktig som en förklaringsmodell för att förstå sig själv, säger Lotta Borg Skoglund, forskare och överläkare i psykiatri.
Hon tror att vi om 20 år inte längre kommer att ha några diagnoser – eller att vi har många fler, men att de har undergrupper. Hon fortsätter och säger:
– Vi får så många diagnoser som vi förtjänar.
Men ökningen av NPF är inget nytt, utan har varit konstant sedan diagnoserna kom på 90-talet, menar Björn Hejlskov, författare och psykolog. I och med den förändrade skolan så fick allt fler elever problem med att uppnå kraven.
– Kraven på att elever ska ansvara för sin egen inlärning ökade och de som inte klarade det fick adhd-diagnoser. Men elevernas svårigheter har dock inte ändrats, utan det ökade antalet diagnoser är ett resultat av en ändrad skola, säger han.
Samtidigt som det talas om en överdiagnosticering, så hamnar många mellan stolarna. Det finns grupper som snarare underdiagnosticeras, och bland de hittar vi ofta flickor och kvinnor. Kulturjournalisten Clara Törnvall, författare till boken Autisterna – kvinnor på spektrat, tillhör de som fått diagnosen autism i vuxen ålder och för henne har det varit avgörande i att kunna förstå sig själv.
Gäster i programmet: Clara Törnvall, kulturjournalist och författare. Bo Hejlskov, författare och psykolog. Lotta Borg Skoglund, forskare, författare och överläkare i psykiatri.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
-
David intervjuar Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson om deras bok Svart bälte i föräldraskap.
-
I avsnitt 42 av ”Talk to me” intervjuar Sarah Dawn Finer den guldbaggebelönade skådespelerskan Sofia Ledarp.
Sofia växte upp i Stockholm med grekisk pappa och svensk mamma.
Pappa jobbade på Alexandra i Stockholm och uppväxten med honom var vitt skild från tryggheten i hemmet med mamma.
Varför heter hon Ledarp när ingen av hennes föräldrar hette det, och varför fick hon lära sig franska istället för grekiska?
Hennes första jobb var i ”Trettondagsafton” på Stadsteatern som Helena Bergströms ”bodydouble", men det skulle dröja ytterligare ett par år innan hon stod på scen i sin Dramaten debut, då i Maria Stuart med regi av Ingemar Bergman.
Hur var det att göra audition för Bergman och att som första jobb, få studera idolerna Lena Endre och Pernilla August?
Varför blev teater snabbt något som tog över allt och handlade om liv och död för henne?
Varför ville regissören ge henne sparken från sin första produktion utanför scenskolan, hur var det att vinna en Guldbagge för sin första huvudroll på film?
Hur var det att jobba med skådespelerskorna succéserien ”Fröken Frimans Krig”?
Vad händer när jobbet är så viktigt att man inte inte vem man är utan det, eller när man inte hittar ut eller säger stopp, när det är för mycket?
Hur var det att få en diagnos i vuxen ålder och vad var det som föll på plats?
Vad hände med systerskapet bland kollegorna efter MeToos ”Tystnad Tagning” och vad har egentligen förändrats?
Sofia har ni kunnat se i allt från ”De tre musketörerna” & ”Jösses flickor” på scen, till på liten och stor skärm i ”Hinsehäxan”, ”Millenium serien”, ”Julkalendern” och snart även i ”Gåsmamman” på tv.
Hon har även belönats med Kurt Linders stipendiet, även regisserat och också medverkat i ”Stjärnorna på Slottet”.
Likheterna och olikheterna i Sofias och Sarahs situationer kring tankar om NPF kan ni också höra om i avsnittet 16 av ”Talk to me” med Lotta Borg Skoglund.
Mycket nöje!
"TALK TO ME" Produceras av SDF Entertainment AB
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Blir man sjuk av att få en neuropsykiatrisk diagnos eller blir man snarare sjuk av att inte få en? För att reda ut hur det förhåller sig med det bjöd David Eberhard in Lotta Borg Skoglund, psykiatriker på Smart Psykiatri, och Johan Skånberg, chefsläkare på WeMind, Sveriges största privata psykiatriföretag och där en stor andel av patienterna har NPF-diagnoser.
- Laat meer zien
